Inom ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) prövas och utvecklas hållbara samverkansmodeller för praktiknära forskning mellan skolverksamheter, lärarutbildning och lärosäte. En viktig avsikt är att samverkan ska ske på lika villkor, eller som det har sades när ULF startades som försöksverksamhet; parterna ska ”mötas i ögonhöjd”.

Nytt ULF-nätverk

Hösten 2026 startar ULF-nätverket Lärarperspektiv på Ämnesintegrerad Statistik- Kemi- och biologiundervisning (LÄSK) och pågår till och med vårterminen 2028. Anmälan är öppen för lärare i MaNo (eller något av ämnena) som arbetar i åk 4–9 eller på gymnasiet. LÄSK innebär undervisningsutveckling genom praktiknära forskning och stödjer implementeringsarbetet med Lgr28 och Gy25. Anmälan är öppen till och med 31 augusti 2026. I mån av plats går det att skicka in anmälan även efter sista anmälningsdag men då enligt principen först till kvarn till dess att gruppen är full. Varmt välkommen!

Ansökan är öppen för ULF-nätverket LÄSK (pdf)

ULF-verksamheten vid Malmö universitet

Malmö universitet har ULF-avtal med 19 skolhuvudmän i regionen med målet att prova olika samverkansmodeller för praktiknära forskning. En av samverkansmodellerna avser att etablera nätverk med lärare och forskare inom strategiska områden för praktiknära forskning, så kallade ULF-nätverk.

ULF-verksamheten bedrivs i samarbete med kommunerna Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Vellinge, Åstorp, Ängelholm, Ystad samt Kunskapsskolan AB och Europaportens skola, Ängsdals skolor, Hyllie Park, Kävlinge kommun och Folkuniversitetet.

Utöver det prövas en annan samverkansmodell, i samarbete med Malmö stad, som avser uppbyggnaden av en gemensam forskningsmiljö med bas i skolprofessionernas kunskapsbehov.

Vision för samverkan inom ULF

  • Att skapa attraktiva och kreativa forskningsmiljöer i samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän, där praktiknära och verksamhetsrelevant forskning för lärarprofessionerna , och därmed dessas gemensamma kunskapsbas, byggs upp, stärks och upprätthålls.
  • Att forskarutbildade lärare i skolväsendet knyts till dessa forskningsmiljöer.
  • Att ULF vid Malmö universitet involverar lärarstudenter i olika former av samverkan som möjliggör insyn i och utveckling av praktiknära forskning.
  • Att ULF-verksamheten bidrar till att stärka och utveckla arbetet med den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten i medverkande skolhuvudmäns skolor och förskolor samt i lärarutbildningen.
  • Att ULF-strukturen ger förutsättningar för verksamma inom skolväsendet  och forskare att tillsammans utveckla idéer och frågor om forsknings- och utvecklingssamarbete.

ULF-nätverk

En viktig del av Malmö universitets samverkansmodell med skolhuvudmännen är så kallade ULF-nätverk. Ett ULF-nätverk utgörs forskare och lärarutbildare från universitetet samt lärare eller annan skolpersonal. Med lärare och skolverksamhet avses personal i samtliga skolformer i skolväsendet samt fritidshemmet, enligt 1 kap. 1 § skollagen (SFS 2010:800). 

Nätverkens  syfte är att identifiera ömsesidigt intressanta forsknings- eller utvecklingsfrågor med bäring på erfarenheter och utmaningar i skolans verksamhet. Nätverken syftar till att gemensamt utforska dessa frågor, empiriskt och teoretiskt. 

Följ inlägg från ULF-nätverken på vår blogg

Pågående ULF-nätverk

Ett ULF-nätverks arbetsperiod är normalt sett två års tid. För att kunna uppnå nätverkets syfte är deltagandet ett åtagande över tid – det tar tid att forska tillsammans. I varje nätverk ingår minst tre forskare eller lärare från universitet samt lärare, förskollärare eller annan skolpersonal från flera skolor och skolhuvudmän.

En särskild överenskommelse, ULF-avtal, med berörda skolhuvudmän, rektorer och ansvariga på universitet görs i förväg för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för deltagandet i nätverken. 

