Fakta

Kontaktperson:
Henrik Hartman
Finansiär:
  • Vetenskapsrådet
  • Carl Tryggers stiftelse
Ansvarig vid Mau:
Henrik Hartman
Projektmedlemmar vid Mau:
Projektperiod:
01 november 2024 - 30 juni 2029
Fakultet/institution:
Forskningsämne:

Om projektet:

Hur och var bildades de grundämnen som finns i stjärnor, planeter, gasmoln, men även i våra kroppar? Det är en av de centrala frågorna inom astronomi. Ett aktuellt forskningfält inom astronomin handlar om att besvara denna frågan och om att förstå hur grundämnena i universum har kommit till.

Vårt projekt söker kunskap om atomerna, vilken är nödvändig för att besvara dessa frågorna. Det sätt vi tar reda på hur astronomiska objekt är uppbyggda och vilka fysikaliska förhållanden som råder är att studera ljuset som de sänder ut. Varje sort av de atomer som bygger upp stjärnor och galaxer sänder ut ett karakteristiskt ljus, och det beror på vilket grundämne atomen är. Sammansättningen av det utsända ljuset ändras dessutom beroende på förhållandena i gasen där atomerna befinner sig; olika temperatur, partikeltäthet och strålning i plasmat gör att olika våglängder favoriseras.

Nya och bättre astronomiska instrument observerar i det infraröda våglängdsområdet. När man använder de nya teleskopen och instrumenten upptäcker vi ljus som vi inte vet från vilket ämne de kommer, och de astronomiska observationerna kan då inte användas fullt ut. Vårt projekt handlar om att bestämma våglängden, eller färgen, på det ljuset som olika sorts atomer skickar ut.

Vi kommer genom mätningar och beräkningar av tillstånden hos utvalda grundämnen få data som gör att det går att göra mer noggranna bestämningar av ämnena som stjärnor och galaxer består av. Styrkan hos vårt projekt är att vi använder kombinationen av experimentella och teoretiska metoder.

Genom vårt projekt 'Atomära data för att dechiffrera det kosmiska ursprunget av tunga grundämnen' får vi fram en mer noggrann beskrivning av de tunga atomerna, vilken är nödvändigt för att fullt ut kunna analysera de infraröda spektra som nya teleskop registrerar. Atomär data är en nödvändig pusselbit i strävan efter att förstå vår kosmiska historia.