Vid Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), utgör didaktiska studier ett kunskapsområde och en forskargrupp som behandlar frågor rörande relationer mellan barn, lärare och innehåll i utbildning. Forskningen fokuserar undervisning och bildningsprocesser i skärningspunkten mellan barndom, utbildning och samhälle. Didaktiken präglas här av såväl praktiknärhet som teorinärhet, vilket inkluderar vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter i samverkansforskning.

Vår forskning

Forskningsgruppens verksamhet kan beskrivas utifrån de didaktiska frågorna Varför, Vad, Hur, Var, När och Vem/vilka.

Varför

Varför-frågan kan beskriva drivkrafter bakom forskningen som är inriktad på flerstämmig didaktik för demokrati i en klokare värld. Vi lever i en tid av skör samhällsutveckling där såväl social sammanhållning som demokrati, yttrandefrihet och individers välbefinnande utmanas. I ljuset av detta blir det angeläget att nationellt och inifrån värna demokrati och att internationellt dela demokratiskt inriktade exempel.

Drivkraften för Didaktiska studier är att främja demokrati i en klokare värld. I komplexa undervisningsverkligheter prövar vi ett flerstämmigt snarare än ett enstämmigt närmande, för att inte reducera utan i stället nyansera och skapa förutsättningar för att bidra med kunskap om undervisnings-verkligheternas komplexa beskaffenhet. Närmandet kan leda till mer sammansatt, finstämd och anpassad undervisning, vilket i sin tur kan bidra till en klokare värld.

Vad

Vad-frågan kan beskriva gruppens forskningsprofil som präglas av en flerstämmig didaktik, vilken inkluderar allmän didaktik (t.ex. studier av undervisning, responser, värden, demokratiskt inflytande), innehållsfokuserad didaktik/ämnesdidaktik (t.ex. inriktning på musik, matematik, litteraciteter, transspråkande, litteraturdidaktik, digital kompetens) och specialpedagogisk didaktik. Vidare finns det inslag av komparativ didaktik, kreativt lyssnande, (neuro)didaktik och filosofisk metadidaktik.

Hur

Hur-frågan kan beskriva formerna med didaktiska dialoger, högre seminarier, inbjudna gäster, doktorandaktiviteter, skiftande textseminarium, gemensamma och enskilda konferenser, forskardagar, ansökningsseminarier, arbetsmöten med ”knytkalas av texter” och meriteringssamtal. Även presentationsformerna kan vara flerstämmiga i meningen att vi förutom traditionella former också kan använda kommunikationsformer som ramberättelse i form av ett flerstämmigt didaktikskepp, sång- och musikinslag, poetisk gestaltning, visualisering genom bildspråk och rörelser, syntetiserande samtal, poddcast, filmer och debattinlägg.

Var 

Var-frågan ger exempel på lokaler, platser och rum för DS som kan vara såväl fysiska i Orkanens lokaler, inte sällan i ORE110, men också digitala, nationella och internationella platser, konferenser och mötesrum.

När

När-frågan rör tiderna för våra möten i DS och vi träffas cirka en gång i månaden under cirka två timmar. Vi har även träffats under heldagar i konferenssammanhang.

Vem/vilka

Vem/vilka-frågan inkluderar gruppens medlemmar som är såväl doktorander som adjunkter, lektorer, docenter och professorer. I det följande ges några exempel på forskargruppens stämmor.

Röster om didaktiska studier

Drivkraften i min forskning är samverkan mellan forskare och verksamma inom förskola, förskollärarutbildning och den ömsesidiga utveckling det öppnar upp för.

Ylva Holmberg

I Holmbergs forskning är ofta musik den röda tråden vilket mynnar ut i exempelvis ett pågående samverkans- och ULF-nätverk: Flerstämmig didaktisk analys av musik- och litteracitetspraktiker i förskola.

Film om projektet FAMULI

Mina forskningsintressen rör hur undervisning om och med digitala medier utformas i olika skolkontexter och de villkor som formar undervisningen.

Carolina Martinez

Martinez är biträdande föreståndare för forskningscentret Hållbar digitalisering vid Malmö universitet, där frågor som rör till exempel inkludering och mänskliga rättigheter i relation till digital teknik är centrala.

Specialpedagogisk didaktik är en didaktisk stämma som är under utveckling och som utprövas i flerstämmiga sammanhang av forskning, samverkan och forskningsanknytning i utbildning. Drivkraften bakom utforskandet och utvecklingen av specialpedagogisk didaktik relaterar till varje barns rätt till likvärdig utbildning och undervisning i förskola.

Linda Palla

Palla är medlem i tvärvetenskapliga internationella nätverk som Nordic Network of Documentation Researchers in the Education and Special Education Research field och Global childhood’s research group.

Drivkraften bakom intresse för flerstämmig didaktik relaterar till potentialen i öppna livschanser och välbefinnande för alla barn kopplat till lärares möjligheter att skapa förutsättningar genom undervisningsskicklighet och samskapad kunskapsbildning.

Ann-Christine Vallberg Roth

Arbetet med storskaliga forsknings- och utvecklingsprogram, ULF-nätverk, förskollärarutbildning, forskarutbildning och forskarskolor, nationella och internationella nätverk-publiceringar kan öppna för och bidra i strävan efter demokrati i en klokare värld.

Mau spridningsseminarium

Om forskargruppen

Forskningsämne: