Ett samarbete med Folktandvården för att öka den kliniska forskningens genomslag och identifiera angelägna forskningsfrågor.

Forskningssamarbete med Folktandvården

Forskningssamarbetet etablerades 2011, och sker idag i samverkan mellan Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och folktandvårdsorganisationerna i Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Skåne. Samverkan syftar till att förstärka och öka den kliniska forskningens genomslag och identifiera angelägna forskningsfrågor.

Forskningsprojekt

För närvarande bedrivs ett flertal forskningsprojekt inom ramen för KOF-SYD. Dessa spänner över ett brett fält av forskningsämnen. Allt från att studera effekten av antibiotikaprofylax till att undersöka salutogena faktorer för oral hälsa bland äldre.

Forskningsprojekt

Burning Mouth Syndrome: ny diagnostik och behandling

Syfte och mål 

Projektet avser att validera och optimera diagnostiska kriterier för Burning Mouth Syndrome (BMS) och utvärdera behandlingseffekt av två läkemedel som i studier och i nyligen publicerad systematisk översikt visat lovande resultat. De två läkemedlen är topikal behandling med klonazepam och capsaicin på patienter med BMS i jämförelse med patienter med annan munsveda.

Bakgrund 

Burning Mouth Syndrome (BMS), dvs brännande munsveda, är vanligt förekommande och ger ofta stora negativa konsekvenser för den drabbade i form av minskad livskvalitet, nedstämdhet och långvarig smärta. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat kunskapsluckor vad gäller diagnostik och behandling av munsveda och specifikt pekat på behovet av fler och bättre primärstudier.

BMS orsakar vanligtvis ett uttalat lidande för de flesta drabbade patienter, ofta direkt från debut men framförallt under lång tid. Både smärtan i sig och, ofta ännu värre, konsekvenserna för livskvalitet och dagliga aktiviteter som orsakas av den kroniska smärtan (depression, ångest, stress, minskad livskvalitet) påverkar naturligtvis den drabbade. Tyvärr har både tydliga, användbara och validerade kliniska diagnostiska kriterier och effektiva och etablerade behandlingsalternativ saknats. De behandlingar som funnits har vanligtvis haft högst mediokra långsiktiga effekter. Tillsammans har detta sannolikt bidragit till de begränsade möjligheterna att diagnostisera och tillämpa framgångsrik behandling.

Projektbeskrivning 

Studiedesigns

  1. Validering och optimering av diagnostiska kriterier (s.k. fältstudie).
  2. N-of-1 design för att undersöka behandlingseffekter i två patientgrupper och med tre olika behandlingar. Varje grupp använder de tre behandlingarna (klonazepam, capsaicin och placebo) i slumpmässig ordning under två veckor för varje läkemedel och med en veckas wash-out mellan dessa tre intervall.
  3. Longitudinell observationsstudie där patienterna följs upp efter 6 mån behandling med det läkemedel som respektive patient föredrar.

Patienter

Trettio patienter med BMS, 30 men munsveda av en annan bakomliggande orsak, 30 med temporomandibulär dysfunktion (TMD) och 30 friska kommer att rekryteras. Rekrytering av patienter sker via Orofaciala smärtenheten, Malmö universitet, Käkkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus samt specialisttandvården, Folktandvården Blekinge.

Betydelse 

Vårt projekt avser således att utvärdera och optimera diagnostiska kriterier för BMS och utvärdera behandlingseffekt av två läkemedel som i studier och systematisk översikt visat mycket lovande resultat. Projektet har därför förutsättningar att ligga till grund för snabb implementering av effektivt vårdprogram för BMS i tandvården (och hälso- och sjukvården).

Medverkande 

Malmö universitet: Per Alstergren (PI), professor, övertandläkare, Thomas List, professor, övertandläkare, Anna Truedsson, odont dr, övertandläkare, Mohamed El-Rubaiy, övertandläkare och doktorand.

Skånes universitetssjukhus: Cecilia Wexell, docent, övertandläkare, Astrid Echorcheville, leg läkare, klinisk farmakolog (även Lunds universitet)

Medverkande kliniker 

  • Orofaciala smärtenheten samt Käkkirurgi, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.
  • Käkkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.
  • Avdelning för käkkirurgi, orofacial medicin, bettfysiologi och odontologisk radiologi, Specialisttandvården, Folktandvården Blekinge.

Kontaktperson

Per Alstergren

Clinical evaluation of monolithic- and veneered zirconiumdioxide 3-5-unit fixed dental prosthesis (FDPs) in the posterior dentition, a randomized clinical trial

Syfte och mål

med denna prospektiva randomiserande dubbelblinda kliniska studie är att systematiskt utvärdera och jämföra 3-, 4- eller 5 leds broar i det posteriora bettet, utförda i två olika material, monolitisk zirkoniumdioxid respektive skiktad zirkoniumdioxid och utvärdera materialens hållfasthet över tid. Detta ska utvärderas genom att registrera eventuella tekniska och biologiska komplikationer.

Bakgrund

Broterapi är en vanligt förekommande terapi utförd av tandläkare. Oftast framställs broarna genom att man kombinerar en metall-stomme med ett ytporslin för att ge stommen ett mer tandlikt utseende, s.k. metallbundet porslin. Sedan 20 år tillbaka använder man keramiska stommar som alternativ till metall, vilka har bättre biologiska och estetiska egenskaper än metallen. En vanlig komplikation med dessa nyare kronmaterial är emellertid att porslinet släpper från den keramiska stommen, vilket kan innebära att bron behöver göras om. Zirkoniumdioxid eller yttriastabiliserad tetragonal polykristallin zirkoniumdioxid (Y-TZP), är en oxidkeram med mycket goda egenskaper såsom hög styrka och vävnadsvänlighet. Vi använder idag denna keram rutinmässigt inom tandvården för framställning av både kronor och broar. Inledningsvis tillverkade man skiktad Y-TZP som innebar en stomkeram med pålagt ytporslin. Studier gjorda med detta material visar på mycket hög överlevnad men med varierande förekomst av ytporslinsfrakturer, s.k. chip-off frakturer.

För att eliminera denna svaga länk har man sedan några år tillbaka börjat tillverka brokonstruktioner utan ytporslin s.k. monolitisk Y-TZP. Genom att bara använda stomkeramen kan man därför erhålla ett starkt bromaterial som har goda biologiska egenskaper, men utan risk för ytporslinsfrakturer.

De skiktade Y-TZP har dock på senare tid utvecklats för att försöka undvika chip-off frakturer t.ex. genom att göra en mindre sk. cut-back endast på de ytor som inte har någon tuggbelastning.

Projektbeskrivning

Patienterna rekryteras baserat på behovet av en bro från den vardagliga allmänpraktiserande situationen.

Patienterna får samma behandling oavsett bromaterial. Konstruktionerna randomiseras till antingen en fullmonolitisk bro eller en bro med cut-back och randomiseringen görs blint. Samma cementeringsförfarande oavsett material. Utvärderingen görs av tandläkare som inte utfört behandlingen. Patienterna får även själva bedöma sina broar.

Betydelse

Det saknas oberoende RCT studier på dessa Zirkonia material. Med denna studie kan vi ge evidens för den vård som är vanligt förekommande hos den allmänpraktiserande tandläkaren.

Medverkande

  • Emma Gardell
  • Per Vult von Steyern

Medverkande kliniker

  • Folktandvården Halland (Oskarström, västra Vall)
  • Folktandvården Örebro (Eyra)
  • Smile Malmö (Slottstaden, City)

Kontaktperson

Emma Gardell

Endodonti utfört som singel eller tvåbesöksbehandling av allmäntandläkare – en klinisk prospektiv randomiserad multicenterstudie

Om projektet

Ca 205 000 rotbehandlingar utförs per år i Sverige, de flesta av allmäntandläkare. Tillgänglig vetenskaplig evidens visar att en- eller tvåstegsbehandlingar har lika god effekt när behandlingen utförs av specialist. Om detta gäller även i allmäntandvården är idag okänt.

Syfte

Att jämföra utfallet av en- och tvåstegs rotbehandling av nekrotiska tänder i allmäntandvård, ett respektive 4 år efter behandling. Utfallsmått är frekvens av apikal parodontit och tandöverlevnad. Att jämföra rotfyllningskvalitet, komplikationsförekomst samt hälsoekonomiskt utfall vid en- och tvåstegs rotbehandling.