Pågående nätverk

Avslutade nätverk

Fram till och med höstterminen 2026, har följande ULF-nätverk avslutats:

Följ händelser i nätverken på vår ULF-blogg 

Flerstämmig didaktisk analys av musik- och litteracitetspraktiker i förskola

Denna film är en del av ULF-nätverket ”Flerstämmig didaktisk analys av musik- och litteracitetspraktiker i förskola (Famuli)”. Filmen syftar till att belysa det pågående arbetet inom projektet, där vi strävar efter att stödja barns språkande och skapa likvärdiga och rika livschanser för alla barn. Genom samverkan mellan förskollärarutbildningens musikprofil, förskolepraktiker och forskning, undersöker vi vad som kan känneteckna analys av musik- och språkundervisning i förskolan.

Under de kommande 2–3 åren kommer deltagarna i nätverket att samplanera, undervisa och samvärdera musik- och litteracitetspraktiker. Filmen visar exempel på detta samarbete och de fina resultat som uppnås genom vårt gemensamma arbete.

Publikationer från ULF-nätverken

Idédagar - så bildas nya ULF-nätverk

I november varje år genomför Malmö universitet en eller flera idédagar för ULF-verksamheten. Under idédagarna träffas lärare, rektorer och andra nyckelpersoner från huvudmännens skolverksamheter tillsammans med lärarutbildare och forskare från universitetet, för att diskutera i förväg inskickade idéskisser till praktiknära forskning. Idédagarna fungerar som tankesmedja, mötesplats och workshop för framtida ULF-nätverk och andra praktiknära forskningsprojekt. 

Efter varje idédag utlyses, utifrån de idéer som uppkommit på idédagen, medel för nya ULF-nätverk. En opartisk bedömningsgrupp tillsätts för att göra urval av vilka nya ULF-nätverk som ska startas kommande höst. När ULF-nätverken har utsetts kan skolor och skolhuvudmän som har ULF-avtal med Malmö universitet ansöka om att medverka i de nya ULF-nätverken.

Processen före, under och efter den senaste idédagen, den 14 november 2025

Innan Idédagen

Föreslå en idé - idéskiss

Det finns ingen given form för en idéskiss, utan det räcker att beskriva hur idén ser ut, har den har kommit till och hur projektet skulle kunna genomföras. Ett stöd för skrivandet av en idéskiss kan vara de fyra didaktiska frågorna:

Vad? Varför? Hur? Och med vem?

Vad-frågan svarar på idéns innehåll, eller väsen. Varför-frågan besvarar vad som gör idén viktig för verksamheter i förskola och skola. Här kan idén även motiveras utifrån vilken forskning som redan finns. Hur-frågan besvarar hur idén är tänkt att genomföras/förverkligas. Och med vem-frågan besvarar vilka slags aktörer som är tänkta vara med i forskningsprojektet.

Cesams vetenskapliga ledare för ULF, Lisa Björklund Boistrup, står till förfogande för att handleda idéägare som vill resonera om idéer och idéskisser. Det går att boka tid för detta ändamål, direkt via hennes e-post: lisa.bjorklund.boistrup@mau.se

Både nya och ”gamla” idéskisser (t ex från tidigare Idédagar) kan presenteras, eller andra idéer till praktiknära forskning i samverkan, som inte har realiserats. Vi uppmuntrar skolforskare på LS-fakulteten Mau samt yrkesverksamma i olika skolverksamheter och skolorganisationer att väcka sina frågor, och i förekommande fall aktivera redan etablerade kontakter.

Idédagen ska fungera som tankesmedja, mötesplats och workshop för praktiknära forskningssamverkan. Frågor som diskuteras kan vara;

  • Vad saknas det kunskap om?
  • Vad är relevant ur ett verksamhetsperspektiv?
  • Vad är forskningsmässigt relevant?
  • Hur kan idéerna avgränsas och konkretiseras?
  • Vilka områden kan ett nätverk arbeta med?
  • Hur behöver en modell för undervisningsutveckling designas?
  • Involvering av lärarstudenter och koppling till VFU

Anmälan till Idédagen

Alla är välkomna att delta på Idédagen, oavsett om man presenterar en idéskiss eller bara deltar i samtalen. 

Efter idédagen kommer inkomna idéskisser och annan info inför idédagen att skickas ut till alla anmälda deltagare på idédagen, och vara tillgängliga på hemsidan.

Program för dagen samt en sammanställning av årets idéskisser finns nedan under "Referensdokument".

Efter Idédagen

Efter idédagen kommer ett ansökningsförfarande inledas för de idéägare som vill gå vidare och starta ULF-nätverk.  Ansökningarna kommer att bedömas av en bedömningsgrupp med lika antal som representerar skolpraktiken (skolor och huvudmän) respektive forskningen (lärosätet).

