I ett mer spänt världspolitiskt läge försöker EU bli mindre beroende av andra aktörer. Forskaren Calle Håkansson har analyserat hur Europa försöker bli mer självförsörjande samtidigt som man strävar efter att stärka relationerna till Asien.

– Strategisk autonomi har varit ett modeord sedan EU lade fram sin första globala strategi 2016. Då handlade det främst om försvarspolitiska området, men nu omfattar det de flesta politikområden, som handelspolitik och industripolitik, säger Calle Håkansson, doktorand i global politik vid Malmö universitet.
Målet är att bli mindre beroende av andra och uppnå jämnare relationer i världspolitiken. Covid 19- pandemin och den mer komplicerade geopolitiska miljön har på senare tid drivit på unionens intresse av att hitta fler försörjningskedjor och partners inom strategiska områden. Calle Håkansson ser en dubbelhet i ambitionen, där EU både vill bli fri från beroende av andra och bygga nya partnerskap.

EU hamnar i kläm

I synnerhet mellan Kina och USA har rivaliteten ökat på det ekonomiska området och när det gäller tillgången på olika strategiska komponenter i ny teknik. Här kommer EU i kläm mellan parterna och försöker hitta en väg fram, menar Calle Håkansson.
– När USA intresserar sig allt mer för Asien ökar även Europas intresse. Det handlar om teknikutvecklingen, men också om att Europa måste följa med när den geopolitiska spelplanen flyttas mot Asien, säger Calle Håkansson.

Det senaste decenniets många kriser har, menar han, spelat en stor roll för utvecklingen: migrationskris, brexikris, eurokris, attackerna mot rättsstatens oberoende och inte minst pandemin. De första kriserna hade EU svårare att hantera, men när det gäller Covid 19 och det pågående kriget i Ukraina har unionen visat upp en helt annan krishantering.

– Det har gått mycket snabbare än tidigare och man har tagit överraskande beslut, allt från Coronafonden till sanktionspaket mot Ryssland och att leverera vapen till Ukraina. Besluten ligger i linje med att Europa ska vara mer självständigt och autonomt och ha en egen röst på det utrikespolitiska området, säger Calle Håkansson.

Trump-åren drev på utvecklingen

Donald Trumps ifrågasättande av Nato och kritik av EU har enligt Calle Håkansson drivit på den försvarspolitiska utvecklingen inom EU, att man vill ta ansvar för sin egen säkerhet.
– Nu ser vi i stället den kanske mest proeuropeiska administrationen i USA på årtionden. Samarbetet mellan Europa och USA är väldigt starkt kring Ukraina. Samtidigt finns ju risk att Trump eller någon liknande kommer tillbaka 2024.

Det gäller att navigera i en allt osäkrare värld. Europa är tätt sammankopplat med både Kina och USA och måste balansera däremellan, menar Calle Håkansson. Trots enigheten kring Ukraina så finns det också underliggande spänningar inom EU, som kan komma till ytan igen.
Större egenansvar för Europa

I framtiden tror Calle Håkansson att EU får ta ett större försvarspolitiskt ansvar för sitt eget närområde i takt med att USA förflyttar sitt intresse mot Asien. Han tror också att vi får se ett större transatlantiskt samarbete inom det ekonomiska området, just för att försöka hantera riskerna i världspolitiken med ekonomiska maktmedel.

– Det blir mer geopolitiska spänningar, samtidigt vet de stora aktörerna att de måste samarbeta kring kriser som pandemier och klimatförändringar. Det finns en dubbelhet. Samarbete men också rivalitet och konkurrens, säger Calle Håkansson.

Text: Magnus Jando

Läs mer om studien