Samarbete med folktandvården för att öka den kliniska forskningens genomslag och identifiera angelägna forskningsfrågor.

Klinisk Odontologisk Forskning i Sydsverige, är ett långsiktigt forskningssamarbete som etablerades 2011. Idag sker samverkan mellan Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och folktandvårdsorganisationerna i Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Skåne. Samverkan syftar till att förstärka och öka den kliniska forskningens genomslag och identifiera angelägna forskningsfrågor.

Forskningsprojekt

För närvarande bedrivs ett flertal forskningsprojekt inom ramen för KOF-SYD. Dessa spänner över ett brett fält av forskningsämnen. Allt från att studera effekten av antibiotikaprofylax till att undersöka salutogena faktorer för oral hälsa bland äldre.

 

Clinical evaluation of monolithic- and veneered zirconiumdioxide 3-5-unit fixed dental prosthesis (FDPs) in the posterior dentition, a randomized clinical trial

Syfte och mål

med denna prospektiva randomiserande dubbelblinda kliniska studie är att systematiskt utvärdera och jämföra 3-, 4- eller 5 leds broar i det posteriora bettet, utförda i två olika material, monolitisk zirkoniumdioxid respektive skiktad zirkoniumdioxid och utvärdera materialens hållfasthet över tid. Detta ska utvärderas genom att registrera eventuella tekniska och biologiska komplikationer.

Bakgrund

Broterapi är en vanligt förekommande terapi utförd av tandläkare. Oftast framställs broarna genom att man kombinerar en metall-stomme med ett ytporslin för att ge stommen ett mer tandlikt utseende, s.k. metallbundet porslin. Sedan 20 år tillbaka använder man keramiska stommar som alternativ till metall, vilka har bättre biologiska och estetiska egenskaper än metallen. En vanlig komplikation med dessa nyare kronmaterial är emellertid att porslinet släpper från den keramiska stommen, vilket kan innebära att bron behöver göras om. Zirkoniumdioxid eller yttriastabiliserad tetragonal polykristallin zirkoniumdioxid (Y-TZP), är en oxidkeram med mycket goda egenskaper såsom hög styrka och vävnadsvänlighet. Vi använder idag denna keram rutinmässigt inom tandvården för framställning av både kronor och broar. Inledningsvis tillverkade man skiktad Y-TZP som innebar en stomkeram med pålagt ytporslin. Studier gjorda med detta material visar på mycket hög överlevnad men med varierande förekomst av ytporslinsfrakturer, s.k. chip-off frakturer.

För att eliminera denna svaga länk har man sedan några år tillbaka börjat tillverka brokonstruktioner utan ytporslin s.k. monolitisk Y-TZP. Genom att bara använda stomkeramen kan man därför erhålla ett starkt bromaterial som har goda biologiska egenskaper, men utan risk för ytporslinsfrakturer.

De skiktade Y-TZP har dock på senare tid utvecklats för att försöka undvika chip-off frakturer t.ex. genom att göra en mindre sk. cut-back endast på de ytor som inte har någon tuggbelastning.

Projektbeskrivning

Patienterna rekryteras baserat på behovet av en bro från den vardagliga allmänpraktiserande situationen.

Patienterna får samma behandling oavsett bromaterial. Konstruktionerna randomiseras till antingen en fullmonolitisk bro eller en bro med cut-back och randomiseringen görs blint. Samma cementeringsförfarande oavsett material. Utvärderingen görs av tandläkare som inte utfört behandlingen. Patienterna får även själva bedöma sina broar.

Betydelse

Det saknas oberoende RCT studier på dessa Zirkonia material. Med denna studie kan vi ge evidens för den vård som är vanligt förekommande hos den allmänpraktiserande tandläkaren.

Medverkande

  • Emma Gardell
  • Per Vult von Steyern

Medverkande kliniker

  • Folktandvården Halland (Oskarström, västra Vall)
  • Folktandvården Örebro (Eyra)
  • Smile Malmö (Slottstaden, City)

Kontaktperson

Emma Gardell

Effekten av antibiotikaprofylax i samband med tandimplantatkirurgi

Projektets titel 

Effekten av antibiotikaprofylax i samband med tandimplantatkirurgi en multicenter placebokontrollerad randomiserad klinisk studie

Syfte och mål

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om rutinmässig administrering av antibiotikaprofylax 1 timme före implantatoperation kan förebygga postoperativ infektion och implantatförlust hos friska eller väsentligen friska patienter (ASA klass 1 och klass 2). 

Bakgrund

Ersättning av förlorade tänder med käkbensförankrade implantat är en väl etablerad metod. Ända sedan metoden introducerades för mer än 40 år sedan har det varit praxis att ge antibiotikaprofylax i samband med att implantat opereras in i käkbenet. Ett vetenskapligt underlag för nyttan av antibiotikaprofylax har aldrig funnits men man har ansett att antibiotika borde kunna skydda mot postoperativ infektion som i sin tur skulle kunna medföra att osseointegrering av implantatet uteblir. En förutsättning för att behandling med käkbensförankrad protetik ska lyckas är att implantaten som placeras i käkbenet läker in. Frågan är om risken för utebliven osseointegration ökar vid frånvaro av antibiotikaprofylax och, om så skulle vara fallet, hur stor en sådan riskökning är. Hittills utförda studier har inte kunnat besvara frågan eftersom patientmaterialet inte varit tillräckligt stort. 

Projektbeskrivning

Prövningsläkemedel
Amoxicillin och placebo.

Design  
Klinisk multicenterstudie, randomiserad och dubbelblind.

Primär effektvariabel

  • Tidig implantatförlust: Implantatmobilitet och/eller infektion, vid tidpunkt när implantatet förväntas vara inläkt, som medför att implantatet måste avlägsnas. Sekundära effektvariabler
  • Postoperativ infektion: Komplikation i form av varbildning, abscess eller fistel inom 14 dagar från operationstillfället.
  • Marginal benförlust (= benförlust som inte beror på normal benremodellering): Implantat där röntgenkontroll kan säkerställa att implantatet inte är helt omgivet av ben.

Studiepopulation
1000 patienter som behandlas med tandimplantatkirurgi.

Betydelse

Om det skulle visa sig att antibiotikaprofylax medför en mycket liten absolut riskreduktion (vilket är vår hypotes) kan studien utgöra underlag för nationella riktlinjer som avråder från antibiotikaprofylax vid tandimplantatoperation. Detta skulle medföra en minskad antibiotikaanvändning inom tandvården.

Medverkande

Bengt Götrick (ansvarig), docent, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Palwasha Momand, doktorand, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Aron Naimi-Akbar, docent, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Jonas Becktor, docent, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Gunnar Tobin, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Meverkande kliniker

  • Folktandvården Parodontologi, Växjö 
  • Specialisttandvården Parodontologi, Kalmar 
  • Specialisttandvården Käkkirurgi, Karlskrona  
  • Folktandvården Västra Vall, Varberg 
  • Käkkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund 
  • Specialisttandvården Hallands sjukhus, Halmstad 
  • Käkkirurgi och oral medicin, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Kontaktperson

Bengt Götrick

Endodonti utfört som singel eller tvåbesöksbehandling av allmäntandläkare – en klinisk prospektiv randomiserad multicenterstudie

Projektets titel 

Endodonti utfört som singel eller tvåbesöksbehandling av allmäntandläkare - en klinisk prospektiv randomiserad multicenterstudie.

Ca 205 000 rotbehandlingar utförs per år i Sverige, de flesta av allmäntandläkare. Tillgänglig vetenskaplig evidens visar att en- eller tvåstegsbehandlingar har lika god effekt när behandlingen utförs av specialist. Om detta gäller även i allmäntandvården är idag okänt.

Syfte

  • Att jämföra utfallet av en- och tvåstegs rotbehandling av nekrotiska tänder i allmäntandvård, ett respektive 4 år efter behandling. Utfallsmått är frekvens av apikal parodontit och tandöverlevnad
  • Att jämföra rotfyllningskvalitet, komplikationsförekomst samt hälsoekonomiskt utfall vid en- och tvåstegs rotbehandling

Mål

  • Att studera utfallet av en jämfört med två besöksbehandlingar av nekrotiska tänder utförd av allmäntandläkare efter ett respektive fyra år efter rotkanalsbehandling. Tänkta utfallsmått är frekvens av apikal parodontit och tandöverlevnad.
  • Att studera och jämföra rotfyllningskvaliteten för en jämfört med två besöksbehandlingar
  • Att studera frekvensen av komplikationer efter en jämfört med två besöksbehandlingar
  • Att utföra analyser vad gäller hälsoekonomi och cost-benefit som jämför en och två besöksbehandlingar

Bakgrund

Ca 205 000 endodontiska behandlingar utförs per år i Sverige. I dagsläget råder det en osäkerhet om behandling av tänder med apikal parodontit kan behandlas framgångsrikt under ett enskilt besök. Denna studie lägger ett särskilt fokus på den ofta diskuterade frågan om rotkanalsbehandlingar utförda av allmäntandläkare vid ett eller två besök påverkar utfallet av behandlingen och de möjliga följderna av dessa två olika behandlingsprotokoll. Om en eller två besöksbehandlingar har en bättre effekt på behandlingsresultatet är idag osäkert, liksom de hälsoekonomiska konsekvenserna för samhället.

Metoder

Detta är en klinisk prospektiv randomiserad multicenterstudie 

En pilotstudie utförs vintern/våren 20/21 för utvärdering av metod och protokoll.

Den kliniska studien planeras starta våren 2021. 

Betydelse

En optimalt utförd rotbehandling skall leda till förbättrad oral hälsa och samtidigt utföras kostnadseffektivt. Ekonomiska utvärderingar av ingreppen är begränsade och vi saknar idag lämpliga åtgärder för förbättring av hälsan. Om ett enskilt besök är lika effektivt och tillförlitligt som en tvåbesöksbehandling kan fler behandlingar som sparar tid och pengar för patienterna och tandvården i regionen utföras i större utsträckning.

För kliniken minskar bl a materialförbrukning och administration, ekonomin förbättras. Patienten i sin tur slipper extra kostnader för resor, inkomstbortfall mm.

Medverkande 

  • Annika Björkner Docent endodonti, lektor Sektion 3 (cariologi, endodonti samt orofacial smärta och käkfunktion) , Odontologiska fakulteteten (OD), Malmö universitet (Mau)
  • Eva Wolf, Docent endodonti, lektor Sektion 3, OD, Mau
  • Fernando Mota de Almeida, Odont. Dr., övertandläkare endodonti, Folktandvården Norrbotten, Luleå
  • Anna Sturestam ST tandläkare endodonti, Sektion 3, OD, Mau
  • Kerstin Wahlund, forskningskoordinator, DDS, PhD. Folktandvården Region Kalmar
  • Gullbritt Fogelberg, utvecklingsstrateg/tandläkare Folktandvården Region Kronoberg
  • Hanna Sowiak Löfroth, Leende tandvård, Praktikertjänst AB, Hässleholm

Medverkande kliniker 

Folktandvården Region Kalmar, Region Kronoberg, Region Blekinge, Region Norrbotten

Kontaktpersoner

Annika Björkner

Eva Wolf

Internetbaserad behandling av käksmärta hos ungdomar

KOF-Syd, 2021-02-09

Syfte och mål

att utveckla, utvärdera effekt och följsamhet till behandling samt utveckla en implementeringsmodell för allmäntandvården och specialistvården i Bettfysiologi.

Bakgrund

Käksmärta är den vanligaste kroniska orofaciala smärtan och uppskattas förekomma hos 5-10% av ungdomar. Från tidig pubertet är käksmärta vanligast hos flickor. Behovet av vård mot käksmärta är liknande förekomsten, d.v.s. ca 5-10% av ungdomarna.

Kronisk smärta hos ungdomar har konsekvenser för den enskilda individen, familjen, och samhället. Kronisk orofacial smärta har stora negativa konsekvenser för individens allmänhälsa och kan visa sig som nedstämdhet, ångestproblematik, bristande skolgång, att inte fullfölja sin skolgång, isolera sig från familjen och vänner samt en bristande förmåga att utvecklas till en ansvarstagande vuxen som kan bidra till att utveckla samhället. Dessutom har det visats att kronisk smärta i tonåren är en prediktor för smärta som vuxen.

Ett ökande antal studier indikerar att ett biopsykosocialt, evidensbaserat och patientcentrerat tillvägagångssätt är effektivare än den traditionella sjukdomscentrerade tillvägagångssättet, speciellt vad gäller behandling av kronisk smärta. I nationella riktlinjer från 2011 avseende smärta och funktionsstörningar i ansikte och käkar har beteendepåverkande behandling hög rekommendation med stöd från vetenskapligt underlag. Beteendeförändrande behandling har en mer orsaksinriktad ansats jämfört med annan behandling av käksmärta såsom bettskena (BS).

Det finns en rad olika faktorer som påverkar införandet av en ny metod i vården. En viktig faktor är evidensen för metoden som ska införas och en annan är den individuella praktikern som ska lära nytt och förändra sitt beteende. Dessutom är strukturen och funktionen inom tandvårdsorganisationen tillsammans med kommunikationsmönster och stöd för förändring inom organisationen viktiga faktorer för implementering. Framgångsfaktorer för implementering har visat sig vara om metoden underlättar patientmötet genom att metoden är relevant, har relativa fördelar och är lättanvänd samt att det finns synliga resultat i implementeringsprocessen. 