Mål

Att studera utfallet av en jämfört med två besöksbehandlingar av nekrotiska tänder utförd av allmäntandläkare efter ett respektive fyra år efter rotkanalsbehandling.

Tänkta utfallsmått är frekvens av apikal parodontit och tandöverlevnad.
Att studera och jämföra rotfyllningskvaliteten för en jämfört med två besöksbehandlingar.
Att studera frekvensen av komplikationer efter en jämfört med två besöksbehandlingar.

Bakgrund

Cirka 205 000 endodontiska behandlingar utförs per år i Sverige. I dagsläget råder det en osäkerhet om behandling av tänder med apikal parodontit kan behandlas framgångsrikt under ett enskilt besök. Denna studie lägger ett särskilt fokus på den ofta diskuterade frågan om rotkanalsbehandlingar utförda av allmäntandläkare vid ett eller två besök påverkar utfallet av behandlingen och de möjliga följderna av dessa två olika behandlingsprotokoll. Om en eller två besöksbehandlingar har en bättre effekt på behandlingsresultatet är idag osäkert, liksom de hälsoekonomiska konsekvenserna för samhället.

Metoder

Detta är en klinisk prospektiv randomiserad multicenterstudie. Den kliniska studien är pågående och startade 2022. Datainsamling pågår. Ettårsuppföljningar sker. Fler deltagande kliniker sökes till studien. Kontakta oss!

Betydelse

En optimalt utförd rotbehandling skall leda till förbättrad oral hälsa och samtidigt utföras kostnadseffektivt. Ekonomiska utvärderingar av ingreppen är begränsade och vi saknar idag lämpliga åtgärder för förbättring av hälsan. Om ett enskilt besök är lika effektivt och tillförlitligt som en tvåbesöksbehandling kan fler behandlingar som sparar tid och pengar för patienterna och tandvården i regionen utföras i större utsträckning.

För kliniken minskar bl a materialförbrukning och administration, ekonomin förbättras. Patienten i sin tur slipper extra kostnader för resor, inkomstbortfall mm.

Medverkande

  • Projektledare: Annika Björkner
  • Fernando Mota de Almeida folktandvården Region Norrbotten
  • Folktandvården Region Blekinge
  • Folktandvården Region Kalmar
  • Folktandvården Region Kronoberg
  • Folktandvården Region Norrbotten
  • Folktandvården Region Halland
  • Folktandvården Region Gävleborg
  • Smile Tandvård
  • Oris Dental
  • Aragón Dental Malmö
  • Kungsbrotandläkarna
  • Oscarsson klinik Luleå
  • Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Kontaktperson: Annika Björkner

Internetbaserad behandling av käksmärta hos ungdomar

KOF-Syd, 2024-02-21

Syfte och mål

att utveckla, utvärdera effekt och följsamhet till behandling samt utveckla en implementeringsmodell för allmäntandvården och specialistvården i Bettfysiologi.

Bakgrund

Käksmärta är den vanligaste kroniska orofaciala smärtan och uppskattas förekomma hos 5 - 10% av ungdomar. Från tidig pubertet är käksmärta vanligast hos flickor. Behovet av vård mot käksmärta är liknande förekomsten, dvs ca 5 - 10% av ungdomarna.

Kronisk smärta hos ungdomar har konsekvenser för den enskilda individen, familjen, och samhället. Kronisk orofacial smärta har stora negativa konsekvenser för individens allmänhälsa och kan visa sig som nedstämdhet, ångestproblematik, bristande skolgång, att inte fullfölja sin skolgång, isolera sig från familjen och vänner samt en bristande förmåga att utvecklas till en ansvarstagande vuxen som kan bidra till att utveckla samhället. Dessutom har det visats att kronisk smärta i tonåren är en prediktor för smärta som vuxen.

Ett ökande antal studier indikerar att ett biopsykosocialt, evidensbaserat och patientcentrerat tillvägagångssätt är effektivare än den traditionella sjukdomscentrerade tillvägagångssättet, speciellt vad gäller behandling av kronisk smärta. I nationella riktlinjer från 2011 avseende smärta och funktionsstörningar i ansikte och käkar har beteendepåverkande behandling hög rekommendation med stöd från vetenskapligt underlag. Beteendeförändrande behandling har en mer orsaksinriktad ansats jämfört med annan behandling av käksmärta såsom bettskena (BS).

Det finns en rad olika faktorer som påverkar införandet av en ny metod i vården. En viktig faktor är evidensen för metoden som ska införas och en annan är den individuella praktikern som ska lära nytt och förändra sitt beteende. Dessutom är strukturen och funktionen inom tandvårdsorganisationen tillsammans med kommunikationsmönster och stöd för förändring inom organisationen viktiga faktorer för implementering. Framgångsfaktorer för implementering har visat sig vara om metoden underlättar patientmötet genom att metoden är relevant, har relativa fördelar och är lättanvänd samt att det finns synliga resultat i implementeringsprocessen.

Projektet innehåller tre delar:

  1. Expectations and Experiences of Internet-Based Therapy for Adolescents with TMD Pain.
  2. Internet-based behavioral therapy for adolescents with temporomandibular disorder pain: an RCT.
  3. A systematic review of self-management of TMD pain in adolescents.

Betydelse

Förbättrade behandlingsalternativ med fokus på smärta och stress är hälsobefrämjande och skulle minska behovet av hälso- och sjukvård samt minska patienternas smärta och lidande som ungdom och/eller ung vuxen.

Medverkande

Folktandvården Skåne AB

Ängelholm – Louise Westerlund
Staffanstorp – Agnes Ecorcheville
Ystad – Elisabeth Eriksson
Löddeköpinge – Karin Gersne
Trelleborg – Caroline Mörner

Leendecentralen i Lund

Henrik Jansson
Julia Lam, doktorand

Folktandvården i Östergötland

Druvan i Norrköping och specialistcenter för oral rehabilitering Norrköping/Linköping – Ing-Marie Nilsson

Folktandvården Kalmar

Kerstin Wahlund

Malmö universitet

Tessa Bijelic, doktorand
Thomas List
Per Alstergren
Birgitta Häggman-Henrikson
EwaCarin Ekberg

Psykologpartners AB

Jenny Katalinic
Linnea Hellfrich
David Brohede.

Kontaktperson

EwaCarin Ekberg, prof, Orofacial smärta och käkfunktion, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.

Käkarnas benvävnad hos kvinnor med endokrint responsiv bröstcancer i tidigt stadium under behandling med aromatashämmare

Syfte och mål

Att analysera röntgenbilder av käkarnas benvävnad avseende struktur och täthet över tid på patienter som behandlas med aromatashämmare, och att korrelera dessa analyser med resultatet från bentäthetsmätning av ländrygg och höft

Bakgrund

Under fysiologiska betingelser är benvävnadens remodellering kontrollerad så att inte benvävnad förloras och skelettet behåller sin styrka. Vid patologiska tillstånd kan kontrollen slås ut och mer benvävnad resorberas i förhållande till hur mycket som byggs upp. Ett sådant tillstånd är benskörhet – osteoporos- vilket framförallt drabbar kvinnor efter klimakteriet och i huvudsak beror på den minskade mängden östrogen klimakteriet innebär. Olika metoder har utvecklats för att mäta benmassa. En del metoder bygger på att mineralinnehållet i benvävnaden mäts, andra på att man undersöker trabekelstruktur och trabekeltäthet. Den mest etablerade metoden är bentäthetsmätning med Dual-Energy-X-ray Absorptiometry (DXA) som ger ett mätvärde på mängden calciumhydroxyapatit per ytenhet benvävnad, i olika delar av skelettet. DXA är satt som referensmetod för att diagnostisera osteoporos. Förlust av benvävnad till följd av t ex osteoporos avspeglar sig i käkarnas benvävnad och flera studier visar samband mellan bentäthet i perifera skelettdelar och käkarnas benvävnad.

Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerform världen över och ökar ständigt. Enligt en beräkning från 2008 registreras 1,38 millioner nya bröstcancerfall per år i världen. I västvärlden beräknas var 10:e kvinna att få bröstcancer och i Sverige utgör bröstcancer 30,3 procent av det totala antalet diagnostiserade cancerfall för kvinnor. Behandling av bröstcancer kan bestå av kirurgi, radioterapi, cytostatika, endokrin behandling och antikroppsbehandling. Till kvinnor som genomgått klimakteriet och behandlas för endokrint responsiv  tumör ges oftast en endokrin efterbehandling med aromatashämmare (Aromatase Inhibitors = AI) för att förhindra recidiv. Hos kvinnor som efterbehandlas med AI, vars uppgift är att sänka östrogennivån, förstärks effekten av minskad benmassa.

