Fakta

Kontaktperson:
Madeleine Sjöman
Finansiär:
  • Malmö Universitet
Ansvarig vid Mau:
Madeleine Sjöman
Projektmedlemmar vid Mau:
Samarbetspartners:
  • Vera Coelho Lektor Faculty of Psychology and Educational Sciences - University of Porto
  • Kimberly Nesbitt Docent Department of Human Development & Family Studies University of New Hampshire U.S.A
  • Frida Lygnegård Lektor Avdelningen för rehabilitering Hälsohögskolan Jönköpings University
  • Kari-Anne Bottegård Næss Professor Oslo Universitet Institutet för specialpedagogik
Projektperiod:
01 april 2020 - 01 juni 2024
Fakultet/institution:
Forskningsmiljö:
Forskningsämne:
  • Specialpedagogik

Projektbeskrivning

Barn som är aktivt engagerade i förskolans aktiviteter upplever ett välbefinnande, lär och utvecklar kognitiv självreglering (KS) som handlar om förmågan att hantera positiva och negativa känslor, hämma eller kontrollera det egna beteendet samt att flytta och fokusera sin uppmärksamhet. Alla dessa färdigheter är viktiga för barnet i relation till förskolans och läroplanens förväntningar men även för barnets välbefinnande.

Alla barn är inte engagerade i samma utsträckning som andra barn och får därför inte samma förutsättningar att utveckla KS och kan uppleva lägre grad av välbefinnande. Barn med autism spektrum tillstånd (AST) är oftast inte delaktiga och engagerade i förskolan i samma utsträckning som andra barn. I förskolan innebär detta stora pedagogiska konsekvenser för personalen som behöver förstå barnets funktionsnedsättningar och kognitiva bearbetning för att i sin tur kunna anpassa miljön men också använda kompensatoriska hjälpmedel som stödjer barnets tolkning och förståelse i olika sammanhang.

Bristande kunskap om vilka svårigheter barn med NPF kan ha i förskolans kontext leder lätt till att det särskilda stödet blir mer generellt och inte specifikt anpassat till barnets individuella behov. Det stöd som ges handlar sällan om insatser med fokus på att stödja barnets engagemang utan snarare om att dämpa negativa beteende. År 2021 införde därför regeringen ett nytt examensmål för att blivande förskollärare och lärare med syfte att bidra till ökad kunskap om bland annat AST. Kunskap om AST och dess konsekvenser kan bidra till att förskolans personal planerar aktiviteter och ger särskilt stöd till barn med NPF som kan få samma förutsättningar som andra barn. Trots detta vet vi lite om vilka stödåtgärder i den svenska förskolan som bidrar till engagemang och KS hos barn med och utan AST.

Föreliggande projekt syftar därför till att bidra med kunskap om hur tidiga interventioner i förskolan kan planeras, implementeras och utvärderas för att bidra till engagemang och KS hos barn med AST. Projekt är tredelat, inledningsvis genomförs en systematisk litteraturöversikt med syfte att identifiera lärarstrategier och metoder som bidrar till engagemang och KS hos barn med NPF. Utfallet från litteraturöversikten utgör underlag för att planera och genomföra lärarinterventioner som gynnar engagemang och KS hos barn med AST i svensk förskola.

Vidare utvärderas interventionerna tillsammans med arbetslag inom förskolan. Slutligen genomförs en randomiserad kontrollerad pilotstudie där lärarinterventioner implementeras för att undersöka den relativa effekten på barn observerbart engagemang och KS hos barn 3–5 år med och utan AST. Resultaten kommer presenteras i internationella vetenskapliga publikationer, på Malmö Universitets hemsida och på konferenser.