Betydelse

Förbättrade behandlingsalternativ med fokus på smärta och stress är hälsobefrämjande och skulle minska behovet av hälso- och sjukvård samt minska patienternas smärta och lidande som ungdom och/eller ung vuxen.

Medverkande

Folktandvården Skåne AB; Ängelholm -Louise Westerlund, Staffanstorp -Agnes Ecorcheville, Ystad -Elisabeth Eriksson, Löddeköpinge -Karin Gersne, Trelleborg -Caroline Mörner. Leendecentralen i Lund: Henrik Jansson och doktoranden Julia Lam.

Folktandvården i Östergötland; Druvan i Norrköping och specialistcenter för oral rehabilitering Norrköping/Linköping, Ing-Marie Nilsson.

Folktandvården Kalmar, Kerstin Wahlund.

Malmö universitet: doktoranden Tessa Bijelic, Thomas List, Per Alstergren, Birgitta Häggman-Henrikson och EwaCarin Ekberg.

Psykologpartners AB: Jenny Katalinic, Linnea Hellfrich och David Brohede.

Kontaktperson

Ewa Carin Ekberg, prof, Orofacial smärta och käkfunktion, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.

Kan bedömning av benskörhet och risk för fraktur göras inom allmäntandvård?

Projektets titel

Kan bedömning av benskörhet och risk för fraktur göras inom allmäntandvård?

Sammanfattning 

I detta projekt vill vi undersöka hur tandvården kan spela roll då det gäller att identifiera personer som lider av benskörhet, en sjukdom som leder till ett av de mest livskvalitetssänkande och kostnadskrävande tillstånd vi har att handskas med i dagens samhälle, nämligen frakturer orsakade av skört skelett.

Benskörhet - OSTEOPOROS- är en sjukdom som innebär att skelettet tunnas ut och blir mindre hållfast. Sjukdomen drabbar framförallt kvinnor som passerat klimakteriet, men även män drabbas med stigande ålder. Osteoporos brukar kallas den tysta sjukdomen eftersom den inte märks förrän den ger symptom i form av frakturer vid obetydlig påfrestning. Cirka 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av alla män får en osteoporosrelaterad fraktur under sin livstid. Varje år inträffar i Sverige cirka 70 000 osteoporosrelaterade frakturer, av vilka 18 000 är höftfrakturer. Inom ett år efter en höftfraktur dör 10-15 procent fler än i en grupp med samma kön och ålder men utan höftfraktur och höftfrakturerna står för mer än hälften av alla frakturrelaterade direkta sjukvårdskostnader. Kostnaden för osteoporos och osteoporosrelaterade fallskador uppskattas till 3,5 miljarder kronor årligen i Sverige.              

Osteoporos definieras enligt Världshälsoorganisationen (WHO) som en bentäthet som är mer än 2,5 standarddeviationer lägre än normal bentäthet för 20-åriga kvinnor/män. Bentätheten mäts med DXA teknik (Dual X-ray Absorptiometry), en apparat som använder svaga röntgenstrålar för att mäta mineralinnehållet i benvävnaden. Mätning av bentätheten i höften är den så kallade sanningen för om en person har osteoporos och har använts i studier under många år, och används också vid beräkning av om en person löper risk att få en fraktur i framtiden. Det finns behandling mot osteoporos och Socialstyrelsen gav ut riktlinjer för sådan behandling 2012. Förutsättningen för att behandling ska kunna sättas in och ha effekt är dock att de individer som har osteoporos upptäcks innan en fraktur inträffar. Så är inte fallet idag utan flertalet individer som har osteoporos förblir oupptäckta.            

De flesta människor besöker tandläkare för regelbundna kontroller och behandling av tänder och vävnader i munhålan. Vid besök hos tandläkare görs frekventa röntgenundersökningar av tänder och omgivande käkben. Röntgenbilderna förser således tandläkare med information, inte enbart om tänderna utan även om det omgivande käkbenets struktur och täthet. Följaktligen har det sedan länge funnits ett intresse för att tandvården skulle kunna spela en roll då det gäller upptäckt av individer som har osteoporos och ett flertal vetenskapliga studier har visat att det finns ett samband mellan bentäthet i käkarna och i övriga delar av skelettet. Studier har även visat att man med bedömning av benvävnaden i käkarna kan förutsäga om en person har risk för osteoporos och fraktur. Dessa forskningsresultat bör dock överföras till vanlig klinisk praxis för att verkligen komma till nytta och gagna enskilda individer. 

I detta projekt vill vi använda metoder för riskbedömning av osteoporos och fraktur med hjälp av röntgenbilder av käkarnas benvävnad, som tagits fram med goda resultat i vetenskapliga studier, och undersöka om dessa metoder kan fungera inom allmäntandvård. Vi ska intervjua tandläkare, läkare och patienter för att ta reda på möjligheterna att samarbeta vad det gäller bedömning av risk för osteoporos och frakturer, hur mycket patienter är villiga att betala för detta, hur mycket tandläkare anser att de bör få betalt för denna åtgärd. Vi kommer också att undersöka ett antal patienter i samband med tandläkarbesök och göra ovanstående riskbedömning. Patienterna kommer att erbjudas undersökning för att mäta bentätheten i skelettet med DXA och kommer också att upplysas om vilka hälsobefrämjande åtgärder som finns för att stärka skelettet. I samband med undersökningar och omhändertagande kommer samtliga kostnader beräknas och sättas i relation till kostnader för framtida frakturer.

Medverkande 

  • Christina Lindh, professor, projektkoordinator 
  • Joanna Gullberg, tandläkare, forskarstuderande Malmö universitet 
  • Thomas Davidson, hälsoekonom, FD Linköpings universitet 
  • Keith Horner, professor, Universitetet i Manchester  
  • Hugh Devlin, professor, Universitetet i Manchester
  • Ayman Al-Okshi Odont Dr

Kontaktperson 

Christina Lindh

Käkarnas benvävnad hos kvinnor med endokrint responsiv bröstcancer i tidigt stadium under behandling med aromatashämmare

Syfte och mål

Att analysera röntgenbilder av käkarnas benvävnad avseende struktur och täthet över tid på patienter som behandlas med aromatashämmare, och att korrelera dessa analyser med resultatet från bentäthetsmätning av ländrygg och höft

Bakgrund

Under fysiologiska betingelser är benvävnadens remodellering kontrollerad så att inte benvävnad förloras och skelettet behåller sin styrka. Vid patologiska tillstånd kan kontrollen slås ut och mer benvävnad resorberas i förhållande till hur mycket som byggs upp. Ett sådant tillstånd är benskörhet – osteoporos- vilket framförallt drabbar kvinnor efter klimakteriet och i huvudsak beror på den minskade mängden östrogen klimakteriet innebär. Olika metoder har utvecklats för att mäta benmassa. En del metoder bygger på att mineralinnehållet i benvävnaden mäts, andra på att man undersöker trabekelstruktur och trabekeltäthet. Den mest etablerade metoden är bentäthetsmätning med Dual-Energy-X-ray Absorptiometry (DXA) som ger ett mätvärde på mängden calciumhydroxyapatit per ytenhet benvävnad, i olika delar av skelettet. DXA är satt som referensmetod för att diagnostisera osteoporos. Förlust av benvävnad till följd av t ex osteoporos avspeglar sig i käkarnas benvävnad och flera studier visar samband mellan bentäthet i perifera skelettdelar och käkarnas benvävnad.

Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerform världen över och ökar ständigt. Enligt en beräkning från 2008 registreras 1,38 millioner nya bröstcancerfall per år i världen. I västvärlden beräknas var 10:e kvinna att få bröstcancer och i Sverige utgör bröstcancer 30,3 procent av det totala antalet diagnostiserade cancerfall för kvinnor. Behandling av bröstcancer kan bestå av kirurgi, radioterapi, cytostatika, endokrin behandling och antikroppsbehandling. Till kvinnor som genomgått klimakteriet och behandlas för endokrint responsiv  tumör ges oftast en endokrin efterbehandling med aromatashämmare (Aromatase Inhibitors = AI) för att förhindra recidiv. Hos kvinnor som efterbehandlas med AI, vars uppgift är att sänka östrogennivån, förstärks effekten av minskad benmassa.

Projektbeskrivning

Studein utförs på kvinnliga bröstcancerpatienter i Kalmar län. I samband med behandlingsstart med AI görs en DXA mätning och en intraoral röntgenbildtagning i över- och underkäkens premolarområde. Dessa undersökningar utgör baseline 0 år, för studien. Efter 1-års behandling med AI utförs den intraorala röntgenbildtagningen på nytt. De intraorala röntgenbilderna från båda undersökningstillfällena utgör underlag för en klassificering av benvävnadens trabekelteckning i tre klasser; homogent tät trabekelteckning, heterogen trabekelteckning och homogent gles trabekelteckning enligt en validerad metod som beskrivits tidigare. Efter 2 ½ - års behandling med AI görs en DXA mätning och en intraoral röntgenbildtagning på nytt och jämförs med studiens baseline, 0år. Vid varje odontologisk undersökning tas en hälsodeklaration och vid DXA-mätning tas uppgifter enligt ett standardformulär.

Betydelse

Studier har visat hög korrelation mellan trabekelteckning i överkäkens och underkäkens benvävnad och mätresultat från DXA mätning av höft-och ländrygg. Eftersom det finns anledning att anta att käkarnas benvävnad påverkas under behandling med AI skulle DXA mätning delvis kunna ersättas med vanliga tandröntgenbilder tagna vid ett tandläkarbesök för att fastställa om en patient drabbas av förstadiet till eller osteoporos under pågående behandling med AI. Detta skulle innebära en ökad trygghet för den enskilde patienten då en individuell uppföljning av bentätheten kan göras på ett enkelt sätt. Hälsobefrämjande åtgärder som motion, kalcium+D vitamin och goda aminosyror kan förstärkas och medicinering mot benskörhet endast ges vid behov till identifierade riskpatienter. Långa besvärliga resor kan undvikas för de äldre och minskad arbetsfrånvaro minimeras för de som arbetar.

Medverkande

  • Forskarstuderande tandläkare Marina Magnusson, Folktandvården, Kalmar läns landsting
  • Seniorprofessor Christina Lindh, Malmö universitet
  • Med Dr, överläkare Marie Sundquist, ansvarig bröstenheten Kirurgkliniken Länssjukhuset Kalmar
  • Docent, övertandläkare Liselotte Paulsson, Odontologiska fakulteten, Malmö univesitet
  • Adjungerad professor, överläkare Lars Brudin, Fysiologiska kliniken Länssjukhuset Kalmar
  • Överläkare, Annkristin Svensbergh, medicinsk chef, Fysiologiska kliniken, Länssjukhuset Kalmar

Kontaktperson

Christina Lindh

Ny metod för att identifiera patienter med risk för karies

Projektets titel 

Bacterial acid tolerance – a new tool for caries prediction and target for fluoride in caries prevention

Aim and hypothesis

The aim of the project is to investigate whether caries is caused by specific disease-inducing activities (acid tolerance) in dental biofilms and if caries can be prevented by interfering with the development of acidtolerant bacteria using fluoride in milk. 

Background

During the 1980s, due to an observed association between Streptococcus mutans and caries status of populations, this particular microorganism was suggested to be the main etiological agent for caries. However, the link was found weak on the individual level since caries occured in the absence of S. mutans and S. mutans could be found in large numbers even when there is no apparent demineralization of enamel. The ecological plaque hypothesis, introduced in the 1990s, took a new approach and explained the development of caries as the result of a shift in the commensal microbiota in dental biofilms towards an enrichment of acidtolerant bacteria due to acidic micro-environmental conditions. Eventually, these microorganisms accumulate in proportions that are sufficient to cause demineralisation of enamel. The following project is a first attempt to implement the ecological plaque hypothesis in a clinical context.

Project description

This is a randomized controlled trial that is taking place in four general dental clinics within the Public Dental Health Service in four counties in Southern Sweden (Halland, Blekinge, Kronoberg and Kalmar). Participants eligible for the trial was schoolchildren aged 12 years and the intervention group was drinking low doses of fluoride in milk on a daily basis. We recruited 331 adolescents (12-years-old) during 2012-2018. Of these, 176 have completed the clinical trial involving 2-year intervention with daily intake of fluoride in milk. No more recruitments will be made. Samples of supragingival plaque was collected and transferred to a flow-chamber system compatible with inverted confocal scanning laser microscopy that allowed investigation of proportion acidtolerant bacteria in dental plaque samples. Progression or regression of caries was assessed using visual/tactile examination according to the ICDAS criteria and bilateral posterior bitewing-radiography.

Significance

The novelty of the project is that acid tolerance is presented as a new tool for caries prediction that hold the potential to improve clinicians’ risk assessment. The results will highlight the mechanism of action for fluoride in caries prevention by its interference with development of acid tolerance in dental plaque.

Research group

Professor Gunnel Svensäter, Professor Julia Davies, Professor Björn Axtelius, Professor Madeleine Rohlin, Associate professor Jessica Neilands, Dr Anna Senneby, Technician Zdenka Prgomet, and PhD student Gabriella Boisen.