Projektbeskrivning

Studien utförs på kvinnliga bröstcancerpatienter i Kalmar län. I samband med behandlingsstart med AI görs en DXA mätning och en intraoral röntgenbildtagning i över- och underkäkens premolarområde. Dessa undersökningar utgör baseline 0 år, för studien. Efter 1-års behandling med AI utförs den intraorala röntgenbildtagningen på nytt. De intraorala röntgenbilderna från båda undersökningstillfällena utgör underlag för en klassificering av benvävnadens trabekelteckning i tre klasser; homogent tät trabekelteckning, heterogen trabekelteckning och homogent gles trabekelteckning enligt en validerad metod som beskrivits tidigare. Efter 2 ½ - års behandling med AI görs en DXA mätning och en intraoral röntgenbildtagning på nytt och jämförs med studiens baseline, 0år. Vid varje odontologisk undersökning tas en hälsodeklaration och vid DXA-mätning tas uppgifter enligt ett standardformulär.

Betydelse

Studier har visat hög korrelation mellan trabekelteckning i överkäkens och underkäkens benvävnad och mätresultat från DXA mätning av höft-och ländrygg. Eftersom det finns anledning att anta att käkarnas benvävnad påverkas under behandling med AI skulle DXA mätning delvis kunna ersättas med vanliga tandröntgenbilder tagna vid ett tandläkarbesök för att fastställa om en patient drabbas av förstadiet till eller osteoporos under pågående behandling med AI. Detta skulle innebära en ökad trygghet för den enskilde patienten då en individuell uppföljning av bentätheten kan göras på ett enkelt sätt. Hälsobefrämjande åtgärder som motion, kalcium+D vitamin och goda aminosyror kan förstärkas och medicinering mot benskörhet endast ges vid behov till identifierade riskpatienter. Långa besvärliga resor kan undvikas för de äldre och minskad arbetsfrånvaro minimeras för de som arbetar.

Medverkande

  • Forskarstuderande tandläkare Marina Magnusson, Folktandvården, Kalmar läns landsting
  • Seniorprofessor Christina Lindh, Malmö universitet
  • Med Dr, överläkare Marie Sundquist, ansvarig bröstenheten Kirurgkliniken Länssjukhuset Kalmar
  • Docent, övertandläkare Liselotte Paulsson, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
  • Adjungerad professor, överläkare Lars Brudin, Fysiologiska kliniken Länssjukhuset Kalmar
  • Överläkare, Annkristin Svensbergh, medicinsk chef, Fysiologiska kliniken, Länssjukhuset Kalmar

Kontaktperson

Christina Lindh

Ny metod för att identifiera patienter med risk för karies

Title

Bacterial acid tolerance – a new tool for caries prediction and target for fluoride in caries prevention

Aim and hypothesis

The aim of the project is to investigate whether caries development can be linked to specific disease-inducing activities (acid tolerance) in dental biofilms and if caries can be prevented by interfering with the development of bacterial acid tolerance using fluoride in milk. 

Projektet ingår i forskningsprogrammet FORESIGHT

Background

During the 1980s, due to an observed association between Streptococcus mutans and caries status on a population level, this microorganism was proposed to be the main etiological agent for caries. However, on the individual level the link was weak since caries was shown to occur in the absence of S. mutans, and S. mutans was found in large numbers even when there was no apparent demineralization of enamel. The ecological plaque hypothesis, introduced in the 1990s, took a new approach and explained caries development as the result of a shift in the commensal microbiota in dental biofilms towards the enrichment of acid-tolerant bacteria due to acidic micro-environmental conditions. Eventually, these microorganisms accumulate in proportions that are sufficient to cause the de-mineralisation of enamel. This project is a first attempt to implement the ecological plaque hypothesis in a clinical context.

Project description

This is a randomized controlled trial conducted in 5 general dental clinics in the Public Dental Health Service in 4 counties in Southern Sweden. Between 2012 and 2018, 331 adolescents aged 12 years were recruited for the study. The intervention group received low doses of fluoride in milk on a daily basis, whereas the control group drank only milk. 176 adolescents completed the full 3-year clinical trial. Samples of supragingival plaque were collected and the proportion of acid-tolerant bacteria was investigated. Progression or lack of progression of caries was assessed using visual/tactile examination according to the ICDAS criteria and bilateral posterior bitewing-radiography. Preliminary data analysis shows that the proportion of adolescents who developed enamel and dentine caries was significantly lower in the group who received fluoride than in the control group and high acid tolerance measurements in supragingival plaque were more common in adolescents with caries progression.

Significance

The novelty of the project is that acid tolerance is presented as a new tool for caries prediction that holds the potential to improve clinicians’ risk assessment. The results highlight the mechanism of action for fluoride in caries prevention by its interference with the development of acid tolerance in dental plaque.

Research Group

Professor Julia Davies, Professor Gunnel Svensäter, Professor Madeleine Rohlin, Associate professor Claes Wickström, Research assistent Madeleine Blomqvist, and PhD student Gabriella Boisen.

Participating Clinics

  • Dental Clinic in Alvesta: 
    Dentist Christina Stebring-Franzon, Dental hygienist Maria Hilding and dental nurses
  • Dental Clinic Sölvesborg:
    Dentist Carina Norberg and Dental nurse Ingela Franzén
  • Dental Clinic in Färjestaden:
    Dentist Margareta Elwin and Dental nurse Rebecka Holmström
  • Dental Clinic Ullared:
    Dentist Maud Elfström, Dentist Frida Lundin and Dental hygienist Ingela Söderberg
  • Dental Clinic Falkenberg:
    Dentist Maud Elfström, Dentist Frida Lundin and Dental nurse Katarina Bruno Ambrosius

Kontaktperson

Julia Davies

Nya prediktiva biomarkörer för karies i plack från barn

Syfte och hypotes

Syftet är att identifiera en eller flera prediktiva biomarkörer i dentala biofilmer (plack) för att på ett tidigt stadium upptäcka barn som löper en stor risk att få karies.  Vår arbetshypotes är att en hög andel syratoleranta bakterier i plack kommer att producera syror under en längre period och vid ett lägre pH och därmed orsaka att emaljen demineraliseras. Därför tänker vi oss att både syratoleransen och syraproduktionen är högre i barnen med mycket karies.

Projektet ingår i forskningsprogrammet FORESIGHT.

Bakgrund

I Sverige är munhälsan generellt sett god men trots att kariesförekomsten har sjunkit dramatiskt sedan mitten på 1900-talet så finns det fortfarande stora skillnader i kariesförekomst hos barn i Sverige. Genom att effektivt kunna identifiera barn med hög risk att utveckla karies skulle preventiva åtgärder kunna sättas in i ett tidigt skede. Den orala mikrobiotan är viktig för god munhälsa men förändringar i bakteriernas omgivande miljö såsom ett frekvent intag av kolhydrater kan leda till ett skifte i biofilmens sammansättning och en ökning av syratoleranta bakterier, vilka i sin tur bidrar till karies. När man letar efter nya biomarkörer finns ett standardiserat arbetsflöde som inleds med en större screeningprocess för att identifiera potentiella biomarkörer. När de väl identifierats testar man dessa i en mindre grupp individer som utgör ytterligheterna – i vårt fall barn med mycket karies och barn helt utan karies för att se att biomarkören finns i hög utsträckning i de sjuka men inte de friska. Många studier tyder på att en syratolerant mikrobiota är viktigt för utvecklingen av karies skulle därför kunna agera som en prediktiv biomarkör.

Projektbeskrivning

Fyrtio barn i åldern 2-5 år ingår i studien, 20 friska barn med låg kariesrisk enligt klinisk bedömningsmodell (FTV, Alvesta) och 20 barn med dokumenterad hög kariesaktivitet (pedodontiavdelningen Malmö universitet). Provtagning av dentala biofilmer görs med planinstrument och placket undersöks för syratolerans, mikrobiologisk sammansättning baserad på odling och gensekvensering samt laktatproduktion vid exponering till kolhydrater. Biofilmens egenskaper hos de båda extremgrupperna jämförs avseende såväl fenotypiska som genotypiska karakteristika. Skillnaden mellan grupperna kommer att utvärderas för sin lämplighet som prediktiv biomarkör för karies. Studien har godkänts av Etikprövningsmyndigheten. Provinsamling är färdigt och analyserna pågår.

