Grundlärarutbildning : Fritidshem

Erik vill motivera elever genom idrott: ”Alla ska få möjlighet att utvecklas”

Erik Carlbom har jobbat som personlig tränare i flera år och spelat handboll en stor del av livet. Som lärare vill han skapa rörelseglädje och påverka barns hälsa i tidig ålder. Han är också mentor för studenter som får pedagogiskt stöd i sina studier.

– För fem år sedan fick jag diagnosen adhd och med hjälp av pedagogiskt stöd från universitetet har jag hittat en strategi som fungerar. Jag vill dela med mig av mina erfarenheter och ge andra studenter möjlighet att uppnå sin fulla potential.

Erik har alltid varit i behov av rörelse och är intresserad av hälsa i stort. När han sökte till Gymnastik- och idrottshögskolan fick han en plats där, men valde att tacka nej.

– I stället läste jag till personlig tränare och hälsocoach på folkhögskola och jobbade som licensierad PT. Sedan valde jag att söka till Malmö universitet för att kunna jobba som idrottslärare och lärare i fritidshem.

Lär ut olika sporter

Pedagogik var det första Erik fick lära sig på utbildningen.

– Det är väldigt nyttigt. Hur lär jag ut? Alla elever lär sig på olika sätt. En del vill ha instruktioner och andra vill testa på egen hand, säger han.

Idrottskursen under andra året är det absolut bästa på utbildningen, enligt Erik. Studenterna åker skidor, har simtester med livräddning, spelar bollsporter och åker till natur- och friluftsområden.

– Vi får träning i att lära ut löpning, häcklöpning, slägga, kulstötning, höjdhopp, diskus och bollekar, bland annat. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och hitta något som de tycker är kul. Det handlar inte om att vara bäst, utan om att utvecklas och lära sig.

Testar sina kunskaper i skolan

Studenterna har verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ute på skolor under lärarutbildningen. Första året var Erik på fritidshem och andra året jobbar han som idrottslärare.

– Nu får jag testa teorierna som vi har lärt oss i praktiken. När vi spelar brännboll har jag provat att lägga till en frisbee, en tennisracket, en tennisboll och en fotboll. På det sättet kunde alla elever vara med och lyckas, berättar han.

För att lära känna fler studenter har Erik tillsammans med några andra studenter skapat en facebookgrupp för grundlärarutbildningen. De träffas på stranden, tittar på fotboll eller äter pizza tillsammans.

– Allt känns jättebra, det är en rolig och utmanande utbildning. Jag har alltid velat jobba på folkhögskola, om fem–tio år kanske jag jobbar med att utbilda andra till personliga tränare. Men först vill jag jobba i grundskolan, där mitt mål är att inspirera och motivera elever så att de blir goda medborgare och trygga vuxna.

Caroline gjorde praktik i USA

När Caroline Palm gjorde praktik i USA fick hon ha bildlektioner varje dag med samma klass i flera veckor. Det gjorde det lätt att få en röd tråd i undervisningen. Hon fick också se hur det är att arbeta med belöningssystem i skolan.

Caroline läste till grundlärare med inriktning mot fritidshem och har även bild som undervisningsämne. Det var hennes mentor på skolan i Vollsjö, där hon gjorde sin VFU (praktik), som tyckte att Caroline behövde fler erfarenheter. 

Moster ordnade praktikplats

Hon fick syn på en broschyr om VFU utomlands och kom att tänka på sin moster i USA. Sagt och gjort. Mostern hjälpte till att ordna en plats på en skola i Franklinville i New Jersey. En 5-6-skola med 400 elever.

USA har inte fritids i svensk tappning. Men Caroline jobbade på skolans after school, som hade vissa likheter med fritids. Där kunde eleverna ett par gånger i veckan hålla på med något projekt inom t ex musik eller bild. Framförallt jobbade Caroline som bildlärare. Hon hade två femmor och två sexor som hade bild varje dag.

Lär känna eleverna

–  De läser i block och har samma ämne dagligen i ett visst antal veckor, sen byter man ämne. Varje termin har två perioder, säger Caroline.

Lektionerna var 45 minuter långa i USA mot två timmar hemma. Då hinner man göra mer, men i gengäld hade hon bara sin svenska klass en gång i veckan. Caroline lutar åt den amerikanska modellen:

–  Man hinner lära känna eleverna. De kommer ihåg vad vi pratade om dagen innan. Det är lätt att återkoppla till förra lektionen, och det tror jag eleverna vinner mycket på.

Musik, frihet och skolpolitik på schemat

När Erik Carlsson var lärarvikarie upptäckte han att det är fritidshem han vill arbeta med. Som lärare kan han utforska tillsammans med eleverna och han uppskattar att det är ett fritt jobb. En bonus är att han får möjlighet att experimentera med musik.

– Jag har länge tänkt att jag ska jobba i skolan. Till att börja med arbetade jag i förskolan under två–tre år. Sedan påbörjade jag utbildning till gymnasielärare, men det passade inte mig. Nu har jag precis ansökt om mitt examensbevis och har fått jobb som lärare i fritidshem i Malmö, säger Erik.

Han känner sig nöjd med utbildningen, som har överträffat förväntningarna. Studenterna har fått bra kontakt med lärarna, haft möjligheter att diskutera i grupp och ställa frågor till hela klassen, berättar Erik.

– Utbildningen är en bra blandning av teoretisk och praktisk undervisning, workshops och intressant litteratur. Det som framför allt varit spännande är musik, pedagogik och UVK-kurserna – det betyder utbildningsvetenskaplig kärna och är kurser som alla lärare behöver. Sedan är det kul att läsa tillsammans med andra lärarstudenter.

Testar idéer med barnen

Med utbildningen känner Erik att han har mer grund att stå på och utrymme att göra det han vill. Som lärare har han friheten att välja olika sätt att undervisa på och ta vara på elevernas intressen.

– Jag får möjlighet att prova och utforska tillsammans med barnen och det finns moment när jag är på samma nivå som dem. Jag behöver också se till att eleverna får självkänsla, det handlar om mycket mer än ämneskunskaper.

Nu efter examen vill Erik landa i sitt yrke och sätta alla idéer i bruk i verkligheten. Men framöver skulle han vilja bli mer fackligt engagerad i skolpolitiska frågor.

– Jag längtar efter att få börja jobba på riktigt igen. Det känns viktigt att kämpa för att skolor ska få bättre förutsättningar för både elever och lärare. Skolan är så otroligt viktig, den går inte att tumma på, säger han.