Participating Clinics

  • Dental Clinic in Alvesta:
    Dentist Christina Stebring-Franzon, Dental hygienist Maria Hilding and dental nurses
  • Dental Clinic Sölvesborg:
    Dentist Carina Norberg and Dental nurse Ingela Franzén
  • Dental Clinic in Färjestaden:
    Dentist Margareta Elwin and Dental nurse Rebecka Holmström
  • Dental Clinic Ullared:
    Dentist Maud Elfström, Dentist Frida Lundin and Dental hygienist Ingela Söderberg
  • Dental Clinic Falkenberg:
    Dentist Maud Elfström, Dentist Frida Lundin and Dental nurse Katarina Bruno Ambrosius

Kontaktperson

Gunnel Svensäter

Nya prediktiva biomarkörer för karies i plack från barn

Syfte och hypotes

Syftet är att identifiera en eller flera prediktiva biomarkörer i dentala biofilmer (plack) för att på ett tidigt stadium upptäcka barn som löper en stor risk att få karies.  Vår arbetshypotes är att en hög andel syratoleranta bakterier i plack kommer att producera syror under en längre period och vid ett lägre pH och därmed orsaka att emaljen demineraliseras. Därför tänker vi oss att både syratoleransen och syraproduktionen är högre i barnen med mycket karies.

Projektet ingår i forskningsprogrammet FORESIGHT.

Bakgrund

I Sverige är munhälsan generellt sett god och trots att kariesförekomsten har sjunkit dramatiskt sedan mitten på 1900-talet så finns det fortfarande stora skillnader kariesförekomst hos barn i Sverige. Genom att effektivt kunna identifiera barn med hög risk att utveckla karies skulle preventiva åtgärder kunna sättas in i ett tidigt skede. Den orala mikrobiotan är viktig för god munhälsa men förändringar i bakteriernas omgivande miljö såsom ett frekvent intag av kolhydrater kan leda till ett skifte i biofilmens sammansättning och en ökning av syratoleranta bakterier vilka i sin tur bidrar till karies. När man letar efter nya biomarkörer finns ett standardiserat arbetsflöde som inleds med en större screeningprocess för att identifiera potentiella biomarkörer. När de väl identifierats testar man dessa i en mindre grupp individer som utgör ytterligheterna – i vårt fall barn med mycket karies och barn helt utan karies för att se att biomarkören finns i hög utsträckning i de sjuka men inte de friska. Många studier tyder på att en syratolerant mikrobiota är viktigt för utvecklingen av karies skulle därför kunna agera som en prediktiv biomarkör.

Projektbeskrivning

Femtio barn i åldern 2-5 år planeras att ingå i studien, 25 friska barn med låg kariesrisk enligt klinisk bedömningsmodell (Alvesta) och 25 barn med dokumenterad hög kariesaktivitet (pedodonti, Mau). Provtagning av dentala biofilmer görs med planinstrument och placket undersöks för syratolerans, mikrobiologisk komposition baserad på odling och gensekvensering samt laktatproduktion vid exponering av kolhydrater. Biofilmens egenskaper hos de båda extremgrupperna jämförs avseende såväl fenotypiska som genotypiska karakteristika. Skillnaden mellan grupperna kommer att utvärderas för sin lämplighet som prediktiv biomarkör för karies. Ansökan om etikprövning har godkänts.

Betydelse

Studien kommer att generera en handfull tänkbara prediktiva biomarkörer för karies som sedan kommer att valideras i en longitudinell studie. Biomarkörerna kommer att utgöra ett viktigt hjälpmedel för att förbättra den kliniska riskbedömning av karies hos barn.

Medverkande

Från odontologiska fakulteten, Mau medverkar Susanne Brogårdh-Roth, Jessica Neilands och Gunnel Svensäter

Medverkande kliniker

Folktandvården Alvesta, avdelningen för pedodonti, Mau

Kontaktperson

Susanne Brogårdh-Roth

Prediktiva biomarkörer för parodontit

Projektets titel

Prediktiva biomarkörer för parodontit

Syfte och hypotes

Det övergripande syftet är att identifiera en ny generation prediktiva biomarkörer i gingivalexudat för att säkrare kunna förutsäga vem som har en hög risk att få parodontit (tandlossning).  Vår arbetshypotes är att en viss kombination proteiner som kan härledas antingen till mikrobiom eller vävnadsceller reflekterar en obalans (dysbiosis) som leder till vävnadsnedbrytning och sjukdom.

Bakgrund

Parodontit hör till de vanligaste sjukdomarna i världen och i Sverige drabbas cirka 7% av så allvarlig sjukdom att det föreligger stor risk att förlora flera tänder. Antalet sjuka förväntas öka markant på grund av den stigande andelen äldre i vårt land. Det finns också ett visst vetenskapligt underlag för en koppling mellan parodontit och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som ytterligare betonar vikten av tidig diagnostik av parodontit. Med de metoder som används idag för riskbedömning blir många patienters risk felbedömd som får konsekvensen att en del överbehandlas medan andra som verkligen behöver vård missas. Överbehandlingen bidrar till kostnaden för tandvården som är cirka 10 miljarder SEK per år. Dessutom innebär bristfällig riskbedömning en ojämlik vård genom att de som behöver vården mest inte garanterat får den. Tandvården idag är därför i stort behov av effektiva kliniska verktyg för att identifiera de patienter som löper ökad risk för parodontit.

Projektbeskrivning

Strategin för projektet i sin helhet är att upptäckten av nya biomarkörer kan ske med in-vitro-modeller i kombination med analys av gingivalexudat från patienter med ’låg’ respektive ’hög’ risk för parodontit.

Upptäckt av biomarkörer i en parodontit-modell in vitro. Vi har tagit fram en laboratoriemodell som simulerar förhållanden i tandköttsfickor när dysbiosis råder i det mikrobiella samhället. Våra resultat visar stark proteolytisk aktivitet i närvaro av serumproteiner (gingivalexudat). Aktiviteten kan förklaras av gingipainer från Porphyromonas gingivalis som verkar styras av andra bakterier, t ex Parvimonas micra. Detta pekar på att såväl förekomst av proteolytisk aktivitet och gingipainer som P. micra är goda kandidater som biomarkörer för parodontit. För att studera interaktioner mellan dysbiosis och värdceller har vi etablerat en modell där orala keratinocyter ’belastas’ av dysbiotiska biofilmer och produkter från keratinocyter analyseras med MultiplexElisa i samarbete med Linköpings universitet. Vid jämförelse med det svar som utlöses av biofilmer relaterade till oral hälsa kunde en liten grupp cytokiner (Eotaxin, GM-CSF, IL) ringas in och kan ses som kandidatbiomarkörer från värdcellernas sida.