Betydelse

Studien kommer att generera en handfull tänkbara prediktiva biomarkörer för karies som sedan kommer att valideras i en longitudinell studie. Biomarkörerna kommer att utgöra ett viktigt hjälpmedel för att förbättra den kliniska riskbedömningen av karies hos barn.

Medverkande

Från Odontologiska fakulteten, Malmö universitet medverkar Dr Susanne Brogårdh-Roth, Professor Julia Davies och doktorand Gabriella Boisen

Medverkande kliniker

Folktandvården Alvesta, avdelningen för pedodonti, Mau

Kontaktperson

Susanne Brogårdh-Roth

Outcome of surgical exposure and comprehensive orthodontic treatment of palatally displaced maxillary canines in children - Studies on effectiveness, patients experiences and cost-effectiveness

Syfte och hypotes

Det primära syftet är att utvärdera effektiviteten hos en ny sluten exponeringsteknik som inkluderar ytterligare borttagning av benvävnad jämfört med en konventionell teknik för behandling av palatinalt impakterade överkäkshörntänder. Det sekundära syftet är att utvärdera patientens uppfattning av de två behandlingarna. Kostnadseffektiviteten för de undersökta metoderna kommer också att utvärderas. Nollhypotesen är att inga skillnader i behandlingstid och patientupplevelse (smärta och obehag) mellan den nya och den konventionella behandlingen av palatinalt dislokerade hörntänder kommer att identifieras.

Bakgrund

Hos de flesta individer bryter de permanenta tänderna fram utan problem och ersätter sina primära föregångare. Ibland händer det dock att tänder inte erupterar. Dessa icke erupterade tänder är vanligtvis divergerade eller avvikande vinklade och förlorar sin potential att eruptera. Dessa tänder kallas för impakterade tänder.

Den impakterade överkäkshörntanden har ofta en ektopisk position och ca 50% av dem orsakar resorptioner på intilliggande incisivrötter. Hos 50 till 60% når resorptionerna pulpan (Ericson och Kurol 2000). Obehandlade impakterade överkäkshörntänder kan skada incisivernas rötter, vilket kan leda till höga kostnader för samhället och försämrad oral hälsorelaterad livskvalitet för patienten.

Den palatinalt impakterade överkäkshörntanden är ett svårt ortodontiskt problem som ofta kräver kirurgiska och ortodontiska behandlingar. Överkäkshörntanden erupterar normalt vid en tandålder på 11-12 år. Etiologin bakom impakterade överkäkshörntänder är oklar men sägs ofta vara multifaktoriell. En annan möjlig orsak är att det är en lång eruptionsväg.

Kirurgisk exponering av impakterade hörntänder tillsammans med ortodontisk traktion har länge förespråkats och det är nödvändigt för att möjliggöra åtkomst till den icke erupterade tanden, för att föra in hörntanden i tandbågen och i alignment (Becker et al. 2016).

Under operationen avlägsnas ben i varierande utsträckning för att underlätta bindningen av fästet på hörntanden. Det har föreslagits att ytterligare borttagning av ben runt hörntändernas krona kan öka hastigheten på rörelsen av den påverkade hörntanden.

I Sverige används ofta strategin med sluten exponering. Det finns dock flera modifieringar av strategierna.

Patientens uppfattning

Patientperspektivet kan utvärderas genom en kvalitativ metod i kombination med en kvantitativ. Genom att använda blandad metoddesign och triangulering kan olika men kompletterande data om samma ämne hämtas för att förstå forskningsfrågan ännu bättre och för att försöka överlappa svagheterna i den kvantitativa metoden (Creswell, Plano Clark, et al., 2003, Morse, 1991, s. 122). Få kvalitativa studier verkar finnas tillgängliga i litteraturen när det gäller patientens uppfattning under kirurgisk/ortodontisk behandling.

Beskrivning av projektet

Patienter

Sjuttio patienter i åldrarna 12 till 15 år kommer att rekryteras konsekutivt vid tre ortodontikliniker i Blekinge och Skåne. Friska patienter med palatalt dislokerad överkäkshörntand på ena sidan som klassificeras som att ha en allvarlig ektopisk eruption kommer att inkluderas i denna randomiserade kontrollerade kliniska multicenterstudie.

Intervention

Efter godkännande från barnet och vårdnadshavarna att delta i studien randomiseras patienten till en av två behandlingsgrupper: Grupp A, ett konventionellt slutet kirurgiskt ingrepp utan ytterligare benborttagning eller Grupp B, ett nytt slutet kirurgiskt ingrepp med ytterligare benborttagning.

Kontroller

Grupp A, konventionellt kirurgiskt ingrepp, utgör kontrollgrupp.

Resultat

Utfallsmåtten är behandlingstiden för de påverkade hörntänderna att eruptera i munhålan och att anpassas till tandbågen. Sekundärt utfall är smärta och obehag under kirurgi och ortodontisk behandling. Dessutom kommer en kostnadsanalys mellan behandlingarna att utföras.

Betydelse

Det nya med projektet är att utvärdera en ny kirurgisk teknik för att minska behandlingstiden samt smärta och obehag för patienter med palatinalt dislokerade hörntänder. Behandlingen av dessa patienter är en av de mest tidskrävande och smärtsamma inom ortodontisk vård. Dessutom är patienterna ganska unga. Vi avser att förbättra de vetenskapliga bevisen för effektivitet och patientuppfattning av två tillgängliga metoder för att behandla ektopiska/impakterade hörntänder i överkäken.

Forskningsgrupp

Doktorand, övertandläkare Katja Hashemi Elses, docent, övertandläkare Mikael Sonesson, docent, övertandläkare Ann-Marie Roos Jansåker, docent, övertandläkare Sofia Petrén, odont. Dr., övertandläkare Henrik Berlin.

Deltagande kliniker

  • Ortodontikliniken i Ängelholm: Överläkare, tandhygienist och tandsköterskor
  • Ortodontikliniken i Lund: Tandläkare och tandsköterska
  • Ortodontikliniken i Karlshamn: Överläkare Håkan Olsson, Överläkare Alexandra ioannidis Olsson
  • Ortodontiavdelningen Malmö universitet: Docent, överläkare Mikael Sonesson, ortodontiassistent Ingrid Carlin

Kontakt

Associate Professor Mikael Sonesson

Prediktiva biomarkörer för initialkaries hos tand-regleringspatienter

Beskrivning

Prediktiva biomarkörer för initialkaries hos tandregleringspatienter

Plack på och runt tänderna är relativt vanligt förekommande hos patienter som behandlas med fastsittande tandställning. Förekomsten av initiala kariesskador på tandemaljen ses hos över 50% av tandregleringspatienterna under tandregleringsbehandlingen. Det är därför angeläget att finna nya effektiva diagnostiska metoder för att selektera de patienter som löper förhöjd risk att drabba av oönskade bieffekter som initiala kariesläsioner och gingivit i samband med tandregleringsbehandling.

Projektet ingår i forskningsprogrammet FORESIGHT

Syfte

Ändrade egenskaper, fentypskifte, hos plackbakterierna under behandlingen, leder till en förändring av uttrycket av enzymer, vilket gör det möjligt att ta fram prediktiva biomarkörer för initiala kariesskador hos patienter med fastsittande tandställning.

Metod

Ungdomar i åldrarna 14 till 18 år som ska få tandreglering med fastsittande tandställning rekryteras till specialistkliniken för ortodonti, leendecentralen i Lund. Klinisk registrering innefattande klinisk undersökning, fotografering av patienterna görs före och efter tandregleringsbehandling. Karies graderas med hjälp av ett kliniskt index (Gorlick index). Plack samlas i anslutning till tandställningens fästen (brackets) och i tandköttskanten före, under och efter behandling för analys av biofilmens enzymaktivitet. Primärt utfallsmått är enzymaktivitet i plack från brackets och gingivaranden. Enzymaktivitet som skall testas är proteaseaktivitet och glykosidasaktivitet. Det sekundära utfallsmåttet är förekomst av initialkaries och gingivit före och efter behandling.

Betydelse

Kunskapsvinst och betydelse med studien är att dels förstå vad som händer i placket vid behandling och dels kunna hitta prediktiva biomarkörer för initialkaries hos patienter som behandlas med fast tandställning. Genom att ha tillgång till markörer tidigt i behandlingen skulle patienter med ökad risk för karies och inflammation lättare kunna identifieras och erbjudas stödbehandling. Genom riktad stödbehandling hos riskpatienterna förväntas plackbakteriernas egenskaper ändras vilket förväntas minska utbredningen av initialkaries och reducera den långsiktiga risken för initialkaries. Modellen som presenteras i denna studie kommer också att kunna användas för studier kring tidig kariesutveckling i allmänhet.

