Specialiseringar

På studentkliniken behandlas patienter med kariessjukdom och risk för sjukdom. Behandlingen har som mål att bromsa kariessjukdomen innan skadorna blivit så stora att de måste repareras och givetvis reparera skador som har gått för långt för att bromsa, d.v.s. ”laga tänder”. Studenterna arbetar under handledning av tandläkare med fördjupad kompetens i ämnet. Kariesbehandlingen syftar alltså till att se till att patienten inte skall få några nya skador eller att mindre skador skall förvärras. Den vanliga tandfyllningen syftar att ta bort ohjälpligt skadad tandsubstans, försluta den uppkomna defekten och återställa tandens funktion.

På lärarkliniken behandlas patienter på remiss från allmänpraktiserande tandläkare, från specialisttandläkare i regionen och från andra avdelningar på Tandvårdshögskolan. Tandläkare med speciell och fördjupad kompetens i ämnet genomför diagnostik, riskbedömning och behandling med hjälp av specialutbildade tandsköterskor. Vanliga anledningar till remiss är speciell cariologisk diagnostik, risk- och prognosbedömning samt behandling av svårbedömd kariesrisk, behandling av kariessjukdom med komplicerade orsaker (t ex muntorrhet efter strålbehandling eller vid Sjögrens syndrom), sjukdomar som påverkar kostvanor, ätstörningar mm.

Som ett led bl a i kariesriskbedömning och fastställande av orsaker till karies i det enskilda fallet tas salivprov. Proven analyseras avseende flödeshastighet, buffringskapacitet och förekomst av kariesframkallande bakterier. Som hjälp vid riskbedömning och patientinformation används Cariogram. Utredning av andra förändringar i tändernas hårdvävnader som tandutvecklingstörningar och erosionsskador är andra remissorsaker. Likaså remitteras patienter på grund av tekniskt svåra fyllningar.

Ämnet cariologi innefattar diagnostik och behandling av kariessjukdom och erosioner (frätskador), dess orsaks- och försvarfaktorer samt riskbedömning och förebyggande åtgärder avseende såväl kariessjukdom som erosioner. Behandlingen omfattar individuellt anpassade förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder samt operativ behandling i syfte att bibehålla eller förbättra munhälsan och därmed den allmänna hälsan.

Inom ämnet beaktas att medicinska, psykosociala, ekonomiska och sociala faktorer, tandvårdsvanor med mera, kan påverka kariessjukdomen och dess förlopp och vid behov hålls motiverande samtal för att initiera beteendeförändring, exempelvis förändra ogynnsamma kostvanor. Ämnet omfattar också diagnostik och behandling av medfödda eller förvärvade defekter och skador i tandens hårdvävnader.

Forskning

Forskningen handlar om olika aspekter av kariessjukdomen där fokus sätts på kariessjukdomen ur olika perspektiv såsom mikrobiologiska och immunologiska aspekter samt betydelsen av ärftliga faktorer. Även forskning med ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv bedrivs inom ämnet, med fokus på friskfaktorer snarare än på riskfaktorer. Forskningen bedrivs ofta i samarbete med såväl omgivande tandvård som med andra vetenskapsområden.

Studentklinik

På studentkliniken behandlas patienter med pulpit (inflammation i tandens pulpa) och med apikal parodontit (infektion i rotkanalssystemet). Studenterna arbetar under handledning av specialisttandläkare eller tandläkare med specialkompetens i ämnet. Rotbehandling är en relativt tidskrävande process. I allmänhet behövs flera behandlingsgånger för att rengöra tandens rotkanaler fullständigt och avlägsna de bakterier som kan finnas där. När rotkanalerna bedöms vara rena fylls de igen i sin helhet och tanden lagas med en fyllning eller krona för att det inte skall kunna läcka in några bakterier igen från munhålan. Uppföljning av rotbehandlingar utförda på studentkliniken visar att behandlingarna har en hög kvalitet.

