Malmö universitets forskningscentrum för migrationsstudier har en tvärvetenskaplig profil och stark internationell närvaro. Forskarna inom centrumet och dess omfattande nätverk utvecklar, undersöker och utbyter kunskap om internationell migration och etnisk mångfald.

Aktuellt

Nyhet

Välkommen Michael Orlando Sharpe

Seminarium, 17 september

Planeringsseminarium: Selektiv översättning av mångfald, jämlikhet och...

Seminarium, 24 september

Migrationsseminarium: Att bli vägen: Infrastruktur skapad av migranter

Seminarium, 1 oktober

Migrationsseminarium: Race, Interests, and Perceptions in International...

Seminarium, 15 oktober

Migrationsseminarium: What does it mean to pay legal immigrants to leave libera...

Seminarium, 22 oktober

Migrationsseminarium: Social motståndskraft och integration i vardagen

CIMR – Current Issues in Migration Research

Visualisering av Noel Grunander

Nu går startskottet för Diversity Database med ett specialnummer av Current Issues in Migration Research som på djupet utforskar mångfald, inkludering och exkludering i ett allt mer superdiversifierat Sverige. Lanseringen blir också en kreativ mötesplats: forskningen får nya uttryck när studenter i visuell kommunikation vid Malmö universitet tolkar artiklarna genom egna visuella gestaltningar. Utforska forskningen, berättelserna och de visuella tolkningarna som tillsammans formar en ny kunskapsplattform – där superdiversitet blir både mätbar, begriplig och visuellt gripbar.

Current Issues in Migration Research first issue

Current Issues in Migration Research är en tidskrift som grundades vid Malmö Institute for Studies of Migration (MIM) år 2024. Det nya specialnumret bygger på den återkommande nationella undersökningen Diversity Database som fyller en avgörande databrist i Sverige. Genom att fånga subjektiva identiteter, erfarenheter av diskriminering och de skiftande villkoren för delaktighet i samhället ger den ett mer nyanserat och mänskligt perspektiv på superdiversitet än vad traditionella register kan erbjuda.

Migration Society 2.0 – en nyckel till att förstå Sveriges superdiversitet

Migration Society 2.0 kartlägger superdiversitet i Sverige genom en unik återkommande enkät. Pilotstudien 2025 utforskar tillhörighet, förtroende, delaktighet och diskriminering – och lägger grunden för en ny databas som fyller en viktig kunskapslucka om migration och samhällsförändring.

Migration Society 2.0 program 2025–2030 – en ny databasinfrastruktur

Programmet Migration Society 2.0, som utvecklats av forskare vid MIM, innehåller en unik databas baserad på en återkommande enkätundersökning. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen för de mönster av migrationsrelaterad mångfald, inkludering och exkludering som kännetecknar Sverige och andra jämförbara invandringsländer.

Undersökningens mål

Det vetenskapliga målet med undersökningen är att bidra till kunskapen om det omdiskuterade fenomenet superdiversitet. Kortfattat syftar begreppet superdiversitet på intensifierad transnationell rörlighet och förändrade föreställningar om plats, tillhörighet och identitet, samt den stora variationen och blandningen av etniciteter och nationella ursprung, migrationsvägar, transnationella band, rättslig status, religioner och religiositet, språkbruk, identiteter och positioner kopplade till kön och ålder, humankapital med mera – särskilt i stora urbana områden. Dessa samhällsförändringar har långtgående konsekvenser för villkoren för inkludering och deltagande i samhället, samt för själva uppfattningen om samhället som sådant. Forskning om dessa nya former av mångfald tenderar att baseras på normativ bekräftelse och optimism, medan kritiska analyser av hur inkludering, exkludering och relaterade begrepp (t.ex. jämlikhet, social rörlighet, solidaritet eller diskriminering) förhåller sig till superdiversitet är mycket sällsynta.

Det övergripande målet är att skapa ett varaktigt avtryck i forskningen om superdiversitet.