Medverkande

Mikael Sonesson, docent, Odontologiska fakulteten, Sektion 4, ortodonti

Henrik Jansson, docent, Forsknings -och utvecklingschef, Region Skåne

Kontakt

Claes Wickström

Prediktiva biomarkörer för parodontit

Syfte och hypotes

Det övergripande syftet med projektet är att identifiera en ny generation av prediktiva biomarkörer i gingivalexudat för att säkrare kunna förutsäga vem som har en hög risk att få parodontit (tandlossning).  Vår arbetshypotes är att specifika egenskaper hos mikrobiomet (t ex sammansättning och proteolytiskt aktivitet) som speglar en obalans (dysbios) samt närvaro av vissa inflammations-relaterade värdproteiner (t ex cytokiner) kan användas som markörer för att tidigt förutse vävnadsnedbrytning och alvarlig sjukdom. 

Projektet ingår i forskningsprogrammet FORESIGHT

Bakgrund

Parodontit hör till de vanligaste sjukdomarna i världen och i Sverige drabbas cirka 7% av så allvarlig sjukdom att det föreligger stor risk att förlora flera tänder. Antalet sjuka förväntas öka markant på grund av den stigande andelen äldre i befolkningen. Det finns också ett vetenskapligt underlag för en koppling mellan parodontit och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som ytterligare betonar vikten av tidig diagnostik av parodontit. Med de metoder som används idag för riskbedömning blir många patienters risk felbedömd, vilket får konsekvensen att en del överbehandlas medan andra som verkligen behöver vård missas. Överbehandlingen bidrar till de stora kostnaderna för tandvården som ligger på cirka 10 miljarder SEK per år. Bristfällig riskbedömning bidrar dessutom till en ojämlik vård då de som behöver vården mest riskerar att inte får den. Tandvården idag är därför i stort behov av effektiva kliniska verktyg för att identifiera de patienter som löper ökad risk för parodontit.

Projektbeskrivning

Strategin för projektet i sin helhet är att upptäckten av nya biomarkörer kan ske med in-vitro-modeller i kombination med analys av gingivalexudat från patienter som bedöms ha ’låg’ respektive ’hög’ risk för alvarlig parodontit.

Upptäckt av biomarkörer i en parodontit-modell in vitro. Vi har tagit fram en modell som simulerar förhållanden i tandköttsfickor. mikrobiella samhället. Våra resultat visar att ökad exponering för gingival vätska stimulerar en stark proteolytisk aktivitet i det mikrobiella samhället. Denna aktiviteten förklaras huvudsakligen av gingipainer från Porphyromonas gingivalis men effekten kräver närvaro av andra bakterier t ex Parvimonas micra. Detta pekar på att såväl förekomst av proteolytisk aktivitet och gingipainer, samt närvaro av P. micra är goda kandidater som biomarkörer för risk för alvarlig parodontit. För att studera hur mikrobiomet påverkar värdceller har vi etablerat en modell där orala epitelceller exponeras för olika mikrobiella samhällen och svaret i form av cytokiner analyseras i samarbete med Linköpings universitet. Preliminära data visar att mikrobiella samhällen associerade med parodontit ger upphov till ett helt annan cytokinprofil jämfört med samhällen som kopplas till oral hälsa. Vidare studier pågår för att ringa in cytokiner som kan ses som kandidatbiomarkörer från värdcellernas sida.

Upptäckt av biomarkörer i klinisk modell. Gingivalexsudat från 120 patienter som behandlas vid Specialistkliniken parodontologi, Folktandvården Skåne, har hittills samlats in. Målsättningen är 150 patienter för att med säkerhet kunna ringa in 25 patienter med ’hög risk’ och 25 patienter med ’låg risk’.  Analyser av proteolytisk aktivitet har visat en signifikant högre proteolytisk aktivitet i prover från patienter med ’hög risk’ än de med ’låg risk’. Sammansättningen av mikrobiomet i proverna har analyserats vid Centre for Advanced Research in Public Health i Valencia. Preliminära analys tyder på en hög korrelation mellan närvaro av vissa bakterier och proteolytisk aktivitet, vilket skulle visa potential för dessa som biomarkörer. Proverna kommer inom kort även att analyseras med global mass-spektroskopi för att undersöka värdproteiner kopplad till hög proteolytisk aktivitet.   

Betydelse

Med effektivare metoder för riskbedömning av parodontit kan vårdkostnaderna minskas och omdisponeras så att vården skräddarsys för alla individer utifrån behov.

Medverkande

Från Odontologiska fakulteten, Mau medverkar professor Julia Davies och forskningsassistent Madeleine Blomqvist. Från Folktandvården Region Skåne medverkar specialisttandländläkare Stefan Rüdiger, Malmö.

Medverkande kliniker

Specialistkliniken Parodontologi, Folktandvården Skåne

Kontaktperson

Julia Davies

Prospektiv randomiserad split-mouth studie av tandersättningar i högtranslucent zirkonia med olika design

Projektets titel 

Prospektiv randomiserad split-mouth studie av tandersättningar i högtranslucent zirkonia med olika design. En studie av hållfasthets-, patient- och kostnadseffektivitetsperspektiv.

Syfte och mål 

Syftet är att utvärdera de moderna oxidkeramerna samt att undersöka om patienter anser att olika behandlingar är likvärdiga, d.v.s. funktionella och estetiskt tilltalande.

Målet är att finna vetenskapligt belägg för om högtranslucenta monolitiska zirkoniakonstruktioner med mikro-fasad i ytporslin (test) fungerar lika väl som högtranslucenta monolitiska zirkoniakonstruktioner utan denna fasad, (kontroll) över lång tid (10 år).

Bakgrund 

Att ha fungerande och utseendemässigt acceptabla tänder är viktigt för livskvalitén. Sedan 100 år är det vanligt att ersätta förlorad tandsubstans med kronor eller broar. Den konventionella metallkeramiska kronan har i hög grad ersatts av kronor helt i keramiska material vilka har fördelar gentemot metaller p.g.a. förbättrad estetik och vävnadsvänlighet. För användning i kindtandsområdet rekommenderas framförallt oxidkeramer, huvudsakligen yttria-stabiliserad tetragonal zirkoniumdioxid (zirkonia) och numera finns zirkonia-material med förbättrade estetiska egenskaper utan täckande ytporslin (monolita). Men i situationer med högre estetiska krav föredrar många att optimera estetiken med en porslinspåbyggnad. En teknik som nyligen föreslagits är att enbart förse zirkonia-konstruktionen med ett tunt porslinslager i ett begränsat område buckalt – en mikro-fasad, vilket minskar risken för porslinsfraktur.

Projektbeskrivning 

Konstruktioner av högtranslucent zirkonia framställs där testkonstruktionerna förses med ett buckalt porslinsskikt och jämförs med kontrollkronor utan ytporslin på deltagande försökspersoner som är behov av minst två kron- eller broersättningar. Uppföljning sker med klinisk undersökning samt patientenkäter. Kostnadseffektivitet mäts genom registrering av direkta och indirekta kostnader. 

Betydelse 

Behandlingar för att ersätta förlorad tandsubstans är kostsamma för individ och samhälle och materialvalet styr både estetik och hållbarhet. Att få svar på hur nya material fungerar ur såväl hållfasthets-, patient- och kostnadseffektivitetsperspektiv är därför centralt för tandvårdens alla aktörer.

Medverkande 

  • Christel Larsson, docent, övertandläkare, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Christine Barth, ST-tandläkare, projektkoordinator, Region Blekinge.
  • Verónica Aragón, privattandläkare Malmö

Medverkande kliniker

  • Folktandvården Västerbron, Växjö
  • Specialisttandvården Oral protetik, Blekinge
  • Aragon Dental
  • Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Kontaktperson

Christine Barth

Salutogena faktorer för oral hälsa bland äldre

Forskningsprojektet fokuserade på att studera salutogena, med andra ord hälsofrämjande, faktorer för oral hälsa bland äldre. Ett mål var att identifiera och sammanställa dessa faktorer. Ett annat mål var att undersöka hur tandläkare och tandhygienister upplevde sin roll i hälsofrämjande arbete.