En ansökan ska omfatta högst 1200 ord och innehålla följande rubriker:

  • Namn på forskningsidén/ULF-nätverket
  • Forskningsidéns/ULF-nätverkets bakgrund, innehåll och forskningsuppgiftens huvudfråga
  • Om ULF-nätverket primärt riktar sig till någon/ra skolformer
  • På vilket sätt forskningsidén/ULF-nätverket är viktigt för skolverksamheter och de yrkesverksamma (skolprofessionerna)
  • Hur ULF-nätverkets forskningsuppgift/huvudfråga ska genomföras
  • Vilka aktörer, och ungefär hur många, ULF-nätverket ska vara öppet för
  • Eventuell involvering av lärarstudenter
  • Kort redogörelse av forskningsetiska problem
  • Uppgift om huvudsökande och övriga idéägare inklusive relevanta erfarenheter/meriter

Huvudsökande, eller en av de huvudsökande, ska vara forskare och anställd på Mau:s LS-fakultet.

De kriterier som, utan inbördes rangordning, används vid bedömning och urval är:

  1. Hur väl nätverksformatet tillgodoser ansökningsidéns planerade forskningsuppgift
  2. Grad av samverkan mellan yrkesverksamma i skolverksamhet och forskare
  3. Möjlighet att bidra med ny kunskap inom forskningsfältet/området
  4. Potential för praktikutveckling lokalt
  5. Potential för praktikutveckling generellt
  6. Relevans i ett huvudmannaperspektiv
  7. Relevans för lärarutbildning och lärarstuderande

Beslut om nya ULF-nätverk planeras att fattas i slutet av januari eller början på februari 2025.

Ansökan ULF-nätverk

De ULF-nätverk som idédagarna resulterar i kommer att presenteras våren 2025 och görs sökbara för de skolverksamheter som deltar i ULF-verksamheten. Planerad start är hösten 2025. 

Vad är ett ULF-nätverk?

Ett ULF-nätverk bygger på att nätverket har fasta deltagare (personal i läroplansstyrd verksamhet) från minst två skolverksamheter/huvudmän samt lärarutbildare från Mau, som träffas regelbundet. Ett ULF-nätverk syftar övergripande till att identifiera ömsesidigt intressanta forskningsfrågor inom sitt valda område, som har bäring på deltagarnas erfarenheter och utmaningar. Nätverken syftar vidare till att gemensamt, empiriskt och teoretiskt, utforska dessa frågor. Tidsåtgången för ledningen av ett ULF-nätverk är max 300 timmar per år (60 timmar per år/lärarutbildare och 120 timmar per år till den som uppdras vara nätverksledare.

 

 

Gemensam forskningsmiljö med Malmö stad

Malmö universitet och Malmö stads tre utbildningsförvaltningar har ingått samarbete om en gemensam forskningsmiljö. Malmö stad och Malmö universitet har ett gemensamt behov av att utveckla kunskap om hur stadens specifika förutsättningar påverkar och kan påverkas av de praktiker i skola och förskola där elever lär och utvecklas. Den gemensamma forskningsmiljön ska bidra till utvecklingen av sådan kunskap. Det kan exempelvis handla om frågor som konsekvenserna av stora socioekonomiska skillnader, barnfattigdom samt kulturell och språklig diversitet.

Seminarier med Malmö stad

Välkommen till Malmö stads och Malmö universitets gemensamma seminarieserie hösten 2026. Alla seminarierna äger rum kl. 14:00–15.30 på Rönnblomsgatan 6A.

2 oktober: Skolbiblioteket som en del av skolans pedagogiska verksamhet

Tid

2 oktober kl. 14.00–15.30

Plats

Rönnblomsgatan 6A, utbildningssalen 40 (C548)

Om seminariet

Den 1 juli 2025 trädde en ny skrivning i skollagen i kraft som stärker skolbibliotekets ändamål och pedagogiska roll. I Malmö stad finns redan många skolor som arbetar målmedvetet med att utveckla sina skolbibliotek, där biblioteket fungerar som en aktiv del av undervisningen och bidrar till elevernas lärande.

Under seminariet får du ta del av forskning inom området och av de framgångsfaktorer som identifierats i ett utvecklingsarbete som Pedagogisk Inspiration genomfört på uppdrag och tillsammans med grundskoleförvaltningen samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Några skolbibliotekarier medverkar och delar konkreta exempel från sina verksamheter – exempel som visar hur skolbiblioteket kan bli en naturlig och stödjande del av skolans pedagogiska arbete.