Mer specifikt syftar vi till att:

  1. fylla en databrist i Sverige genom att samla in information om ovan nämnda variabler,
  2. kartlägga mångfalden över tid i landet och
  3. förbättra förståelsen för hur detta påverkar inkludering och exkludering.

Genom att fråga respondenter om deras ras- och etniska identitet samt religiösa tillhörighet, i enlighet med vad EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) förespråkar, kommer undersökningen att fylla en viktig databrist i Sverige, där denna information i dagsläget inte samlas in i stor skala på nationell nivå. Lika viktigt är att undersökningen utformas för att fånga de nya konfigurationerna av mångfald som etablerade datainsamlingsmetoder inte lyckas fånga upp. Genom att upprepa undersökningen vartannat år möjliggörs jämförelser över tid.

Kartläggning av mångfald

Denna del utformas för att fånga både respondenternas självidentifikation och hur de tillskriver andra grupptillhörighet vad gäller ras, etnicitet, religiös tro och religiositet, språkliga praktiker, juridisk status, kön och social klass. Den primära målgruppen är unga födda kring millennieskiftet – den första generationen i Sverige som vuxit upp med superdiversitet. Dock kommer data att samlas in från ett representativt urval av personer i alla åldrar, i både stad och landsbygd, där äldre generationer och stadsbor inkluderas för jämförelsens skull.

Analys av mångfald, inkludering och exkludering

Denna del fokuserar på respondenternas upplevelser och uppfattningar om de viktigaste sociala sfärerna i vardagen, i relation till nyckelvariabler från mångfaldskartläggningen: hemmet/hushållet, grannskapet, utbildning/skola, arbete, fritid och civilsamhälle. Det inkluderar även frågor om deras begreppsliga och känslomässiga relation till statens och majoritetssamhällets gemensamma institutioner och symboler, såsom polis, välfärdsinstitutioner (t.ex. skola, sjukvård), medborgarskap och nationella traditioner. Trots att det i Sverige finns aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter, saknas idag systematisk datainsamling som övervakar mångfalden i samhället och de möjligheter och utmaningar den innebär för olika grupper. Förutom att utgöra en värdefull plattform för forskare och studenter vid MAU samt gästforskare, förväntas databasen Migration Society 2.0 inspirera till fördjupade projekt baserade på hypoteser och teman som genereras av undersökningen.

Teman för pilotundersökningen 2025:

  • Tillhörighet
  • Uppfattningar om mångfald
  • Politiskt och civilt engagemang, medievanor
  • Förtroende för institutioner och andra människor
  • Erfarenheter av diskriminering
  • Identitet, religion, etnicitet, ras och invandrarbakgrund
  • Språkkunskaper och erfarenheter av hälso- och sjukvård
Andrea Pető

Boken Viktor Orbán’s Affairs with Women visar med skarpa fallstudier hur det illiberala ungerska systemet formar kvinnors trygghet, rättigheter och vardag. Boken ger en inblick i hur jämställdhet, demokrati och fred monteras ned, och hur kvinnor organiserar motstånd. Den är skriven av Zsuzsanna Balázs och Andrea Pető, forskare och tidigare gästforskare vid MIM.

Anders HellströmUniversitetslektorFakulteten för kultur och samhälleInstitutionen för globala politiska studier

Begreppet "rasism" kan vara förvirrande då det ofta används på olika sätt av olika människor. När vi pratar om rasism finns därför risk för missförstånd för att vi helt enkelt inte pratar om samma sak. I poddavsnittet gör statsvetaren Anders Hellström ett försök att reda ut begreppet genom att inventera och beskriva olika slags rasismer så som de ofta diskuteras i samhällsvetenskaplig forskning.

Elever på högstadium har rast.

Familjesplittring på grund av flyktingmigration kan leda till att unga får ett ökat omsorgsansvar. Många barn och ungdomar är aktiva omsorgsgivare till vuxna, äldre och syskon – både i Sverige och i andra länder. De fyller ofta luckor i välfärdssystemet och fungerar som en brygga mellan det offentliga och familjen. För att säkerställa deras välbefinnande och framtidsutsikter behövs stärkt stöd. Vår policy brief ger rekommendationer till yrkesverksamma och beslutsfattare om hur situationen för unga omsorgsgivare kan förbättras.

