Fakta

Kontaktperson:
Marie Torstensson Levander
Finansiärer:
  • Vetenskapsrådet
  • FORTE
Ansvarig vid Mau:
Marie Torstensson Levander
Projektmedlemmar:
Samarbetspartners:
  • Institute of Criminology - Cambridge University
  • Centre for Analytic Criminology
  • PADS+
Projektperiod:
27 juni 2014 - 27 juni 2023
Fakultet/institution:
Forskningsmiljö:
Forskningsämne:

Om projektet

MINDS har som mål att öka kunskapen om barns och ungdomars uppväxt, vardag och levnadsförhållanden. För att uppnå detta genomförs intervjuer med drygt femhundra barn och ungdomar i Malmö. Flera datainsamlingar har redan genomförts och under våren 2014 genomfördes de senaste intervjuerna med deltagarna.

MINDS eller Malmöbarn är ett forskningsprojekt som bedrivs av institutionen för kriminologi vid Malmö högskola. I studien, som finansieras av Vetenskapsrådet, studeras en grupp Malmöbarns uppväxt, vardag och levnadsförhållanden.

Projektet är inriktat på att undersöka samspelet mellan individ- och sociala miljöfaktorer för att öka kunskapen om orsakerna till utvecklingen av kriminalitet och andra problem som psykisk ohälsa, utsatthet för brott, otrygghet och missbruk. Genom ökad kunskap om detta är syftet med studien att skapa förutsättningar för att bättre möta barns och deras familjers behov och därigenom förbättra deras livssituation.

Barn och ungdomar växer upp och agerar i olika sociala miljöer och forskning visar att barn och ungdomar som exponeras för vissa miljöer löper större risk att utveckla olika slags sociala- och hälsorelaterade problem som psykisk ohälsa, otrygghet, drogmissbruk och kriminalitet.

Forskning har också visat att det finns en stor variation bland barn och ungdomar i en given social miljö när det gäller risken att utveckla sådana problem. Våra kunskaper om orsakerna till detta är dock begränsade.

Bristen på kunskap gäller i synnerhet hur den sociala miljön samspelar med individegenskaper (t.ex. moral och förmågan att utöva självkontroll), erfarenheter och upplevelser i påverkan på utvecklingsmönster och beteende.

Forskningen, både svensk och internationell, om sociala problem och brottslighet har länge haft en stark riskfaktoransats. Om vi till exempel utgår från frågan ”varför begår människor brott” kan svaret bli en lista över 100-tals riskfaktorer.

Vi har däremot dålig kunskap om vilka faktorer som faktiskt är orsaker eller vilka som bara är markörer/korrelat till orsakerna. Därför är en longitudinell design nödvändig för att vi ska förstå vilka orsaker som ligger bakom de problem som studeras i Malmöbarn.

Den centrala frågan för projektet är:

Vilka barn och ungdomar, dvs. med vilka egenskaper, erfarenheter och upplevelser, i vilka slags sociala miljöer löper större risk att utveckla olika typer av problem och varför?

Genomförande

Studien är longitudinell och deltagarna består av ett slumpmässigt urval av en årskull i Malmö som följs från 12-års ålder och vidare in i den tidiga fasen av vuxenlivet.

  • Urvalet utgörs av en femtedel (560 individer) av samtliga barn födda 1995 och som bodde i Malmö den 1 september 2007.
  • Urvalet är representativt med avseende på kön och fördelning i bostadsområden. Under perioden 2007-2014 har data samlats in från föräldrar (år 1) och barnen/ungdomarna (år 2-5).
  • Resultaten från intervjuerna som genomfördes med föräldrarna finns samlade i föräldrarapporten.
  • Under 2020 intervjuas de deltagande ungdomarna på nytt.

I studien samlas data in från de deltagande ungdomarna genom att de vid ett intervjutillfälle får redogöra för vad de har gjort under fyra av dagarna den senaste veckan före intervjun. Metoden ger en detaljerad beskrivning av barns och ungdomars sociala liv och exponering för olika sociala situationer och, i en longitudinell design, hur detta förändras med deras ålder. Varje deltagare fyller även i en enkät med frågor om bland annat skola, bostadsområde, familj, kriminalitet och alkohol- och drogvanor.