Projektet var designat utifrån ett salutogent perspektiv där fokus ligger på resurser för hälsa och hälsofrämjande processer. I detta projekt inrymde det salutogena perspektivet två teorier om hälsa, Antonovskys salutogena teori och Lalondes hälsofält koncept. Antonovskys teori beskriver vad som är viktigt för individens välbefinnande och hälsa där känslan av sammanhang har en central roll. Lalondes konceptet beskriver fyra områden, så kallade hälsofält, där alla bestämningsfaktorer för hälsa finns: människans biologi, miljö, livsstil och vårdorganisation. Båda teorierna lyfter fram komplexa relationer mellan individen och samhället.

Projektet använde sig utav både kvantitativ och kvalitativ metodik. Först, salutogena faktorer för oral hälsa bland äldre identifierades i litteraturen, samt sammanställdes och analyserades utifrån Antonovskys och Lalondes perspektiv i en litteraturöversikt. I nästa steg, med utgångspunkt i sammanställningen, studerades salutogena faktorer i ett tidigare insamlat empiriskt material från Region Kalmar län i en tvärsnittsstudie. Vidare, för en djupare förståelse för faktorer som ligger bakom äldres god oral hälsa ett tiotal djupintervjuer utfördes med friska i munnen personer 75 år eller äldre som var nästintill fullt betandade med många intakta tänder. Intervjufrågor undersökte bland annat personens syn på oral hälsa och egenvård, samt rutiner för tandvård under dennes livslopp. Analys gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultaten från de första delar av projektet pekade på tandvårdspersonalens roll som en salutogen faktor för oral hälsa. Samtidigt visade det sig att det fanns kunskapsluckor i denna fråga. Därför genomfördes en annan intervjustudie med tandläkare och tandhygienister för att undersöka hur de upplevde sin roll i hälsofrämjande arbete. Elva legitimerade tandvårdspersonal intervjuades. Intervjufrågor handlade om deltagarnas syn på deras roll i hälsofrämjande arbete. Insamlat material analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Sammanfattningsvis, resultaten identifierade och sammanställde ett antal salutogena faktorer för oral hälsa i en korstabell som kombinerade Antonovskys och Lalondes perspektiv. Att kombinera dessa teoretiska perspektiv var användbart för att utforska salutogena faktorer och för att ge en enkel översikt över områden som saknar kunskap. Detta i sin tur kan underlätta för att generera hypoteser och därmed genomföra relevant salutogen forskning. Resultaten bidrar till en mer balanserad bild av faktorer som påverkar oral hälsa, inklusive tandvårdspersonalens roll, och hjälper till att identifiera avgörande sådana för att i nästa steg fastställa prioriteringar och fördela resurser för att främja god munhälsa hos individer och befolkning.

Medverkande 

  • Elena Shmarina, doktorand, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Bengt Götrick, docent, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Dan Ericson, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Cecilia Franzén, universitetslektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Björn Axtelius, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Sigvard Åkerman, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet

Kontaktperson

Elena Shmarina

 

Avslutade projekt

Salutogena (hälsofrämjande) faktorer hos en grupp friska unga vuxna i Skåne

Bakgrund 

Karies är den vanligaste icke-smittsamma sjukdomen, med konsekvenser såsom smärta, infektioner, förlorade arbets- och skoldagar, svårigheter att äta och prata samt påverkan på livskvaliteten. Kariesförekomsten är ojämnt fördelad på grund av socioekonomiska skillnader. Trots lågt socioekonomisk status kan vissa individer bibehålla god oral hälsa och därmed uppvisa resiliens, dvs. positivt anpassa sig till motgångar och uttrycka bättre hälsa. Med ett salutogent perspektiv studeras faktorer som skapar hälsa. Fokus är på hälsofrämjande faktorer eller friskfaktorer snarare än på riskfaktorer. Forskning med detta förhållningssätt kan förklara hur resurser, kapacitet och tillgångar främjar och upprätthåller hälsa, även under motgångar i livet.

Syfte 

Syftet med denna studie är att identifiera salutogena faktorer bland friska kariesfria ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden och skapa en modell för relevanta interaktioner.

Metod 

Studien har en kvalitativ forskningsdesign för att identifiera salutogena faktorer. Det insamlade datamaterialet består av djupintervjuer med 17 friska, kariesfria unga vuxna, 18–23 år, med lågt socioekonomisk status. Individerna att identifierades från Folktandvården Skåne och socioekonomiska variabler hämtades från statistiska centralbyrån (SCB). Djupintervjuerna undersöker hälsofrämjande faktorer genom att ställa frågor om individen och dennes vardag. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analys görs genom kvalitativ innehållsanalys (QCA) enligt Graneheim & Lundman (2004).

Resultat

Trots socioekonomiska utmaningar i barndomen kunde de unga vuxna bibehålla en god munhälsa. Hälsofrämjande faktorer etablerades inte bara genom att skapandet av hälsosamma vanor under barndomen där fokus låg på vårdgivarens stöd, utan också genom vägledning genom tonåren då ungdomarna kunde testa sina vingar. Detta gjorde det möjligt för de unga vuxna att utveckla egna hälsosresurser för att självständigt ta kontroll och ansvar för sin hälsa.

Betydelse 

Den aktuella studien kan bidra med en förklaringsmodell som kan användas i framtida hälsofrämjande arbete för att minska hälsoklyftor.

Medverkande 

  • Marie Nordström, doktorand, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Gunnel Hänsel Petersson, docent, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Eva Wolf, docent, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Peter Carlsson, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Dan Ericson, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Anders Hedenbjörk Lager, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Henrik Jansson, docent, övertandläkare, forskning- och utvecklingschef, Folktandvården Skåne

Medverkande kliniker

Folktandvården Skåne (Mobilia och Södervärn)

Publikation

Nordström M, Carlsson P,Ericson D, Hedenbjörk-Lager A, Jansson H, Wolf E,et al. Some young adults can maintain good oralhealth despite socioeconomic challenges. Eur J OralSci. 2024;e12985.

Kontaktperson

Marie Nordström

Translucent Zirconium-dioxide and lithium di-silicate, a 3-year follow-up of a prospective practice based randomized controlled trial on posterior monolithic crowns

Syfte och mål

med denna prospective kliniska randomiserade studie är att systematiskt utvärdera och jämföra hållfastheten över tid på zirkoniumdioxid och lithiumdisilikat baserade kronor i det posteriora bettet. Hållfastheten kommer utvärderas genom att studera tekniska och biologiska komplikationer.

Bakgrund

Kronterapi används sedan mer än 100 år tillbaka för behandling av skador på enstaka tänder. Oftast framställs kronor genom att man kombinerar en metallstomme med ett ytporslin för att ge stommen ett mer tandlikt utseende. Sedan mer än 20 år tillbaka använder man keramiska stommar som alternativ till metall, vilka har bättre biologiska och estetiska egenskaper än metallen. En vanlig komplikation med dessa nya kronmaterial är emellertid att porslinet släpper från den keramiska stommen, vilket ofta innebär att kronan behöver göras om.

Sedan några år har man därför börjat göra så kallade monolitiska kronor, det vill säga hela kronan tillverkas av stom-keramen, som är ett väldokumenterat material, men utan det känsliga ytporslinet. Genom att bara använda den starka keramen kan man därför erhålla ett kronmaterial som har goda biologiska egenskaper, men utan risk för ytporslinsfrakturer. Laboratoriestudier har uppvisat mycket goda resultat avseende dessa monolitiska material, men kliniska studier saknas.

Projektbeskrivning

Patienterna rekryterades baserat på behovet av en krona från den vardagliga allmänpraktiserande situationen.

Patienterna genomgick samma behandling oavsett kronmaterial. Konstruktionerna randomiseras till antingen en zirkoniumdioxid- eller en lithiumdisilikatbaserad krona och randomiseringen gjordes blint. Samma cementeringsförfarande oavsett material. Utvärderingen utfördes av tandläkare som inte utfört behandlingen. Patienterna fick även själva bedöma sina kronor.

Resultat

Det utfördes 60 broar, 30 i respektive material. Uppföljningstiden var 40 månader (31–50). Det fanns inga frakturer. Komplikationerna utgjordes främst av de-cementeringar och biologiska faktorer.

96,6% survival och 84,7% success för de båda materialen. Det fanns ingen significant skillnad mellan de två olika materialen.

Patienterna bedömde kronornas funktion och estetik högt.

Betydelse

Denna studie konkluderar att kronor framställda i zirconiumdioxid och lithiumdisilikat visar lovande kliniska resultat.