Nyheter från MIM

Totalt antal träffar: 15

Vår forskning

MIM grundades i januari 2007 med målet att stärka Malmö universitets migrationsforskningsprofil. MIM skulle också fungera som en plattform för att utöka Malmö universitets internationella nätverk och bygga broar mellan universitetet och icke-akademiska aktörer. Forskningscentrumet består av en kärna av senior- och juniorforskare och ett stort internationellt nätverk av anslutna forskare. MIM är regelbundet värd för framstående professorer i IMER-ämnet från hela världen.

Totalt antal träffar: 32

Affilierade och gästande forskare – MIM

Sumire Anzai

- Doktorand vid Kyoto universitet i Japan och gästforskare på MIM under hösten 2026. Hennes forskning fokuserar främst på migranters och flyktingars hälsa och bygger på hennes yrkeserfarenhet som barnmorska och sjuksköterska inom folkhälsa. Hennes nuvarande forskning undersöker mödravård och föräldrastöd för migranter ur ett jämförande perspektiv mellan Sverige och Japan.
anzai.sumire.52k@st.kyoto-u.ac.jp

Johan Ekstedt
- Postdoktor och forskare vid Institutet för Europastudier vid Université libre de Bruxelles (ULB) i Belgien. Hans forskning har främst fokuserat på det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS), EU-myndigheter, flyktingars rättigheter samt flyktingars vidarebosättning i tredje land. Hans doktorsavhandling, skriven på Malmö universitet, handlade om den direkta involveringen av Europeiska unionens asylmyndighet i handläggningen av asylärenden i Grekland.

Björn Fryklund

- Professor emeritus, Malmö universitet.
Se Björn Fryklunds publikationer och läs mer

Hilda Gustafsson
- Gustafssons forskning står i skärningspunkten mellan migrationspolicy och familjeliv, med ett särskilt intresse för tidsmässiga perspektiv på familjemigration. Hennes forskning undersöker hur migrationsregimer använder tid som styrverktyg och hur familjer upplever väntan över landsgränser. Hennes bredare forskningsintressen spänner över flera forskningsområden: kritisk forskning om gränser, ras och medborgarskap samt folkhälsovetenskap. 2026 publicerades hennes avhandling i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Gustafsson har bred erfarenhet av kvalitativa metoder, enkätstudier och undervisning.
hilda.gustafsson@mau.se

Azher Hameed Qamar 
- Postdoktoral forskare inom det Cofund-finansierade programmet ”Migration, Diaspora and Citizenship” vid universitetet i Münster, Tyskland. Hans forskning fokuserar på migranters integration, tillhörighet och social resiliens. Han har tidigare arbetat vid Socialhögskolan vid Lunds universitet, där han bedrivit kvalitativ forskning om välfärdsinstitutioner, civilsamhället och migranters integration. Hans senaste arbete omfattar bidrag till DELMI samt populärvetenskapliga analyser och debatt kring migration, välfärd och socialpolitik.
ah.qamar@uni-muenster.de

Valon Junuzi

- Tidigare doktorand och universitetslärare i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hans forskning fokuserade på implementeringen av program för assisterat frivilligt återvändande och återintegrering samt på hur globala migrationsdiskurser och praktiker överförs och omsätts i lokala sammanhang. Hans bredare forskningsintressen omfattar icke-statliga aktörers roll i migrationsstyrning samt hur diskurser påverkar utformningen av migrationspolitik och migrationspraktik.
valon.junuzi@mau.se

Vanja Mosbach

Religionssociolog och gästforskare på Malmö Institute for Migration Studies (MIM), Malmö universitet. För närvarande driver hon två forskningsprojekt om migration och politiskt deltagande i Sverige inom ramen för projektet "Nya perspektiv på migranters valdeltagande." Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och leds av professor Derek Hutcheson på GPS.
vanja.mosbach@mau.se


