ULF är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen. Försöksverksamheten ska utveckla och prova hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. En viktig avsikt är att samverkan ska ske på lika villkor. Eller som det står i avtalet; parterna ska ”mötas i ögonhöjd”.

ULF-verksamheten vid Malmö universitet

Målsättningen med försöksverksamheten under perioden 2022–2024 är att ytterligare förankra verksamheten i lärarutbildningens organisation, för att skapa långsiktigt hållbara strukturer. Ytterligare en målsättning är att involvera fler skolverksamheter och huvudmän samt fler lärare och forskare från lärarutbildningen i ULF-verksamheten.

Överenskommelser finns mellan Malmö universitet och 14 skolhuvudmän i regionen med målet att prova två olika samverkansmodeller för praktiknära forskning. En av samverkansmodellerna avser att etablera nätverk med lärare och forskare inom strategiska områden för praktiknära forskning, så kallade ULF-nätverk.

Den bedrivs i samarbete med kommunerna Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Vellinge, Åstorp, Ängelholm samt Kunskapsskolan AB och Europaportens skola i Malmö.

Utöver det prövas en annan samverkansmodell, i samarbete med Malmö stad, som avser uppbyggnaden av en gemensam forskningsmiljö, Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola.

Vision för samverkan inom ULF

  • Att skapa attraktiva och kreativa forskningsmiljöer i samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän, där praktiknära och verksamhetsrelevant forskning för lärarprofessionerna , och därmed dessas gemensamma kunskapsbas, byggs upp, stärks och upprätthålls.
  • Att forskarutbildade lärare i skolväsendet knyts till dessa forskningsmiljöer.
  • Att ULF vid Malmö universitet involverar lärarstudenter i olika former av samverkan som möjliggör insyn i och utveckling av praktiknära forskning.
  • Att ULF-verksamheten bidrar till att stärka och utveckla arbetet med den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten i medverkande skolhuvudmäns skolor och förskolor samt i lärarutbildningen.
  • Att ULF-strukturen ger förutsättningar för verksamma inom skolväsendet  och forskare att tillsammans utveckla idéer och frågor om forsknings- och utvecklingssamarbete.

ULF-nätverk

En viktig del av Malmö universitets samverkansmodell med skolhuvudmännen är så kallade ULF-nätverk. Ett ULF-nätverk utgörs av lärare och annan personal från skolans eller förskolans verksamhet samt forskare och lärarutbildare från universitetet.

Nätverkens  syfte är att identifiera ömsesidigt intressanta forsknings- eller utvecklingsfrågor med bäring på erfarenheter och utmaningar i skolans verksamhet. Nätverken syftar till att gemensamt utforska dessa frågor, empiriskt och teoretiskt. Två nya nätverk har startas hösten 2023 och fler planeras inför 2024.

Följ inlägg från ULF-nätverken på vår blogg

Pågående ULF-nätverk

Ett ULF-nätverks arbetsperiod är normalt sett två års tid. För att kunna uppnå nätverkets syfte är deltagandet ett åtagande över tid – det tar tid att forska tillsammans. I varje nätverk ingår minst tre forskare eller lärare från universitet  samt lärare, förskollärare eller annan skolpersonal från flera skolor och skolhuvudmän.

En särskild överenskommelse, ULF-avtal, med berörda skolhuvudmän, rektorer och ansvariga på universitet görs i förväg för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för deltagandet i nätverken. 

Pågående nätverk

Fram till 2022, och i vissa fall sommaren 2023, har följande ULF-nätverk genomförts: 

Följ händelser i nätverken på vår ULF-blogg 

Publikationer från ULF-nätverken

Process för nya nätverk – Idédagarna 2024

Varje år genomför Malmö universitet en eller flera så kallade idédagar för ULF-verksamheten. Under idédagarna träffas nyckelpersoner från huvudmännens skolverksamheter tillsammans med lärarutbildare och forskare från universitetet. En sådan idédag fungerar som tankesmedja, mötesplats och workshop för framtida ULF-nätverk och andra praktiknära forskningsprojekt.

Därefter utlyses, utifrån de idéer som uppkommit på idédagen, medel för nya ULF-nätverk med start kommande hösttermin. När beslut tagits om vilka nätverk som ska startas öppnar anmälningstiden. Då kan skolor och skolhuvudmän som har ULF-avtal med Malmö universitet ansöka om att medverka i nätverk.

Processen före, under och efter idédagarna

Under idédagarna

Idédagarna ska fungera som tankesmedja, mötesplats och workshop för praktiknära forskningssamverkan. Arbetet sker under extern processledning från Mau innovation. Frågor som diskuteras kan vara;

  • Vad saknas det kunskap om?
  • Vad är relevant ur ett verksamhetsperspektiv?
  • Vad är forskningsmässigt relevant?
  • Hur kan idéerna avgränsas och konkretiseras?
  • Vilka områden kan ett nätverk arbeta med?
  • Hur behöver en modell för undervisningsutveckling designas?