Det verkar vara en skillnad mellan hur patienter och tandläkare bedömer kronor avseende funktion och estetik där patientens bedömning är högre än tandläkarens.

Medverkande

Emma Gardell, Per Vult von Steyern, Christel Larsson

Medverkande kliniker

Folktandvården Västerbotten (Malå och Skellefteå)

Publicerad

Int J Prosthodont. 2021;34(2):163-172.

Kontaktperson

Emma Gardell

Effekten av antibiotikaprofylax i samband med tandimplantatkirurgi

Projektets titel 

Effekten av antibiotikaprofylax i samband med tandimplantatkirurgi en multicenter placebokontrollerad randomiserad klinisk studie

Syfte och mål

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om rutinmässig administrering av antibiotikaprofylax 1 timme före implantatoperation kan förebygga postoperativ infektion och implantatförlust hos friska eller väsentligen friska patienter (ASA klass 1 och klass 2). 

Bakgrund

Ersättning av förlorade tänder med käkbensförankrade implantat är en väl etablerad metod. Ända sedan metoden introducerades för mer än 40 år sedan har det varit praxis att ge antibiotikaprofylax i samband med att implantat opereras in i käkbenet. Ett vetenskapligt underlag för nyttan av antibiotikaprofylax har aldrig funnits men man har ansett att antibiotika borde kunna skydda mot postoperativ infektion som i sin tur skulle kunna medföra att osseointegrering av implantatet uteblir. En förutsättning för att behandling med käkbensförankrad protetik ska lyckas är att implantaten som placeras i käkbenet läker in. Frågan är om risken för utebliven osseointegration ökar vid frånvaro av antibiotikaprofylax och, om så skulle vara fallet, hur stor en sådan riskökning är. Hittills utförda studier har inte kunnat besvara frågan eftersom patientmaterialet inte varit tillräckligt stort. 

Projektbeskrivning

Prövningsläkemedel

Amoxicillin och placebo.

Design

Klinisk multicenterstudie, randomiserad och dubbelblind.

Primär effektvariabel

  • Tidig implantatförlust: Implantatmobilitet och/eller infektion, vid tidpunkt när implantatet förväntas vara inläkt, som medför att implantatet måste avlägsnas.

Sekundära effektvariabler

  • Postoperativ infektion: Komplikation i form av varbildning, abscess eller fistel inom 14 dagar från operationstillfället.
  • Biverkningar från läkemedlet.

Studiepopulation

474 inkluderade patienter som behandlas med tandimplantatkirurgi.

Betydelse

Om det skulle visa sig att antibiotikaprofylax medför en mycket liten absolut riskreduktion (vilket är vår hypotes) kan studien utgöra underlag för nationella riktlinjer som avråder från antibiotikaprofylax vid tandimplantatoperation. Detta skulle medföra en minskad antibiotikaanvändning inom tandvården.

Resultat

Av de 474 inkluderade patienterna i studien så var det 6 patienter som förlorade implantat i antibiotikagruppen (n=238) samt 7 patienter som förlorade implantat i placebogruppen (n=235). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande de primära eller sekundära effektvariablerna. Inga biverkningar från läkemedlet rapporterades. 

Medverkande

Bengt Götrick (ansvarig), docent, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Palwasha Momand, doktorand, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Aron Naimi-Akbar, docent, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Jonas Becktor, docent, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Gunnar Tobin, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Medverkande kliniker

  • Folktandvården Parodontologi, Växjö 
  • Specialisttandvården Parodontologi, Kalmar 
  • Specialisttandvården Käkkirurgi, Karlskrona  
  • Folktandvården Västra Vall, Varberg 
  • Käkkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund 
  • Specialisttandvården Hallands sjukhus, Halmstad 
  • Käkkirurgi och oral medicin, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Kontaktperson

Bengt Götrick

Behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet inom allmän- och specialisttandvård

Projekttitel 

Behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet inom allmän- och specialisttandvård. Studier om munhälsorelaterad livskvalitet och kostnads- och behandlingseffektivitet.

Sammanfattning 

Vid enkelsidigt korsbett passar inte över- och underkäkens bredd ihop varvid underkäken biter ”snett” vid sammanbitning. Behandlingsbehovet vid enkelsidigt korsbett är ca 10 % i barnpopulationen. Om behandling inte utförs finns risk för problem med avvikande funktion och smärttillstånd i käkar och ansiktsmuskler. Senare forskningsdata antyder att de extrapolerade kostnaderna på nationell nivå kan minskas med 10-20 miljoner kronor om den mest kostnadseffektiva behandlingen används (Petrén och medarbetare, 2011).

De forskningsfrågor som beaktas i detta projekt kan härledas från identifierade kunskapsluckor (Brittiska databasen DUETs och SBU) och kliniska behov inom tandregleringsvården. Därför är målsättningen med projektet att analysera vilken betydelse korsbett och dess behandling har för munhälsorelaterad livskvalitet, och vilken behandlingsinstans (allmän- eller specialisttandvård) och vilken behandlingsmetod (avtagbar eller fast tandställning) som producerar den mest kostnadseffektiva behandlingen.

För att uppnå ett så högt vetenskapligt underlag som möjligt utförs en randomiserad kontrollerad multicenterstudie i allmän- och specialisttandvård tillsammans med Folktandvården i Blekinge och Halland. Studien omfattar 450 samtyckande barn mellan 8 och 10 år, varav 375 med enkelsidigt korsbett och 75 könsmatchade kontrollbarn utan några bettavvikelser. Korsbettsbarnen lottas till en av 5 grupper med 75 barn i vardera gruppen, dvs. behandling i allmäntandvård med fast eller avtagbar tandställning, behandling i specialisttandvård med fast eller avtagbar tandställning, eller avvakta behandling under ett år (obehandlad kontrollgrupp). För alla barn analyseras utfallsmåtten munhälsorelaterad livskvalitet och smärta i käkar och ansikte. För behandlade grupper kommer också utfallsmåttet kostnadseffektivitet att utvärderas för varje behandlingsmetod och behandlingsinstans.

Resultaten förväntas direkt kunna implementeras i tandvården till nytta för patienterna, tandläkarna, vårdansvariga och samhälle.

Detta forskningsprojekt avslutades december 2019 då övertandläkare och doktorand Ola Sollenius försvarade sin doktorsavhandling “Early correction of unilateral posterior crossbite: evidence-based evaluations of oral health related quality of life, cost-effectiveness and 3D treatment effects”. Avhandlingen finns på http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404604/FULLTEXT01.pdf

Medverkande 

Lars Bondemark, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Sofia Petrén, projektkoordinator, odont dr, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Ola Sollenius, doktorand, övertandläkare, Region Halland
Seifi Esmaili, klinikkoordinator, övertandläkare, Region Halland
Nicklas Ling, klinikkoordinator, tandläkare, Region Halland

Medverkande kliniker 

Varbergområdet
Tandregleringen Varberg, Seifi Esmaili (ansvarig)
Folktandvården Västra Vall, Varberg, Niklas Ling (ansvarig)
Folktandvården Breared
Folktandvården Tvååker
Folktandvården Bua
Folktandvården Veddige

Halmstadområdet
Tandregleringen Halmstad, Ola Sollenius (ansvarig)
Folktandvården City, Halmstad
Folktandvården Hyltebruk
Folktandvården Getinge
Folktandvården Söndrum
Folktandvården Vallås

Kontaktperson

Sofia Petrén

Kan bedömning av benskörhet och risk för fraktur göras inom allmäntandvård?

Projektets titel

Kan bedömning av benskörhet och risk för fraktur göras inom allmäntandvård?

Sammanfattning 

I detta projekt vill vi undersöka hur tandvården kan spela roll då det gäller att identifiera personer som lider av benskörhet, en sjukdom som leder till ett av de mest livskvalitetssänkande och kostnadskrävande tillstånd vi har att handskas med i dagens samhälle, nämligen frakturer orsakade av skört skelett.