Margareta Popoola
- Docent i internationell migration och etniska relationer (IMER) vid Malmö universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är internationell migration och etniska relationer, med särskilt fokus på integration och segregation i en urban kontext. Hon har omfattande erfarenhet av samverkan mellan universitet och det omgivande samhället, inklusive kommunal verksamhet och socialt arbete, där hon varit engagerad under många år. Hennes främsta forskningsintressen rör boende, ekonomisk självförsörjning samt attityder och reaktioner hos både minoritetsgrupper och majoritetsbefolkningen. Hon har en doktorsexamen i sociologi från Lunds universitet. Hennes forskning har huvudsakligen bedrivits inom områdena integration och segregation samt olika aspekter av minoriteter och nationella minoriteter i samhället.
margareta.popoola@mau.se
Margareta Popoolas publikationer

Forskningsteman

Forskningen på MIM är tvärvetenskaplig och bedrivs i samarbete med internationella partners. Den finansieras antingen nationellt eller av EU och kan klassificeras under följande teman:

Mobilitetsmönster och demografi

Forskarna fokuserar både på en generell analys av emigration och invandring och på individuella erfarenheter av migration och hur dessa representeras i till exempel politik, media och på museer. Här handlar migration om personer som lämnar konfliktområden och söker asyl i Sverige och i andra länder, men också om högutbildade som söker bättre jobbmöjligheter i till exempel Shanghai och Sverige. Migrationspolitik analyseras på politisk och diskursiv nivå, och migrationsmönster, dynamik och utfall beaktas. Perspektiven sträcker sig från det globala till det lokala och från det internationella till det transnationella, och vi använder en mängd olika metodologiska tillvägagångssätt.

Totalt antal träffar: 2

Flyktingmottagande och integration i en inledande fas

Immigration skapar både möjligheter och utmaningar för mottagarlandet, och många av våra forskningsprojekt studerar policyer och processer för inkludering, särskilt de som är relaterade till de första åren efter ett uppehållstillstånd. Under detta tema handlar projekt och studier om att till exempel upprätta "integrationsindikatorer" i ett europeiskt sammanhang, vilka policyer och praxis som asylsökande och flyktingar möter i lokala sammanhang. Forskning inom detta tema undersöker också vilka arbetsmarknadsintegration och bostadsmönster som är synliga, inklusive balans mellan arbete och privatliv för olika invandrar- och flyktinggrupper utifrån utbildningsnivå samt ursprungsland.

Diskurser om och attityder till internationell migration, integration och mångfald

Forskningen fokuserar på hur migration representeras i samhället och hur frågor om etnisk mångfald behandlas på universitet, teaterscener och museer. Man undersöker också hur nationella identiteter återskapas i en tid av migration. Forskningen syftar till att undersöka vilka stereotyper och attityder som existerar gentemot invandrare och etniska grupper, och hur dessa påverkar relationerna mellan majoritet och minoritet. Dessutom tittar man på hur negativa attityder gentemot ökad mångfald översätts till politiska åtgärder och syns i mediasammanhang. En annan viktig fråga är hur välfärdsstaterna i Skandinavien tacklar utmaningarna med etnisk mångfald. Ytterligare forskning undersöker föreställningar om yttrandefrihet, hatretorik och tolerans samt rasism och diskriminering i vardagen, både empiriskt och teoretiskt.

Totalt antal träffar: 7

Långsiktig integration, medborgarskap och ackulturation

Nästan alla områden av integration är representerade i vår forskning, såsom politisk integration, arbetsmarknadsintegration och social integration ur olika teoretiska och metodologiska perspektiv. Vi studerar policyutveckling och effekterna av dessa policyer, samt integrationsmönster för invandrargrupper. Flera av våra forskare har ett särskilt intresse för medborgarskapets idé, institution och roll och dess relation till integration. Vår forskning fokuserar bland annat på motiven för naturaliseringspolicyer (förvärvandet av medborgarskap), såsom större transparens, obligatorisk (kulturell) assimilering, juridisk uteslutning av utlänningar och politiskt deltagande, såväl som liberal demokratisk legitimitet. Ett annat område för medborgarskapsforskning är formandet och utbildningen av medborgare i skolan. Vår expertis inom detta område sträcker sig från politisk- och utbildningsfilosofi till läroplans- och klassrumsstudier, och från politik och policy till etnografiska fältstudier.