Efter idédagarna

I urvalet av idéskisser, i deras bearbetade form, kommer Mau att starta två nya ULF-nätverk hösten 2024. Vi kommer också att möjliggöra vidare beredning av ett antal idéer till praktiknära forskning i samverkan, genom att utlysa så kallade seed money för minst två idéer/projekt.

ULF-nätverk

Beslut om två nya ULF-nätverk kommer att ske efter ett ansökningsförfarande där de idéägare som vill starta ett ULF-nätverk hösten 2024 erbjuds att, utifrån de inspel som gavs under IDÉDAGARNA, bearbeta sin idéskiss till en ansökan om ULF-nätverk. Alla idéägare kan skicka ansökan om att starta ULF-nätverk (se mer information om detta nedan).

”Frömedel”

En utlysning gällande så kallade frömedel kommer att göras under vårvintern i Mau-ULF:s sedvanliga kanaler. Frömedlen kan omfatta 50 000 - 100 000 kronor per ansökan, i syfte att under hösten 2024 bearbeta idéer till projekt- och nätverksansökningar, inför kommande utlysningar/idédagar, eller från andra bidragsgivare (t.ex. Skolforskningsinstitutet). Frömedel kan sökas av forskare eller yrkesverksamma, men med villkoret att samverkan redan är etablerad med skolpraktik/forskare.

Ansökan

ULF-nätverk och frömedel kan sökas separat. Samma idé kan användas både för att göra ansökan om att starta ULF-nätverk, och för att ansöka om frömedel. Det ena utesluter inte det andra.

I en ansökan om ULF-nätverk (bearbetad idéskiss) anges en översiktlig plan för arbetet och deltagandet. Planen ska visa att ansökan svarar mot de kriterier som gäller för ULF-nätverk (se rubrik nedan).

Det kan vara relevant att slå sig samman med andra forskare, lärarutbildare, huvudmän eller yrkesverksamma, inte minst om inspiration till det uppstod under IDÉDAGARNA. Alla idéskisser, med kontaktuppgifter till idéägarna, finns här på sidan.

Ansökan (bearbetad idéskiss) ska skickas in senast den 11 mars 2024, på adress cesam@mau.se

De inskickade idéskisserna kommer att bedömas av en granskningsgrupp som utses av Mau:s lokala ULF samordningsgrupp, med representanter för både huvudmannasidan och lärosätessidan. Ansökningarna prioriteras utifrån kriterierna relevans, användbarhet, genomförbarhet och potentiellt bidrag inom kunskapsfältet.

De ULF-nätverk som idédagarna resulterar i kommer att presenteras våren 2024 och göras sökbara för de skolverksamheter som deltar i ULF-verksamheten. Planerad start är hösten 2024. Mer information om den processen meddelas senare.

Bearbetning av ansökningar om att starta ett ULF-nätverk

Sju stycken ansökningar har inkommit:

  • Ett främjande skolsocialt arbete (Eva Pennegård, Per-Erik Holmén - Ängelholms kommun, Johan Lindblad - Staffanstorps kommun, Balli Lellinge, Helena Andersson - Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet)
  • Målinriktad undervisning för elever inom anpassad gymnasieskola (Therese Neldebord - Malmö stad)
  • Komplexa milöutmaningar i undervisningen (David Gelebo - Malmö stad, Birgitta Nordén, Jesper Sjöström - Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle, Malmö universitet)
  • Relationsskapande i och för undervisningen (Rebecca Sahlin, Rickard Wester - Lunds kommun, Ann-Louise Ljungblad, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet)
  • Didaktisk kartläggning av undervisning i fritidshem i samverkan (Johan Lindblad - Staffanstorps kommun, Caroline Ljungberg - Instutionen för barn, utbildning och samhälle, Malmö universitet)
  • START - Litteracitetsfrämjande arbete i förskolan och grundskolans tidigare år (Johan Lindblad - Staffanstorps kommun, Manuela Lupsa - Instutionen för kultur, språk och medier, Malmö universitet)
  • Flerstämmig didaktisk analys av musik- och litteracitetspraktiker i förskola (Ylva Holmberg, Helena Hansen, Åsa Sahlee och Ann-Christine Vallberg Roth - Institutionen för barn, utbildning och samhälle, Malmö universitet)

En bedömningsgrupp har tillsatts som beräknas vara klar med sitt arbete runt påsk 2024.I bedömningsgruppen sitter Thomas Ladö från Lomma och Sebastian Björnhammer från Kunskapsskolan samt från lärosätet; Lisa Björklund Boistrup och Torun Mattsson. De fem kriterier som har ställts upp är dessa (utan inbördes rangordning):

  1. Hur väl nätverksformatet tillgodoser den ansökta idéns planerade arbete
  2. Grad av samverkan mellan praktiker och forskare (forska ”med”, inte ”på”)
  3. Möjlighet att bidra med ny kunskap inom forskningsfältet/området
  4. Relevans för förskolors och skolors verksamhet
  5. Relevans för lärarutbildningen

Vår förhoppning är att ansökningsperioden till de nya nätverken kommer att pågå under senare delen av april och början på maj och alla huvudmän i ULF kommer att kunna anmäla deltagare till nätverken och information om detta kommer så snart det är möjligt.