Benskörhet - OSTEOPOROS- är en sjukdom som innebär att skelettet tunnas ut och blir mindre hållfast. Sjukdomen drabbar framförallt kvinnor som passerat klimakteriet, men även män drabbas med stigande ålder. Osteoporos brukar kallas den tysta sjukdomen eftersom den inte märks förrän den ger symptom i form av frakturer vid obetydlig påfrestning. Cirka 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av alla män får en osteoporosrelaterad fraktur under sin livstid. Varje år inträffar i Sverige cirka 70 000 osteoporosrelaterade frakturer, av vilka 18 000 är höftfrakturer. Inom ett år efter en höftfraktur dör 10-15 procent fler än i en grupp med samma kön och ålder men utan höftfraktur och höftfrakturerna står för mer än hälften av alla frakturrelaterade direkta sjukvårdskostnader. Kostnaden för osteoporos och osteoporosrelaterade fallskador uppskattas till 3,5 miljarder kronor årligen i Sverige.              

Osteoporos definieras enligt Världshälsoorganisationen (WHO) som en bentäthet som är mer än 2,5 standarddeviationer lägre än normal bentäthet för 20-åriga kvinnor/män. Bentätheten mäts med DXA teknik (Dual X-ray Absorptiometry), en apparat som använder svaga röntgenstrålar för att mäta mineralinnehållet i benvävnaden. Mätning av bentätheten i höften är den så kallade sanningen för om en person har osteoporos och har använts i studier under många år, och används också vid beräkning av om en person löper risk att få en fraktur i framtiden. Det finns behandling mot osteoporos och Socialstyrelsen gav ut riktlinjer för sådan behandling 2012. Förutsättningen för att behandling ska kunna sättas in och ha effekt är dock att de individer som har osteoporos upptäcks innan en fraktur inträffar. Så är inte fallet idag utan flertalet individer som har osteoporos förblir oupptäckta.            

De flesta människor besöker tandläkare för regelbundna kontroller och behandling av tänder och vävnader i munhålan. Vid besök hos tandläkare görs frekventa röntgenundersökningar av tänder och omgivande käkben. Röntgenbilderna förser således tandläkare med information, inte enbart om tänderna utan även om det omgivande käkbenets struktur och täthet. Följaktligen har det sedan länge funnits ett intresse för att tandvården skulle kunna spela en roll då det gäller upptäckt av individer som har osteoporos och ett flertal vetenskapliga studier har visat att det finns ett samband mellan bentäthet i käkarna och i övriga delar av skelettet. Studier har även visat att man med bedömning av benvävnaden i käkarna kan förutsäga om en person har risk för osteoporos och fraktur. Dessa forskningsresultat bör dock överföras till vanlig klinisk praxis för att verkligen komma till nytta och gagna enskilda individer. 

I detta projekt vill vi använda metoder för riskbedömning av osteoporos och fraktur med hjälp av röntgenbilder av käkarnas benvävnad, som tagits fram med goda resultat i vetenskapliga studier, och undersöka om dessa metoder kan fungera inom allmäntandvård. Vi ska intervjua tandläkare, läkare och patienter för att ta reda på möjligheterna att samarbeta vad det gäller bedömning av risk för osteoporos och frakturer, hur mycket patienter är villiga att betala för detta, hur mycket tandläkare anser att de bör få betalt för denna åtgärd. Vi kommer också att undersöka ett antal patienter i samband med tandläkarbesök och göra ovanstående riskbedömning. Patienterna kommer att erbjudas undersökning för att mäta bentätheten i skelettet med DXA och kommer också att upplysas om vilka hälsobefrämjande åtgärder som finns för att stärka skelettet. I samband med undersökningar och omhändertagande kommer samtliga kostnader beräknas och sättas i relation till kostnader för framtida frakturer.

Medverkande 

  • Christina Lindh, professor, projektkoordinator 
  • Joanna Gullberg, tandläkare, forskarstuderande Malmö universitet 
  • Thomas Davidson, hälsoekonom, FD Linköpings universitet 
  • Keith Horner, professor, Universitetet i Manchester  
  • Hugh Devlin, professor, Universitetet i Manchester
  • Ayman Al-Okshi Odont Dr

Kontaktperson 

Christina Lindh

Retention och stabilitet av överkäkens fronttänder efter ortodontisk behandling

Sammanfattning 

Tandregleringsbehandling syftar till att skapa god funktion, estetik och stabilitet. För att åstadkomma god stabilitet är det viktigt att retinera (bibehålla) det uppnådda behandlingsresultatet för att förhindra recidiv, det vill säga att tänderna rör sig i riktning mot sina ursprungliga positioner. För att retinera tänderna i överkäken efter tandregleringsbehandling, används som retentionsapparatur; Essixskena, Hawleyplåtar, eller en metalltråd bondad (klistrad) på insidan av varje framtand.

De forskningsfrågor som beaktas i detta projekt kan härledas till av SBU och Cochrane Collaboration Group identifierade kunskapsluckor och kliniska behov inom tandregleringsvården. Därför är de övergripande syftena med projektet att systematisk studera en grupp patienter under och efter retentionsfasen samt utvärdera 1) om det går att helt undvara retention på patienter som har haft retinerad/e hörntand/tänder och som fått dessa framdragna med hjälp av tandställning och 2) olika retentionsapparaturers betydelse för stabiliteten av överkäkens fronttänder och slutligen 3) kostnadseffektiviteten för de olika retentionsapparaturerna.

För att uppnå ett så högt vetenskapligt underlag som möjligt genomförs randomiserade kontrollerade studier där inledningsvis 60 patienter mellan 11 och 15 år följs prospektivt med avseende på stabilitet hos framdragna retinerade hörntänder i överkäken. I samband med behandlingsavslut, när hörntanden/tänderna är på plats i tandbågen, randomiseras  hälften av patienter till att genomgå en expektansperiod på 2 till 10 veckor då metallbågen som sammanbinder och stabiliserar tänderna avlägsnas. Efter expektansperioden får patienterna ingen retention. Övriga patienter får retention i form av bondad retainer. Ytterligare 120 ungdomar mellan 11 och 18 år studeras med avseende på stabiliteten av överkäkens fronttänder efter användning av tre olika retentionsapparaturer. I samband med behandlingsavslut randomiseras ungdomarna till tre grupper (A-C) om 40 patienter i vardera grupp. Grupp A: bondad retentionstråd mellan tänderna 13-23; Grupp B; bondad tråd mellan tänderna 12-22, och Grupp C; avtagbar Essix-skena (plastskena) i överkäken. Huvudutfallsmått är stabilitet av tandpositioner enligt Little´s irregularitetsindex. Analys kommer att ske oavsett utfall i en intention-to-treat (ITT) ansats. Kostnadsminimeringsanalys för utvärdering av direkta och indirekta kostnader för de tre olika retentionsapparaturerna ska också göras.

Resultaten avses kunna implementeras direkt i tandvården till gagn för patienterna, tandläkarna och samhälle.

Forskningsprojektet avslutades i februari 2021 då övertandläkare och doktorand Sasan Naraghi försvarade sin doktorsavhandling “ Stability of aligned maxillary anterior teeth after orthodontic treatment-amount of changes with different retention methods and without retention”.

 Avhandlingen finns här.

Medverkande 

  • Lars Bondemark, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
  • Mikael Sonesson, docent, projektkoordinator, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
  • Sasan Naraghi, doktorand, övertandläkare, Folktandvården, Region Kronoberg
  • Niels Ganzer, Odont. Dr., övertandläkare, Karolinska Institutet, Stockholm

Medverkande kliniker

  • Folktandvården, Tandregleringen Växjö

Kontaktperson

Mikael Sonesson

Undersökning av den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i Kalmar län - insamling av epidemiologiska data

Projektets titel 

Undersökning av den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i Kalmar län - insamling av epidemiologiska data

Sammanfattning 

Syfte och mål
Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla.

Metod, material och tillvägagångssätt
Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort.     

En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent.    Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län 2011. Urvalet var stratifierat så att minst 600 personer från varje kommun fick enkäten.    

Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys (n=50). Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten.  

I den kliniska undersökningen deltog 380 personer, som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar.  

Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterie- och salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd. Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skåne-studien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. 

Medverkande 

Björn Axtelius, professor, Malmö universitet
Sigvard Åkerman, professor, Malmö universitet
Anders Nylander, tandvårdschef, Kalmar läns landsting

Medverkande kliniker 

Klinik Kalmar, Folktandvården i Kalmar läns landsting
Klinik Färjestaden, Folktandvården i Kalmar läns landsting
Klinik Oskarshamn, Folktandvården i Kalmar läns landsting
Ansvarig: Gunilla Rosén

 

Kontaktpersoner för KOF-SYD

Styrgrupp och nätverksgrupp

Styrgrupp

Utgörs av dekan vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet, samt tandvårdschef i respektive landsting.

Malmö universitet

Malmö universitet