Vi använder kakor på vår webbplats för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor.
-
- Forskning
- Forskning
-
- Forskarutbildning
- Forskarutbildning
- Forskarutbildningskurser
-
- Forskarskolor
- Forskarskolor
- Utbildning, lärande och globalisering
- Forskarskola för yrkesverksamma inom socialtjänsten
- Lärande i mångkulturella samhällskontexter
- Lekresponsiv undervisning i förskolan
- Forskarskola: ComBine
- Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
- Forskarskola: Relevancing Mathematics and Science Education
- Forskarskola: Hållbar rörelse i skolor och förskolor
- Finna vägar i en tid av stora framtidsutmaningar (FinnFram)
- Forskarskola: ROCIT
- Forskarskola: Pedagogik och yrkeskunnande (YRK)
- Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur (CuEEd-LL)
- Forskningsämnen
-
- Forskningscentrum
- Forskningscentrum
- Biofilms Research Centre for Biointerfaces
- Citizen Health
- Centrum för samskapade framtider
- Institute for Urban Research
- Malmö Institute for Migration Studies (MIM)
- Literacy and Inclusive Teaching (LIT)
- Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA)
- Sustainable Digitalization Research Centre
- Centrum för sexologi och sexualitetsstudier
-
- Forskningspublikationer
- Forskningspublikationer
- Sök publikationer
- Malmö University Press
- Forskningsevenemang
- Deltagare sökes
- Poddar om forskning
- Bildningsquiz
På sidan -
- Samverkan och innovation
- Samverkan och innovation
- Innovation och nyttiggörande
-
- Samarbeta med studenter
- Samarbeta med studenter
- Unga Talanger till Skånsk Industri för Cirkulär Tillväxt
- Samarbeta med forskare
- Kultursamverkan
- Stöd Malmö universitet
På sidan -
- Om oss
- Om oss
-
- Fakulteter och institutioner
- Fakulteter och institutioner
-
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Institutionen för barndom, utbildning och samhälle
- Institutionen för idrottsvetenskap
- Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle
- Institutionen för skolutveckling och ledarskap
- Institutionen för kultur, språk och medier
- Institutionen för samhälle, kultur och identitet
-
- Odontologiska fakulteten
- Odontologiska fakulteten
- Foresight
-
- Universitetstandvården
- Universitetstandvården
- Tandvård för barn och ungdomar
- Akuttandvård
- Specialisttandvård
- Om Universitetstandvården
- Ledning och beslutsvägar
-
- Vision, mål och strategi 2025
- Vision, mål och strategi 2025
- Globalt engagemang
- Hållbarhet
- Breddad rekrytering och breddat deltagande
- Kvalitetsarbete vid universitetet
-
- Musikverksamhet
- Musikverksamhet
- Studentarbeten – videoverk
- Alumni & vänner
- Universitetet i en orolig värld
På sidan
Unga kvinnors utsatthet för brott mot person – brottsutvecklingen i Sverige 2006-2021
Fakta
- Kontaktperson:
- Mika Hagerlid
- Finansiär:
-
- People Places and Prevention
- NSFK (Nordic Research Council for Criminology)
- Ansvarig vid Mau:
- Mika Hagerlid
- Projektmedlemmar vid Mau:
- Projektperiod:
- 01 januari 2022 - 30 juni 2024
- Fakultet/institution:
- Forskningsmiljö:
- Forskningsämne:
Om projektet
Att unga män är den grupp som utsätts för flest brott har länge varit en konventionell visdom inom det kriminologiska fältet. I Sverige har dock trenden bland unga brottsoffer sett väsentligt annorlunda ut. I den nationella trygghetsundersökningar har unga kvinnorna konsekvent uppgett att de utsätts för brott mot person i högre utsträckning än unga män i den nationella trygghetsundersökningen under de senaste 10 åren. Skillnaden har ökat över tid. Merparten av den högre utsattheten bland kvinnor består av sexualbrott och trakasserier. Vi vet i dagsläget mycket litet om varför den självrapporterade utsattheten för brott mot person bland unga kvinnor ökat så anmärkningsvärt under de senaste 10 åren.
Syfte
Syftet med det föreliggande projektet är därför att förstå varför den självrapporterade utsattheten bland unga kvinnor ökar.
Delprojekt
- Kan förändringen i rapporterad otrygghet bero på en ökad medvetenhet eller statistiska förhållanden, snarare än en faktisk ökning? Lagstiftningen, framför allt gällande sexualbrott, har förändrats över tid. Under 2019 vidgades definitionen av våldtäktsbrottet till att omfatta fler kränkande handlingar än tidigare. Därtill har metod och frågeformulär för NTU reviderats över tid, exempelvis för att vara i linje med ny lagstiftning. I denna del av vårt projekt undersöks hur förändringarna i lagstiftningen och metodändringar i NTU förhåller sig till den ökade självrapporteringen.
- Kan ökningen förklaras genom övergripande förändringar i samhällsstruktur och/eller förändringar i ungas och unga vuxnas levnadsvillkor? Utifrån tidigare forskning om unga kvinnors utsatthet för brott i Sverige och kriminologisk teoribildning kommer vi studera sambandet mellan förändringarna i NTU och ett flertal variabler från SCB:s befolkningsstatistik, samt årliga självrapportstudier om hälsa och levnadsvillkor för den aktuella åldersgruppen 16–30.
Publikationer
Assessing the Reversed Gender Gap in the Swedish Crime Survey