Målgrupp

Seminariet vänder sig främst till dig som arbetar inom, grundskola samt gymnasie- och vuxenutbildning och vill veta mer samt vara med och diskutera vad det kan innebära för din verksamhet.

Medverkande

Vetenskapliga utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration, Malmö stad med gäster.

Anmälan

Senast den 29 september.

Anmäl dig till seminariet den 2 oktober

Kontakt

Vid frågor kontakta: Karin Ollinen, karin.ollinen@malmo.se

16 oktober: Vad är STEM/STEAM och hur kan man arbeta med det?

Tid

16 oktober kl. 14.00–15.30

Plats

Rönnblomsgatan 6A, Våning 5, utbildningssalen 40 (C548)

Om seminariet

För drygt ett år sedan lanserades Sveriges första nationella STEM-strategi. Den lyfter fram hur hela utbildningskedjan – från förskola till forskarutbildning – behöver stärkas för att möta framtidens kompetensbehov. STEM står för Science, Technology, Engineering and Mathematics, och i det närbesläktade STEAM tillkommer Art, vilket öppnar för fler kreativa och tvärvetenskapliga arbetssätt.

På seminariet får du en introduktion till vad STEM och STEAM kan innebära. Du får ta del av konkreta exempel från Malmö stad, bland annat hur NTA kan användas för att arbeta både undersökande och språkutvecklande. Vi lyfter också hur det estetiska perspektivet. A:et i STEAM, kan skapa nya ingångar till lärande och ge fler barn och elever möjlighet att lyckas.

Målgrupp

Seminariet vänder sig främst till dig som arbetar inom förskola och grundskola och som vill fördjupa din förståelse för STEM/STEAM samt diskutera hur det kan utveckla undervisningen i din verksamhet.
Medverkande: Vetenskapliga utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration, Malmö stad
med gäster.

Anmälan

Senast den 13 oktober.

Anmäl dig till seminariet 16 oktober

Kontakt

Vid frågor kontakta: Karin Ollinen, karin.ollinen@malmo.se

6 november: Hur bygger vi utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? – del 2

Tid

6 november kl. 14.00–15.30

Plats

Rönnblomsgatan 6A, Rönnens aula eller våning 5, utbildningssalen 40 (C548)

Om seminariet

Detta seminarium tar avstamp i det tidigare tillfället, men är innehållsmässigt fristående. Fokus ligger denna gång på konkreta exempel på hur skolledare, lärare och annan pedagogisk personal kan arbeta med utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Eftermiddagen bjuder på en kombination av presentationer, reflektioner och erfarenhetsutbyte. Tillsammans fördjupar vi oss i begreppen i både teori och praktik, ställer frågor, delar perspektiv och bidrar till att utveckla ny kunskap – med barns och elevers lärande i fokus.

Målgrupp

Seminariet vänder sig till dig som arbetar inom förskola, grundskola samt gymnasie- och vuxenutbildning och vill veta mer och vara med och diskutera vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan innebära för din verksamhet.

Medverkande

Vetenskapliga utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration, Malmö stad med gäster.

Anmälan

Senast den 3 november.

Anmäl dig till seminariet den 6 november 

Kontakt

Vid frågor kontakta Camilla Jonasson, camilla.jonasson@malmo.se

13 november: AI i undervisningen

Tid

13 november kl. 14.00–15.30

Plats

Rönnblomsgatan 6A, Rönnens aula

Om seminariet

Pedagogisk Inspiration, som har flera uppdrag kopplade till AI, anordnar nu för femte gången ett förvaltningsövergripande seminarium om AI i undervisningen. Tillsammans med representanter från Malmös tre skolförvaltningar vill vi öka medvetenheten om och inspirera till hur AI kan användas från förskola och hela vägen upp till vuxenutbildning.

Eftersom AI utvecklas snabbt är det svårt att långt i förväg avgöra vilka frågor som kommer att vara mest relevanta i slutet av höstterminen 2026. Det vi redan nu vet är att seminariet kommer att innehålla inspirerande exempel från förskolan, grundskolan samt gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö stad. Vi kommer också att diskutera aktuell forskning i relation till beprövad erfarenhet. Deltagarna får möjlighet att utbyta erfarenheter genom rundabordssamtal och välja det område de vill fördjupa sig i.

