Hälsa i lärande och lärarutbildning (HILL)
Fakta
- Kontaktperson:
- Lisa Hellström
- Finansiär:
-
- Malmö universitet
- Ansvarig vid Mau:
- Lisa Hellström
- Projektmedlemmar vid Mau:
- Projektperiod:
- 01 augusti 2022 - 31 december 2025
- Fakultet/institution:
- Forskningsämne:
Om projektet
Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. En oroväckande trend är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa, samtidigt som upplevd skolstress ökar. Förklaringar och orsaker bakom den ökade ohälsan är många och bilden kring barns hälsa är komplex. Samtidigt som dagens skola ställer många, och höga krav, så saknar många unga, liksom vuxna, kunskap om psykisk och fysisk hälsa, strategier för att hantera känslor kopplade till misslyckanden och motgångar samt förutsättningar för rörelse som en integrerad del av skolans ordinarie arbete. Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen.
All forskning pekar på att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Skolans hälsofrämjande uppdrag, som inkluderar all skolpersonal inklusive lärare, uttrycks dessutom både i skollagen (2010:800) och läroplanerna (lgr22 och lpfö18). Den fysiska och psykiska hälsans betydelse för lärande och utveckling är väldokumenterad i nationell såväl som internationell forskning. Även om begrepp som hälsa, välbefinnande och främja är också återkommande i båda skolans och förskolans läroplan saknas det förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande i form av tydliga ramverk och stöd för lärare och övrig skolpersonal så som exempelvis hälsofrämjande undervisningsmetoder. Med det ökade ohälsoläget bland dagens unga generation ser vi det som oundvikligt att hälsofrågor får en större plats i dagens skola och lärarutbildning.
Syfte
Syftet med detta projekt är att undersöka hur och på vilket sätt (blivande) lärare (och övrig skolpersonal) kan rustas med kunskap om hälsa för att öka välbefinnande hos dem själva, barn och skolelever.
Aktiviteter kopplat till HILL
- Nätverk för verksamma pedagoger, lärarstudenter och lärarutbildare
- Pedagogisk hälsa i förskola och skola. Fristående kurs, 7.5 hp