Alvén, Fredrik & Bohlin, Senait (2021). På väg mot läraryrket. En handbok för den verksamhetsförlagda utbildningen. Stockholm: Liber (s. 53-113)
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (200 s.)
Blank, Sara m.fl. (2019). SO för lärare 1-3. Malmö: Gleerups (152s.)
Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur (150s.)
Hedin, Christer. (2011). Abrahams barn: Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos Förlag (275s.)
Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur (125s.)
Lundqvist, Jan. (2006). Geologi. Processer, utveckling, tillämpning. Lund: Studentlitteratur (150 s.)
Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups (294 s.)
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs]
Stymne, Anna Karin (2020). Att bli lärare i SO.?Stockholm: Liber (266 s.)
I övrigt tillkommer diverse artiklar samt litteratur om ca 400 sidor som väljs i samråd med lärare.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag utvecklar funktionella ämneskunskaper i de samhällsorienterande ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla sin didaktiska och metodiska förmåga i förhållande till undervisning i aktuell åldersgrupp.
Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena utifrån aktuella styrdokument. Inom kursens ram ska studenten utveckla förmågan att göra relevanta och välgrundade didaktiska och metodiska val utifrån kursplaner och till dem hörande stödmaterial.
I geografi behandlas betydelsen av naturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet, samt olika natur- och kulturlandskap.
Identifikation och analys av rumsliga samband sker med hjälp av kartor och fältstudier.
I samhällskunskap behandlas demokrati i ett nationellt och lokalt perspektiv. Detta belyses ur sociologiska, mediala och statsvetenskapliga perspektiv.
I religion behandlas de abrahamitiska religionerna och fornnordisk religion, deras myter och riter. Vidare behandlas livsfrågor, etik och värdegrundsfrågor.
I historia behandlas svensk och nordisk historia med fokus på forntid, förändrade levnadsvillkor och lokalhistoria.
I akademiska former får studenten tala individuellt och i grupp kring det disciplinära innehållet; genom detta introduceras studenten att använda ett vetenskapligt ämnesspecifikt språk.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2.
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