Totalt antal träffar: 3
Totalt antal träffar: 15

Forskningspublikationer

The Migration Seminar

Migrationsseminariet är ett tvärvetenskapligt forum för forskare från alla fakulteter vid Malmö universitet med intresse för migration, integration, mångfald och relaterade frågor. Masterstudenter som är intresserade av forskningsområdet är välkomna att delta i migrationsseminariet.

Syftet med seminarieserien är att underlätta utbyte av idéer och kunskap och att stimulera en mångfald av perspektiv, teorier och metoder. Här finns ett brett utbud av forskningsrelaterade aktiviteter, allt från presentationer av paper och projekt till specialinbjudna gäster och paneldebatter. Eftersom seminariet har en tydlig internationell profil, både när det gäller närvaro och ämnen, hålls de flesta sessionerna på engelska.

Torsdagar kl 13.15-15.00, i Niagara, Nordenskiöldsgatan 1 eller på zoom

Totalt antal träffar: 7

Malmö stads gästprofessur i migrationsstudier

En gästprofessur inom området internationell migration och etniska relationer (IMER) instiftades som en donation finansierad av Malmö stad när lärosätet invigdes. Gästprofessuren var tidigare benämnd Malmö stads gästprofessur till minne av Willy Brandt.

Malmö universitet och MIM har sedan 2000 varit värdar för 34 framstående forskare som en del av gästprofessuren och det har genererat ett ständigt och dynamiskt kunskapsutbyte som stärkt MIM:s akademiska styrka samtidigt som det har stärkt vårt internationella nätverk. Malmö stads beslut 2021 om finansiering och samarbete i ytterligare tio år, innebär att vi kan se fram emot fortsatt akademiskt och socialt utbyte med ledande forskare från migrationsområdet.

Malmö stads gästprofessor i migrationsstudier från 2022

Internationell migration och etniska relationer

Syftet med professuren är att stärka forskningen vid Malmö universitet inom IMER-området. Eftersom IMER har ett starkt internationellt nätverk försökte Malmö stad stärka kontakterna med internationella experter via gästprofessuren för att försäkra sig om fältets ställning som en integrerad del av forskning och undervisning. En internationell gästprofessur skapar ett ständigt och dynamiskt kunskapsutbyte och förstärker centrumets akademiska styrka. Donationen finansierar också en postdoktor och en doktorandtjänst.

Gästprofessor

Michael Orlando Sharpe (höst 2026)

Andrea Petö (höst 2024)

Peter Scholten (2024)

Holly Reed (höst 2023 - vår 2024)

Bridget Anderson (vår 2022)

Willy Brandt-professorer 2000-2022

Vem var Willy Brandt?

Willy Brandt var Västtysklands kansler mellan 1969-1974. Han tvingades söka tillflykt i Sverige under andra världskriget och utvecklade starka band med landet. För att betona den vetenskapliga satsningens vikt och status fick Malmö stad familjens tillstånd att namnge en gästprofessur efter honom.