Vad är ett ULF-nätverk?

Ett ULF-nätverk bygger på att nätverket har fasta deltagare (personal i läroplansstyrd verksamhet) från minst två skolverksamheter/huvudmän samt lärarutbildare från Mau, som träffas regelbundet. Ett ULF-nätverk syftar övergripande till att identifiera ömsesidigt intressanta forskningsfrågor inom sitt valda område, som har bäring på deltagarnas erfarenheter och utmaningar. Nätverken syftar vidare till att gemensamt, empiriskt och teoretiskt, utforska dessa frågor. Tidsåtgången för ledningen av ett ULF-nätverk är max 300 timmar per år (60 timmar per år/lärarutbildare och 120 timmar per år till den som uppdras vara nätverksledare.

 

 

Gemensam forskningsmiljö med Malmö stad

Forskningsmiljön Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola som etableras tillsammans med Malmö stads tre utbildningsförvaltningar syftar till att möjliggöra för forskare från Malmö universitet tillsammans med lärare och andra yrkesverksamma i Malmös skolverksamheter att ta sig an de möjligheter och utmaningar som är specifika för Malmö, såsom konsekvenserna av stora socioekonomiska skillnader, barnfattigdom, och kulturell och språklig diversitet.

Malmö stad och Malmö universitet har ett gemensamt behov av att utveckla kunskap om hur stadens specifika förutsättningar påverkar och kan påverkas av de praktiker i skola och förskola där elever lär och utvecklas. Den gemensamma forskningsmiljön ska bidra till utvecklingen av sådan kunskap.

Forskningsmiljöns seminarieserie 

Ett vitalt inslag i den gemensamma forskningsmiljön är en seminarieserie där pågående forskning i miljön eller med nära koppling till den diskuteras mellan forskare, lärare, skolledare och  andra med intresse av de aktuella frågorna. Seminarierna utgör ett forum för kunskapsdelning och kunskapsutveckling, och rymmer röster från förskola, skola och universitet. Seminarierna är öppna för alla intresserade. Ta del av mer information om respektive seminarium i kalenderhändelserna nedan.

Nationella ULF-verksamheten 

Målet med ULF-verksamheten är att ta fram en infrastruktur med långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skolhuvudmän, för att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan.

Samverkansmodellerna inom ULF ska leda till forskning som är relevant för skolan, praktiknära forskning. Detta ska ske genom att lärare och skolledare, och skolans övriga professionella yrkesgrupper, ska ha tillgång till och kunna ta initiativ till praktiknära forskning. Efter försöksverksamhetens slut ska framgångsrika samverkansmodeller kunna permanentas och börja användas nationellt. 

Det pågår ett nationellt arbete för att ULF försöksverksamhet ska övergå i en permanent organisation från och med 2025. Ett sådant avtal mellan staten och huvudmännens olika organisationer har presenterats för perioden 2025-2034, med avsikten att övergången ska vara ”sömlös.

Hur ska målet nås?

Genom att på ett systematiskt sätt pröva olika modeller för samverkan mellan akademi och skola, lära av erfarenheterna och lägga grunden för ett samarbete som ska hålla långsiktigt. De lärosäten som medverkar i ULF tecknar lokala ULF-avtal om samverkan med skolhuvudmän i sina regioner, både kommunala och fristående. Inom avtalen prövas olika samverkansmodeller.

Hur organiseras ULF?

Fyra lärosäten har huvudansvaret för verksamheten: Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Varje ansvarigt lärosäte leder arbetet i en nod. I dessa noder ingår ytterligare lärosäten, som vart och ett samverkar med skolhuvudmän i sitt område.

Malmö universitet ingår i Uppsalanoden. Noderna arbetar främst med övergripande verksamhetsplanering, fördelning av medel och kunskapsutbyte inom noden. Noderna har rådgivande organ med representation från både lärosätena och skolhuvudmännen. Totalt deltar 27 lärosäten i försöksverksamheten, inklusive de nodansvariga universiteten. Samverkan inom ULF sker på flera sätt:

  • Samverkan mellan lärosäte och skolhuvudman organiseras genom överenskommelser i form av lokala ULF-avtal.
  • Samverkan sker mellan lärosäten och huvudmän inom de fyra noderna.
  • Samverkan sker på nationell nivå mellan de fyra noderna och genom de två nationella samordningsgrupperna, varav en är operativ och en strategisk.