Relevans ur ett samhällsperspektiv

En ökad kunskap om vilka barn och ungdomar i vilka sociala miljöer som löper störst risk att utveckla kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa och hur detta kan förklaras är inte bara en central forskningsfråga utan också en fråga av största samhällsrelevans.

Ju större kunskaper vi har om detta, desto bättre grund har vi för att utforma effektiva förebyggande strategier och metoder. Sådan kunskap ger oss bättre möjligheter att anpassa förebyggande strategier och metoder till de individuella behov som barn och ungdomar har i olika sociala miljöer. Vi kan bättre förstå hur olika sociala interventioner påverkar olika barn och ungdomar i olika slags sociala miljöer och därmed utveckla mer adekvata och effektiva förebyggande strategier och metoder.

Internationellt samarbete

MINDS är en del i ett större internationellt samarbetsprojekt vilket bland annat har resulterat i forskningsprojektet Den sociala miljöns betydelse för ungdomars brottslighet i Sverige och i Storbritannien. En komparativ studie.

Detta projekt bedrivs som ett samarbete mellan Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet och Institute of Criminology vid Cambridge University och möjliggör jämförelser mellan ungdomars sociala miljöer i Sverige (Malmö) och Storbritannien (Peterborough).

Mer information om hur projektet bedrivs i de olika länderna går att finna via länken nedan:

Storbritannien

The Peterborough Adolescent and Young Adult Development Study (PADS+)

Publikationer

Nedan redovisas olika publikationer och övrigt material inom MINDS-projektet. För mer information om de forskare som deltar i projektet klicka här.

Publikationslista

Nedan redovisas olika publikationer och övrigt material inom MINDS-projektet.

För mer information om de forskare som deltar i projektet se faktablocket överst på sidan. 

Publikationslista

Artiklar

  • Ivert, A-K. & Torstensson Levander, M. (2013). Adolescents' perceptions of neighbourhood social characteristics - Is there a correlation with mental health? Child Indicators Research, Augusti 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.1007/s12187-013-9210-x

Konferensbidrag

  • Chrysoulakis, A. (2014). Delinquency abstention: the importance of morality and peers. Eurocrim 2014. Book of abstracts
  • Hardie, B. & Ivert, A-K. (2013). Parental monitoring, supervision, activity fields and young people’s offending: a cross-national comparison using space-time budget data. Eurocrim 2013.
  • Ivert, A-K. & Torstensson Levander, M. (2014). Crime involvement in adolescence: criminogenic exposure interacting with crime propensity. The American Society of Criminology: 70th annual meeting. Abstract
  • Ivert, A-K. & Torstensson Levander, M. (2014). Crime involvement in adolescence: criminogenic exposure interacting with crime propensity. Eurocrim 2014.
  • Nilsson, E-L. (2014). A longitudinal study of relations between parental monitoring, involvement with deviant peers, and substance use in early, middle, and late adolescence. Eurocrim 2014.
  • Svensson, R., Torstensson Levander, M. & Wikström, P-O. H. (2013). Morality, deterrence and theft: a cross-national comparative study. Eurocrim 2013.
  • Treiber, K. & Svensson, R. (2013). Self-control, intoxication and violence: a cross-national comparison of Peterborough and Malmö. Eurocrim 2013.
  • Väfors Fritz, M. & Ivert, A-K. (2014). Self-reported mental health and risky lifestyle in Swedish youth. Eurocrim 2014.
  • Wikström, P-O H., Treiber, K., Weerman, F., Bruinsma, G. & Torstensson Levander, M. (2013). Core elements of situational action theory: a cross national comparison of the cities of Peterborough, the Hague and Malmö. Eurocrim 2013.

Övrigt material

  • Nilsson, E-L. & Ivert, A-K. (2010). MINDS. Malmöbarn – en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling. Delrapport 1: Resultat från föräldrastudien. Föräldrarapport