Lärarkliniken

På lärarkliniken behandlas patienter på remiss från allmänpraktiserande tandläkare, från specialisttandläkare i regionen och från andra ämnen på Tandvårdshögskolan. Endodontispecialister, tandläkare under specialistutbildning eller tandläkare med specialkompetents i ämnet utför behandlingarna. Som extra hjälp för att genomföra komplicerade rotbehandlingar har vi bl. a. operationsmikroskop, ultraljudsteknik, olika filsystem och möjlighet till mikrobiologisk diagnostik.

Vanliga anledningar till remiss för endodontisk specialistvård är t.ex. tekniska svårigheter såsom svårigheter att finna rotkanalerna i tanden eller komplicerad tandanatomi som gör behandlingen tekniskt svår men även problem med diagnostik och prognosbedömning. Andra anledningar till remiss är svårare rotkanalsinfektioner som inte läkt trots rotbehandling och tänder som fortsätter att ge besvär eller värk efter utförd rotbehandling. Vid behov kompletteras rotbehandlingen med kirurgisk behandling t.ex. apikalkirurgi (rotspetsoperation).

Vi utför även tandinfektionsutredningar vid förebyggande av eller misstanke om samband mellan tandinfektion och den allmänna hälsan. Patienter med tandvårdsrädsla är välkomna och behandling under lustgassedering kan erbjudas. Vi kan ta emot patienter med långvariga smärtsymtom som vid behov kan utredas vidare vid Orofaciala smärtenheten.

Forskning inom endodonti omfattar pulpa-dentinkomplexets funktion och sjukdomar i eller utgående från tandens pulpa. Dessa sjukdomar benämns pulpit (inflammation i den vitala pulpavävnaden) och apikal parodontit (inflammation vid tandens rotspets på grund av infektion i tandens rot). Forskningen innebär utveckling av kunskap om hur man kan förebygga, diagnostisera, behandla och bedöma prognosen för dessa sjukdomar. Sjukdomarna studeras även på samhällsnivå, det vill säga hur vanligt det är med rotspetsinflammation i befolkningen samt vad som påverkar förekomsten.

Vår nuvarande forskning omfattar såväl patientnära klinisk diagnostik- och behandlingsforskning som epidemiologiska, hälsoekonomiska och pedagogiska studier. Projekten syftar till att ge ökade kunskaper om behandlingsbeslut, behandlingskvalitet och behandlingsutfall vid rotbehandling; faktorer av betydelse för tandöverlevnad efter endodontisk behandling; ultravibrationers påverkan på pulpavävnad; digitalisering av kliniska forskningsprocesser; prediktion av allvarlig infektionsspridning; tillförlitliga differentialdiagnostiska metoder vid tandsmärta; samt studenters lärande om riskbedömning och beslutsfattande vid osäker evidens.

Forskning och forskarutbildning bedrivs med fokus på käkledssjukdomar, hård- och mjukvävnadsregeneration inför implantatbehandling, hälsoekonomiska aspekter på visdomstandskirurgi, slemhinneförändringar respektive benläkning relaterade till rökning samt läkemedelsinducerade bennekroser.

Inom ämnet Materialvetenskap och teknologi bedrivs forskning och forskarutbildning för att utveckla och tillämpa biokompatibla material och metoder. Syftet är att förebygga, behandla och upprätthålla orala hälsa och funktion hos patienter med kliniska tillstånd förknippade med skadade eller saknade tänder och maxillofaciala vävnader. Forskning och undervisning omfattar klinik och laboratorieverksamhet, både nationellt och internationellt.

Inom odontologisk röntgendiagnostik bedrivs forskning och forskarutbildning med inriktning bland annat på digital kvalitetssäkring, förbättrad riskbedömning gällande karies, käkleder och kostnadseffektivitet vid användning av CBCT jämfört med konventionella metoder.