Upptäckt av biomarkörer i klinisk modell.  Gingivalexsudat från 85 patienter som behandlas vid Specialistkliniken parodontologi, Region Skåne, har hittills samlats in. Målsättningen är 100 patienter för att med säkerhet kunna ringa in 25 patienter med ’hög risk’ och 25 patienter med ’låg risk’.  Analyser av proteolytisk aktivitet och cytokiner planeras att slutföras under våren 2022. Alla prover körs samtidigt för att vinna optimal känslighet och jämförbarhet. Ett samarbete har etablerats med Centre for Advanced Research in Public Health i Valencia för 16S rRNA-sekvensering av subgingivala mikrobiom. Hittills har pilotprov av gingivalexudat, 2 'hög risk' och 2 'låg risk', analyserats och resultaten pekar på tydliga skillnader i bakteriesammansättning mellan grupperna.

Betydelse

Med effektivare metoder för riskbedömning av parodontit kan vårdkostnaderna minskas och omdisponeras så att vården skräddarsys för alla individer utifrån behov.

Medverkande

Från odontologiska fakulteten, Mau medverkar professor Gunnel Svensäter, professor Julia Davies, docent Bertil Kinnby och seniorprofessor Björn Klinge. Från Folktandvården Region Skåne medverkar specialisttandländläkare Stefan Rüdiger, Lund.

Medverkande kliniker

Specialistkliniken Parodontologi, Folktandvården Region Skåne

Kontaktperson

Gunnel Svensäter

Prospektiv randomiserad split-mouth studie av tandersättningar i högtranslucent zirkonia med olika design

Projektets titel 

Prospektiv randomiserad split-mouth studie av tandersättningar i högtranslucent zirkonia med olika design. En studie av hållfasthets-, patient- och kostnadseffektivitetsperspektiv.

Syfte och mål 

Syftet är att utvärdera de moderna oxidkeramerna samt att undersöka om patienter anser att olika behandlingar är likvärdiga, d.v.s. funktionella och estetiskt tilltalande.

Målet är att finna vetenskapligt belägg för om högtranslucenta monolitiska zirkoniakonstruktioner med mikro-fasad i ytporslin (test) fungerar lika väl som högtranslucenta monolitiska zirkoniakonstruktioner utan denna fasad, (kontroll) över lång tid (10 år).

Bakgrund 

Att ha fungerande och utseendemässigt acceptabla tänder är viktigt för livskvalitén. Sedan 100 år är det vanligt att ersätta förlorad tandsubstans med kronor eller broar. Den konventionella metallkeramiska kronan har i hög grad ersatts av kronor helt i keramiska material vilka har fördelar gentemot metaller p.g.a. förbättrad estetik och vävnadsvänlighet. För användning i kindtandsområdet rekommenderas framförallt oxidkeramer, huvudsakligen yttria-stabiliserad tetragonal zirkoniumdioxid (zirkonia) och numera finns zirkonia-material med förbättrade estetiska egenskaper utan täckande ytporslin (monolita). Men i situationer med högre estetiska krav föredrar många att optimera estetiken med en porslinspåbyggnad. En teknik som nyligen föreslagits är att enbart förse zirkonia-konstruktionen med ett tunt porslinslager i ett begränsat område buckalt – en mikro-fasad, vilket minskar risken för porslinsfraktur.

Projektbeskrivning 

Konstruktioner av högtranslucent zirkonia framställs där testkonstruktionerna förses med ett buckalt porslinsskikt och jämförs med kontrollkronor utan ytporslin på deltagande försökspersoner som är behov av minst två kron- eller broersättningar. Uppföljning sker med klinisk undersökning samt patientenkäter. Kostnadseffektivitet mäts genom registrering av direkta och indirekta kostnader. 

Betydelse 

Behandlingar för att ersätta förlorad tandsubstans är kostsamma för individ och samhälle och materialvalet styr både estetik och hållbarhet. Att få svar på hur nya material fungerar ur såväl hållfasthets-, patient- och kostnadseffektivitetsperspektiv är därför centralt för tandvårdens alla aktörer.

Medverkande 

  • Christel Larsson, docent, övertandläkare, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Christine Barth, ST-tandläkare, projektkoordinator, Region Blekinge.
  • Verónica Aragón, privattandläkare Malmö

Medverkande kliniker

  • Folktandvården Västerbron, Växjö
  • Specialisttandvården Oral protetik, Blekinge
  • Aragon Dental
  • Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Kontaktperson

Christine Barth

Salutogena (hälsofrämjande) faktorer hos en grupp friska unga vuxna i Skåne

Bakgrund 

Karies är den vanligaste icke-smittsamma sjukdomen, med konsekvenser såsom smärta, infektioner, förlorade arbets- och skoldagar, svårigheter att äta och prata samt påverkan på livskvaliteten. Kariesförekomsten är ojämnt fördelad på grund av socioekonomiska skillnader. Trots lågt socioekonomiskt status kan vissa individer bibehålla god oral hälsa och därmed uppvisa resiliens, dvs. positivt anpassa sig till motgångar och uttrycka bättre hälsa. Med ett salutogent perspektiv studeras faktorer som skapar hälsa. Fokus är på hälsofrämjande faktorer eller friskfaktorer snarare än på riskfaktorer. Forskning med detta förhållningssätt kan förklara hur resurser, kapacitet och tillgångar främjar och upprätthåller hälsa, även under motgångar i livet.

Syfte 

Syftet med denna studie är att identifiera salutogena faktorer bland friska kariesfria ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden och skapa en modell för relevanta interaktioner.

Metod 

Studien har en kvalitativ forskningsdesign för att identifiera resiliensfaktorer. Det insamlade datamaterialet kommer att bestå av djupintervjuer med friska kariesfria unga vuxna, 18-23 år, med lågt socioekonomisk status. Friska individer kommer att identifieras från Folktandvården Skåne och socioekonomiska variabler kommer att hämtas från statistiska centralbyrån (SCB). Intervjun undersöker hälsofrämjande faktorer genom att ställa frågor om individen och dennes vardag. Intervjuerna kommer att transkriberas ordagrant och analys görs genom kvalitativ innehållsanalys (QCA) enligt Graneheim & Lundman (2004).

Betydelse 

Det finns begränsad kunskap om skyddsfaktorer som utvecklar och upprätthåller hälsan hos resilienta unga vuxna. Att främja resiliens genom att stärka förmågor och tillgångar är en väsentlig del av att främja hållbar hälsa och välbefinnande. Genom att förstå sambandet mellan livscykelfaktorer och oral hälsa kan den aktuella studien bidra med en förklaringsmodell som kan användas i framtida hälsofrämjande arbete för att minska hälsoklyftor.

