Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng
Perspectives of Cultural History
Gustavsson, Martin och Svanström, Yvonne (red.). Metod: guide för historiska studier. Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan. (317 sidor)
Pelle Snickars och Cecilia Trenter (red.). 2004. Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk (306 sidor)
[https://pellesnickars.se/wordpress/wp-content/uploads/2010/02/forflutna\_som\_film.pdf](
Exempeltexter väljs i samråd med examinator (600 sidor)
Totalt: ca 900 s
Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng
Changing History – La Longue Durée
Armitage, David, ”What's the Big Idea? Intellectual History and the Longue Durée”, History of European Ideas 38:4. 2012 s. 493-507. [https://scholar.harvard.edu/files/armitage/files/hei.pdf](
Andersson, Peter K., ”Kan ingenting hända? Om orörlig historia och det absurda. I: la longue durée” Historisk tidskrift (HT) 130:4 2010 s. 762-769 (7 s.)
Debating the Longue Durée, Annales Histoire 70th year, no. 2 April-June 2015 [https://www.cambridge.org/core/journals/annales-histoire-sciences-sociales-english-edition/issue/DC9017ACF3432E5B1F97D1AF33DD254D](
Elgán, Elisabeth, ”Fernand Braudels artikel ’La longue durée’ och svensk historieskrivning idag – några reflektioner”, HT 130:4 2010 s. 739-749 (10 s.)
Scott, J.C. (2017). Against the grain: a deep history of the earliest states. New Haven: Yale University Press. (312 s)
Tomich, Dale ”The Order of Historical Time: The Longue Durée and Micro-History”, Almanack 2. 2011 s. 52-65. [http://www.scielo.br/pdf/alm/n2/en\_2236-4633-alm-02-00038.pdf](
Artiklar i urval (från e-tidskrifter och e-böcker) (ca 100 s.)
Summa: ca 950 s.
Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng
Cities in Change and the Formation of Identities
Brunnström, P & Claesson, R (red): Creating the City : Identity, Memory and Participation. Malmö 2019. Kapitel i urval c 100 s.
Clark, P (red): The Oxford handbook of cities in world history, Oxford 2013. Kapitel i urval. c 100 s
Ewen, S. (2015). What is Urban History?. Polity Press. 173 s.
Lisberg Jensen, E. & Ouis, P. (red). Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsmönster. Malmö University Publications in Urban History 2, 2008.
Brunnström, P & Claesson, R (red): Creating the City : Identity, Memory and Participation. Malmö 2019. Kapitel i urval c 100 s.
Clark, P (red): The Oxford handbook of cities in world history, Oxford 2013. Kapitel i urval. c 100 s
Paddison, R. (2001). "Studying Cities", Paddison, R. (ed). Handbook of Urban Studies. Sages. Loindon 2001, 10 s
Shaw, D. V. (2001). "The Post-industrial City", Paddison, R. (ed), Handbook of Urban Studies. Sages. London 2001, 11 s
Vall, Natasha, Cities in Decline. A Comparative History of Malmö and Newcastle after 1945. Malmö högskola, Malmö 2007, 185 s
Valbar litteratur (ca 400 s.)
Summa: ca 1200 s.
Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng
Student Paper
Jarrick, Arne & Josephson, Olle, Från tanke till text: en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 1996 (133 s.)
Övrig litteratur väljs i samråd med handledare
EduSinglePage
Om kursen
I kursen ges fördjupade insikter i historiska förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor. Kursen syftar till att utveckla förmåga att utifrån vetenskaplig metod bearbeta historiska problem samt presentera resultatet. I kursen fördjupas det kulturanalytiska perspektivet. Projektinriktade temakurser ger ett utmaningsbaserat och studentaktivt arbetssätt i kursen. Undervisningen består av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar, exkursioner och skriftliga presentationer. Ett utmaningsbaserat och studentaktivt arbetssätt tillämpas konsekvent. Är du intresserad av Historia, finns fortsättningskursen Historia III som leder fram till kandidatexamen. Historia kan även läsas på magister-/masternivå samt på forskarnivå.
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla fördjupade insikter i historiska förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor. Syftet är också att studenterna ska utveckla sin förmåga att med hjälp av vetenskaplig metod bearbeta historiska problem och på ett intresseväckande och adekvat sätt kunna dokumentera resultatet.
Kursen består av följande delkurser:
Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng
Perspectives of Cultural History
Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng
Changing History – La Longue Durée
Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng
Cities in Change and the Formation of Identities
Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng
Student Paper
Kursen är en fördjupning i studiet av människan och hennes skiftande levnadsvillkor utifrån kulturella, samhälleliga och politiska strukturer, miljö, migration och kulturmöten samt med problematisering och tillämpning av olika historiska perspektiv och begrepp som klass, genus, etnicitet och generation.
Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng
Perspectives of Cultural History
I delkursen presenteras och problematiseras kulturanalytiska perspektiv inom historieämnet med särskild vikt vid kulturanalytiska metoder samt källkritik och källbehandling.
Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng
Changing History – La Longue Durée
I delkursen studeras utifrån givna teman historisk förändring och kontinuitet över tid.
Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng
Cities in Change and the Formation of Identities
I delkursen studeras hur kulturella processer och identitetsskapande tar sig uttryck i samtida postindustriella städer.
Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng
Student Paper
I delkursen planerar och genomför studenten en vetenskaplig undersökning som dokumenteras i form av en uppsats. Uppsatsen ventileras på ett seminarium, där studenterna försvarar sin egen uppsats och opponerar på en annan students arbete.
Behörighetskrav
Genomgångna kurser IS175F Historia I, med minst 12 hp med minst betyget godkänd.
Eller motsvarande.
Kurslitteratur
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.