Gästprofessorer

  • Magdalena Nowicka (våren 2020)
  • Ellen Percy Kraly (våren och hösten 2019)
  • Per Mouritsen (hösten 2018)
  • Maarten Vink (hösten 2017 och våren 2018) 
  • Ruth Wodak (våren och hösten 2017)
  • Keith Banting (oktober-december 2016)
  • Joaquín Arango (augusti-september 2016 )
  • Giuseppe Sciortino (hösten 2015 och våren 2016)
  • Garbi Schmidt (2014 och våren 2015)
  • Miri Song (hösten 2013)
  • Russell King (2012 och våren 2013)
  • Ayhan Kaya (hösten 2011)
  • Raymond Taras  (hösten 2010 och våren 2011)
  • Daniel Hiebert (hösten 2009 och våren 2010)
  • Peggy Levitt (våren 2009)
  • Carlo Ruzza (hösten 2008)
  • Yasemin Soysal (hösten 2007 och våren 2008)
  • Cas Mudde (våren 2007)
  • David Ingleby (våren 2007)
  • Ewa R. Morawska (hösten 2006)
  • Nina Glick Schiller (våren 2006)
  • Sandro Cattacin (hösten 2005)
  • Nikos Papastergiadis (våren 2005)
  • Marco Martiniello (hösten 2004)
  • Don DeVoretz (våren 2004)
  • Katherine Fennelly (hösten 2003)
  • Thomas Faist (våren 2003)
  • Grete Brochmann (hösten 2002) 
  • Jock Collins (våren 2002)
  • Ellie Vasta (hösten 2001)
  • Thomas Faist (våren 2001)
  • John Rex (våren 2001)
    (1925-2011)
  • Rainer Bauböck (hösten 2000)

Rådgivande grupp

  • Roko Kursar – ordförande

    Kommunalråd. Är också ordförande i funktionsstödsnämnden, ordförande i Malmö stads funktionshinderråd, vice ordförande i Malmö stadshus AB, samt ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

    Malmö stad

  • Bridget Anderson

    Professor i migration, mobilitet och medborgarskap, School of Sociology, Politics and International Studies, Bristol University. Föreståndare för Migration Mobilities Bristol, University of Bristol

    University of Bristol

  • Anne Harju

    Docent/Universitetslektor, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle, Malmö universitet

    Malmö universitet

  • Jenny Malmsten

    Jenny Malmsten, Regionchef södra Skåne

    Hyresgästföreningen

  • Jonas Otterbeck

    professor, Institute for the Study of Muslim Civilisations,

    Aga Khan University

  • Peter Scholten

    professor, Migration and Diversity Policy, the Department of Public Administration and Sociology

    Erasmus University

Följ oss!

Läs MIMs senaste nyhetsbrev

Vinter 2025 (på engelska)

Prenumerera på vårt nyhetsbrev eller följ oss på Facebook 

Vill du få inbjudan till migrationsseminarierna?
Maila mim@mau.se 

Nätverk

Nätverk och samarbetspartners inom migrationsforskning

Nordic Migration Research är en organisation för personer och institutioner som bedriver eller använder forskning relaterad till olika aspekter av internationell migration och etniska relationer såsom integration, etnicitet, kultur, religion, marginalisering, medborgarskap, nationalism, diskriminering och rasism.

Mer om Nordic Migration Research

IMISCOE är Europas största nätverk av forskare inom migration och integration. I nätverket medverkar 45 medlemsinstitutioner och över 700 forskare. Fokus ligger på jämförande forskning, publikationer, att arrangera evenemang, doktorandutbildning, utmärkelser och kommunikation.

Mer om IMISCOE

Internationella Metropolis Projektet är det största tvärsektoriella, internationella nätverket av forskare, beslutsfattare och samhällsgrupper. Nätverket är engagerade i att identifiera, förstå och svara på utvecklingen inom migration, integration/inkludering och mångfald. Genom vårt arbete uppmuntras produktion och effektiv kommunikation av policyrelevant kunskap bland beslutsfattare, tankeledare och praktiker. Vårt nätverk inkluderar partners från hela Amerika, Europa och Asien-Stillahavsområdet, samt växer i Afrika och Mellanöstern.

Mer om Metropolis International

Malmö är idag en naturligt hub för människor och kulturer från hela världen. Stadens invånare kommer från runt 180 länder. Denna mångfald är en av Malmös nyckeltillgångar och skapar grunden för ett rikt kulturliv. Det rustar också Malmö för att prestera bra i en allt mer globaliserad värld. Malmö är ett av Sveriges snabbast växande storstadscentra. Det höga antalet födda och tillströmningen av människor står för större delen av befolkningsökningen.

Mer om Malmö stad

Kontakt