Medverkande 

  • Marie Nordström, doktorand, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Gunnel Hänsel Petersson, docent, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Eva Wolf, docent, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Peter Carlsson, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Dan Ericson, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Anders Hedenbjörk Lager, lektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Henrik Jansson, docent, övertandläkare, forskning- och utvecklingschef, Folktandvården Skåne

Kontaktperson

Marie Nordström

Salutogena faktorer för oral hälsa bland äldre

Sammanfattning 

Forskningsprojektet fokuserar på att identifiera de orsaksfaktorer som underlättar för äldre personer att bibehålla en god oral hälsa. Det finns begränsad forskning med inriktning på salutogena (hälsofrämjande) orsaksfaktorer hos äldre personer. Det viktigt att fokusera på de resurser som finns tillgängliga hos personen och på dennes förmåga att använda dem istället för att rikta in sig på riskfaktorer och beteendeförändring. Denna kunskap kan bidra till hälsofrämjande arbete och förbättra äldres oral hälsa och hälsorelaterade livskvalitet.

Syftet med projektet är att studera salutogena faktorer för oral hälsa bland äldre.

Projektet använder sig utav både kvantitativ och kvalitativ metodik. Hälsofrämjande faktorer för oral hälsa bland äldre identifieras i litteraturen, samt sammanställs och analyseras utifrån två teoretiska perspektiv. Vidare, med utgångspunkt i sammanställningen, studeras hälsofrämjande faktorer i ett tidigare insamlat empiriskt material från Region Kalmar län med hjälp av kvantitativ metodik. För en djupare förståelse för faktorer som ligger bakom äldres god oral hälsa ett tiotal djupintervjuer utförs med personer 75 år eller äldre som är friska i munnen och har ett stort antal bevarade tänder. Intervjufrågor undersöker bland annat personens syn på oral hälsa och egenvård, samt rutiner för tandvård under dennes livslopp. Analys görs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Medverkande 

  • Elena Shmarina, doktorand, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Bengt Götrick, docent, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Dan Ericson, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Cecilia Franzén, universitetslektor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Björn Axtelius, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet
  • Sigvard Åkerman, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet

Translucent Zirconium-dioxide and lithium di-silicate, a 3-year follow-up of a prospective practice based randomized controlled trial on posterior monolithic crowns

Syfte och mål

med denna prospective kliniska randomiserade studie är att systematiskt utvärdera och jämföra hållfastheten över tid på zirkoniumdioxid och lithiumdisilikat baserade kronor i det posteriora bettet. Hållfastheten kommer utvärderas genom att studera tekniska och biologiska komplikationer.

Bakgrund

Kronterapi används sedan mer än 100 år tillbaka för behandling av skador på enstaka tänder. Oftast framställs kronor genom att man kombinerar en metallstomme med ett ytporslin för att ge stommen ett mer tandlikt utseende. Sedan mer än 20 år tillbaka använder man keramiska stommar som alternativ till metall, vilka har bättre biologiska och estetiska egenskaper än metallen. En vanlig komplikation med dessa nya kronmaterial är emellertid att porslinet släpper från den keramiska stommen, vilket ofta innebär att kronan behöver göras om.

Sedan några år har man därför börjat göra så kallade monolitiska kronor, det vill säga hela kronan tillverkas av stom-keramen, som är ett väldokumenterat material, men utan det känsliga ytporslinet. Genom att bara använda den starka keramen kan man därför erhålla ett starkt kronmaterial som har goda biologiska egenskaper, men utan risk för ytporslinsfrakturer. Laboratoriestudier har uppvisat mycket goda resultat avseende dessa monolitiska material, men kliniska studier saknas.

Projektbeskrivning

Patienterna rekryteras baserat på behovet av en krona från den vardagliga allmänpraktiserande situationen.

Patienterna får samma behandling oavsett kronmaterial. Konstruktionerna randomiseras till antingen en zirkoniumdioxid- eller en lithiumdisilikatbaserad krona och randomiseringen görs blint. Samma cementeringsförfarande oavsett material. Utvärderingen görs av tandläkare som inte utfört behandlingen. Patienterna får även själva bedöma sina kronor.

Betydelse

Det saknas oberoende RCT studier på monolitiska Zirkonia kronor trots den stora framfart som dessa kronmaterial har. Med denna studie kan vi ge evidens för den vård som är vanligt förekommande hos den allmänpraktiserande tandläkaren.

Medverkande

Emma Gardell, Per Vult von Steyern, Christel Larsson

Medverkande kliniker

Folktandvården Västerbotten (Malå och Skellefteå)

Kontaktperson

Emma Gardell

Avslutade projekt

Behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet inom allmän- och specialisttandvård

Projekttitel 

Behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet inom allmän- och specialisttandvård. Studier om munhälsorelaterad livskvalitet och kostnads- och behandlingseffektivitet.

Sammanfattning 

Vid enkelsidigt korsbett passar inte över- och underkäkens bredd ihop varvid underkäken biter ”snett” vid sammanbitning. Behandlingsbehovet vid enkelsidigt korsbett är ca 10 % i barnpopulationen. Om behandling inte utförs finns risk för problem med avvikande funktion och smärttillstånd i käkar och ansiktsmuskler. Senare forskningsdata antyder att de extrapolerade kostnaderna på nationell nivå kan minskas med 10-20 miljoner kronor om den mest kostnadseffektiva behandlingen används (Petrén och medarbetare, 2011).

De forskningsfrågor som beaktas i detta projekt kan härledas från identifierade kunskapsluckor (Brittiska databasen DUETs och SBU) och kliniska behov inom tandregleringsvården. Därför är målsättningen med projektet att analysera vilken betydelse korsbett och dess behandling har för munhälsorelaterad livskvalitet, och vilken behandlingsinstans (allmän- eller specialisttandvård) och vilken behandlingsmetod (avtagbar eller fast tandställning) som producerar den mest kostnadseffektiva behandlingen.

För att uppnå ett så högt vetenskapligt underlag som möjligt utförs en randomiserad kontrollerad multicenterstudie i allmän- och specialisttandvård tillsammans med Folktandvården i Blekinge och Halland. Studien omfattar 450 samtyckande barn mellan 8 och 10 år, varav 375 med enkelsidigt korsbett och 75 könsmatchade kontrollbarn utan några bettavvikelser. Korsbettsbarnen lottas till en av 5 grupper med 75 barn i vardera gruppen, dvs. behandling i allmäntandvård med fast eller avtagbar tandställning, behandling i specialisttandvård med fast eller avtagbar tandställning, eller avvakta behandling under ett år (obehandlad kontrollgrupp). För alla barn analyseras utfallsmåtten munhälsorelaterad livskvalitet och smärta i käkar och ansikte. För behandlade grupper kommer också utfallsmåttet kostnadseffektivitet att utvärderas för varje behandlingsmetod och behandlingsinstans.

Resultaten förväntas direkt kunna implementeras i tandvården till nytta för patienterna, tandläkarna, vårdansvariga och samhälle.