Senast en månad innan seminariet uppdateras inbjudan med det specifika temat. Det går bra att anmäla sig redan nu – eller att avvakta tills fokus är helt fastställt.

Målgrupp

Vi vänder oss till personer som arbetar med förskola, grundskola samt gymnasie- och vuxenutbildning och som har intresse av att ta del av vad som är på gång inom området, men som även vill vara med och diskutera.

Medverkande

  • Karin Ollinen och Jens Ideland, vetenskaplig utvecklingsledare på Pi i Malmö
  • Peter Rosenqvist (gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen)
  • Nina Waldeborn (förskoleförvaltningen)
  • Annika Wiberg och Camilla Svensson (grundskoleförvaltningen)
  • samt gäster från våra förskolor och skolor.

Anmälan

Senast den 10 november.

Anmäl dig till seminariet 13 november

Kontakt

Vid frågor kontakta Karin Ollinen, karin.ollinen@malmo.se

11 december: Tillsammans för barnets bästa så stärker vi samverkan med vårdnadshavare i förskolan

Tid

11 december kl. 14.00–15.30

Plats

Rönnblomsgatan 6A, återkommer med lokal

Om seminariet

Forskning och erfarenheter visar att relationen mellan förskola och hem är avgörande för barns utveckling och lärande, men också att den rymmer komplexa utmaningar kring språk, tillit och upplevelsen av delaktighet.

Med detta som utgångspunkt sätter vi i detta seminarium fokus på hur samverkan med vårdnadshavare kan stärkas i praktiken. Under seminariet får du ta del av exempel på framgångsrikt utvecklingsarbete kring föräldrasamverkan, med särskilt fokus på erfarenheter från Norge och utvecklingsinsatser i stadsdelen Søndre Nordstrand i Oslo.

Vi lyfter också konkreta exempel från förskolor samt ger utrymme för samtal, reflektion och erfarenhetsutbyte.

Målgrupp

Seminariet vänder sig till dig som arbetar inom förskola som vill ta del av forskning, utvecklingsprojekt och diskutera samverkan med vårdnadshavare.

Medverkande

Vetenskapliga utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration, Malmö stad med gäster.

Anmälan

Senast den 8 december.

Anmäl dig till seminariet 11 december

Kontakt

Vid frågor kontakta Camilla Jonasson, camilla.jonasson@malmo.se

Nationella ULF-verksamheten

ULF startades 2017 som en nationell försöksverksamhet. Målet var då att ta fram en infrastruktur med långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skolhuvudmän, för att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan. Sedan 1 januari 2025 är verksamheten permanentad genom det nationella ULF-avtalet som sträcker sig till 2034.

Samverkansmodellerna inom ULF ska leda till forskning som är relevant för skolan, praktiknära forskning. Detta ska ske genom att lärare och skolledare, och skolans övriga professionella yrkesgrupper, ska ha tillgång till och kunna ta initiativ till praktiknära forskning. 

Hur ska målet nås?

Genom att på ett systematiskt sätt pröva olika modeller för samverkan mellan akademi och skola, lära av erfarenheterna och lägga grunden för ett samarbete som ska hålla långsiktigt. De lärosäten som medverkar i ULF tecknar lokala ULF-avtal om samverkan med skolhuvudmän i sina regioner, både kommunala och fristående. Inom avtalen prövas olika samverkansmodeller.

Hur organiseras ULF?

Sedan den 1 januari 2025 är ULF-verksamheten nationellt organiserad i fem noder. De är Sydnoden, Huvudstadsnoden, Nordnoden, Västnoden och Östnoden. I dessa fem noder ingår precis som tidigare lärosäten och skolhuvudmän som samverkar genom lokala ULF-avtal. Noderna arbetar med övergripande verksamhetsplanering, fördelning av medel och internt kunskapsutbyte. De styrs av ledningsgrupper med representation från både akademi och skolhuvudman.

Malmö universitet ingår i Sydnoden och är också kanslifunktion för noden. Totalt deltar 27 lärosäten , inklusive de nodansvariga universiteten ingår i ULF. Samverkan inom ULF sker på flera sätt:

  • Samverkan mellan lärosäte och skolhuvudman organiseras genom överenskommelser i form av lokala ULF-avtal.
  • Samverkan sker mellan lärosäten och huvudmän inom de fem noderna.
  • Samverkan sker på nationell nivå mellan de fem noderna och genom den nationella ledningsgruppen för ULF.