Musik och kulturyttringar som ansetts obekväma har ofta förbjudits i auktoritärt styrda länder. Nu ska ett nytt samarbetsprojekt lyfta fram europeiska tonsättare som fallit i glömska genom historien.

– Vi vill belysa en dyster del av musikhistorien där systematiska övergrepp mot konstnärer använts som medel för att kontrollera medborgarna. Tyvärr ser vi även idag en oroande utveckling i flera länder, inte minst i östra Europa, säger Daniel Hansson, dirigent och konstnärlig ledare för Malmö akademiska kör och orkester.

Projektet Forbidden music, är ett nytt samarbete med Ukrainian Festival Orchestra och tyska Württemberg Philharmonic. I fokus står tonsättare vars verk och liv drabbades genom förtryck och förföljelse av regimerna i Tyskland och Sovjetunionen.

En av dem var Viktor Ullman, en österrikisk tonsättare av judisk börd som deporterades till nazisternas koncentrationsläger och vars musik delvis kunde räddas tack vare en medfånge.

Musiken bara delvis bevarad

En annan var den ukrainska tonsättaren Vasyl Barvinsky. Han sattes i arbetsläger av den sovjetiska regimen och hans manuskript brändes offentligt. Ett av partituren bevarades dock av en av Barvinskys studenter som lyckades fly. Verket dök upp igen först på 90-talet.

– I många fall är det bara delar av musiken kunnat bevaras för eftervärlden och en del har inte ens uppförts tidigare. Att framföra verk av dessa och andra kompositörer är ett sätt att ge dem upprättelse, säger Daniel Hansson.

Den 19 oktober dirigerar han Ukrainian Festival Orchestra och den ukrainska kompositören Boris Lyatoschynskys Symfoni nr 2 – också det ett verk som förbjöds av Stalins regim.

I arbetet med urvalet av musik och tonsättare har Staffan Storm, professor i musikteori och komposition vid Lunds universitet, varit kurator. Sammanlagt blir det tre konserter under hösten i Ukraina under temat Förbjuden, fördömd och förkastad.

– Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för att kulturen ska kunna växa – inte att styra själva innehållet. Ambitionen är att detta projekt kan vara starten för ett fördjupat samtal om musik och politik, inte bara med hänsyn till musikhistorien utan även med blick mot framtiden.

Text: Jessica Bloem