Detta forskningsprojekt avslutades december 2019 då övertandläkare och doktorand Ola Sollenius försvarade sin doktorsavhandling “Early correction of unilateral posterior crossbite: evidence-based evaluations of oral health related quality of life, cost-effectiveness and 3D treatment effects”. Avhandlingen finns på http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404604/FULLTEXT01.pdf

Medverkande 

Lars Bondemark, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Sofia Petrén, projektkoordinator, odont dr, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Ola Sollenius, doktorand, övertandläkare, Region Halland
Seifi Esmaili, klinikkoordinator, övertandläkare, Region Halland
Nicklas Ling, klinikkoordinator, tandläkare, Region Halland

Medverkande kliniker 

Varbergområdet
Tandregleringen Varberg, Seifi Esmaili (ansvarig)
Folktandvården Västra Vall, Varberg, Niklas Ling (ansvarig)
Folktandvården Breared
Folktandvården Tvååker
Folktandvården Bua
Folktandvården Veddige

Halmstadområdet
Tandregleringen Halmstad, Ola Sollenius (ansvarig)
Folktandvården City, Halmstad
Folktandvården Hyltebruk
Folktandvården Getinge
Folktandvården Söndrum
Folktandvården Vallås

Kontaktperson

Sofia Petrén

Retention och stabilitet av överkäkens fronttänder efter ortodontisk behandling

Sammanfattning 

Tandregleringsbehandling syftar till att skapa god funktion, estetik och stabilitet. För att åstadkomma god stabilitet är det viktigt att retinera (bibehålla) det uppnådda behandlingsresultatet för att förhindra recidiv, det vill säga att tänderna rör sig i riktning mot sina ursprungliga positioner. För att retinera tänderna i överkäken efter tandregleringsbehandling, används som retentionsapparatur; Essixskena, Hawleyplåtar, eller en metalltråd bondad (klistrad) på insidan av varje framtand.

De forskningsfrågor som beaktas i detta projekt kan härledas till av SBU och Cochrane Collaboration Group identifierade kunskapsluckor och kliniska behov inom tandregleringsvården. Därför är de övergripande syftena med projektet att systematisk studera en grupp patienter under och efter retentionsfasen samt utvärdera 1) om det går att helt undvara retention på patienter som har haft retinerad/e hörntand/tänder och som fått dessa framdragna med hjälp av tandställning och 2) olika retentionsapparaturers betydelse för stabiliteten av överkäkens fronttänder och slutligen 3) kostnadseffektiviteten för de olika retentionsapparaturerna.

För att uppnå ett så högt vetenskapligt underlag som möjligt genomförs randomiserade kontrollerade studier där inledningsvis 60 patienter mellan 11 och 15 år följs prospektivt med avseende på stabilitet hos framdragna retinerade hörntänder i överkäken. I samband med behandlingsavslut, när hörntanden/tänderna är på plats i tandbågen, randomiseras  hälften av patienter till att genomgå en expektansperiod på 2 till 10 veckor då metallbågen som sammanbinder och stabiliserar tänderna avlägsnas. Efter expektansperioden får patienterna ingen retention. Övriga patienter får retention i form av bondad retainer. Ytterligare 120 ungdomar mellan 11 och 18 år studeras med avseende på stabiliteten av överkäkens fronttänder efter användning av tre olika retentionsapparaturer. I samband med behandlingsavslut randomiseras ungdomarna till tre grupper (A-C) om 40 patienter i vardera grupp. Grupp A: bondad retentionstråd mellan tänderna 13-23; Grupp B; bondad tråd mellan tänderna 12-22, och Grupp C; avtagbar Essix-skena (plastskena) i överkäken. Huvudutfallsmått är stabilitet av tandpositioner enligt Little´s irregularitetsindex. Analys kommer att ske oavsett utfall i en intention-to-treat (ITT) ansats. Kostnadsminimeringsanalys för utvärdering av direkta och indirekta kostnader för de tre olika retentionsapparaturerna ska också göras.

Resultaten avses kunna implementeras direkt i tandvården till gagn för patienterna, tandläkarna och samhälle.

Forskningsprojektet avslutades i februari 2021 då övertandläkare och doktorand Sasan Naraghi försvarade sin doktorsavhandling “ Stability of aligned maxillary anterior teeth after orthodontic treatment-amount of changes with different retention methods and without retention”.

 Avhandlingen finns här.

Medverkande 

  • Lars Bondemark, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
  • Mikael Sonesson, docent, projektkoordinator, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
  • Sasan Naraghi, doktorand, övertandläkare, Folktandvården, Region Kronoberg
  • Niels Ganzer, Odont. Dr., övertandläkare, Karolinska Institutet, Stockholm

Medverkande kliniker

  • Folktandvården, Tandregleringen Växjö

Kontaktperson

Mikael Sonesson

Undersökning av den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i Kalmar län - insamling av epidemiologiska data

Projektets titel 

Undersökning av den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i Kalmar län - insamling av epidemiologiska data

Sammanfattning 

Syfte och mål
Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla.

Metod, material och tillvägagångssätt
Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort.     

En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent.    Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län 2011. Urvalet var stratifierat så att minst 600 personer från varje kommun fick enkäten.    

Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys (n=50). Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten.  

I den kliniska undersökningen deltog 380 personer, som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar.  

Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterie- och salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd.Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skåne-studien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. 

Medverkande 

Björn Axtelius, professor, Malmö universitet
Sigvard Åkerman, professor, Malmö universitet
Anders Nylander, tandvårdschef, Kalmar läns landsting

Medverkande kliniker 

Klinik Kalmar, Folktandvården i Kalmar läns landsting
Klinik Färjestaden, Folktandvården i Kalmar läns landsting
Klinik Oskarshamn, Folktandvården i Kalmar läns landsting
Ansvarig: Gunilla Rosén

 

Kontaktpersoner

Kontaktpersoner

Styrgrupp

Utgörs av dekanus vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet, samt tandvårdschef i respektive landsting.

Gunilla Klingberg
Håkan Bergevi 
Jelena Sannabo 
Peter Abrahamsson 
Lise-Lott Hinsegård Heiding
Annika Kahlmeter 
Katarina Liljenberg
Henrik Jansson 

Nätverksgrupp

Utgörs av samverkanskoordinator och dekanus vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet, samt en representant för varje landsting.

Sofia Petrén
Mikael Sonesson
Bengt Götrick
Christina Lindh
Thomas List
Gunnel Svensäter
Monica Palmö 
Kerstin Wahlund 
Gull-Britt Fogelberg 
Ing-Marie Redmo Emanuelson 
Christel Larsson
Eva Wolf
Annika Björkner
Per Vult von Steyern 
Gunnel Hänsel Petersson 
Anders Hedenbjörk Lager 
Dan Ericson