Orofaciala smärtenheten på Tandvårdshögskolan i Malmö är en del av verksamheten där patienter med komplexa orofaciala smärtor utreds och behandlas. Patienter remitteras huvudsakligen från läkare och tandläkare i Skåne men även utomlänspatienter utreds. Kännetecknande för patienterna är långvarig mångfacetterad och komplex orofaciala smärta som kan vara en del i en generaliserad smärta där allmänmedicinska tillstånd påverkar.

Smärtrond

De allra svåraste och mest komplexa patientfallen diskuteras och bedöms gemensamt i den orofaciala smärtgruppen, där följande odontologiska specialister inom bettfysiologi, käkkirurgi, endodonti, oral protetik och oral medicin ingår.

Vårdsamverkan

Varje månad utreds patienter även vid Specialiserad smärtrehabilitering och Käkkirugimottagningen vid Skånes universitets sjukhus i Lund. Målsättningen med denna samverkan är att erbjuda patienter med långvarig ansiktssmärta god vård genom ett integrerat multidisciplinärt omhändertagande.

Vi arbetar med translationell och tillämpad kliniknära forskning om sjukdomar och tillstånd i ansikte och munhåla som är vanliga i befolkningen. Forskningen utgår från frågeställningar där patienternas situation sätts i centrum.

Vår ambition är en bred forskningsbas som omfattar biologi,  individ, och samhälle med fokus på mekanismer, diagnostik, utvärdering av behandling, epidemiologi och lärande.  Forskningen skall leda till en bättre och evidensbaserad kunskap i samverkan med omgivande samhälle. Viktigt för oss är att den nya kunskapen skall komma vården till godo och där särskild vikt läggs vid patienternas livskvalitet.

Forskningsprojekten är ofta multidisciplinära och sker i samverkan med såväl nationella som internationella samarbetspartners.

De flesta av munnens infektionssjukdomar orsakas av biofilmer – makromolekyler och mikroorganismer som fäster vid ytor och bildar mikrobiella samhällen. En framträdande egenskap hos biofilmer som har klinisk relevans är deras starka motstånd mot värdens försvarsmekanismer och mot konventionella behandlingar inklusive många antimikrobiella medel. För att kunna kontrollera, modifiera eller eliminera biofilmer är det därför angeläget att förstå mekanismerna som gör att bakterier anpassar sig och överlever i biofilmmiljön.

Fokus i vårt arbete ligger på sjukdomar i munhålan som uppstår genom biofilmer. Vårt mål är att förstå de mekanismer som skapar virulens, det vill säga gör att orala bakterier framkallar sjukdom, i biofilmer och att identifiera nyckelpunkter för att förhindra denna process. Arbetshypotesen är att utvecklingen av virulensegenskaper i orala biofilmer regleras genom interaktioner med ytassocierade makromolekyler från saliv (t.ex. muciner) och/eller proteiner från gingival crevikulär vätska. Flödescellmodeller används i kombination med konfokal scanning lasermikroskopi för att studera vidhäftning av bakterier till en rad ytor som konditionerats med saliv eller serum. Fenotypiska förändringar under biofilmsutveckling undersöks med hjälp av en proteomisk metod. Parallellt med mekanistiska studier genomförs kliniska prövningar i samarbete med Folktandvården för att fastställa om specifika fenotyper kan användas som biomarkörer för att identifiera patienter med risk för sjukdom. Vi räknar med att våra resultat kommer att bidra till utvecklingen av framtida antimikrobiella terapier som riktar in sig på sjukdomsinducerande egenskaper i biofilmer istället för specifika mikroorganismer.

En stor del av forskningen fokuserar på att kartlägga den skånska befolkningens munhälsa, hur den vuxna befolkningen i Skåne uppfattar sin tandhälsa och vad de har för tandvårdsbehov och tandvårdsefterfrågan. Resultaten av denna forskning kommer bland annat att ligga till grund för planering och dimensionering av tandvården i Skåne.

Andra aktuella forskningsprojekt är studier om den kliniska examinationens utformning och om ekonomiska och administrativa vinster samt effekter av ett digitalt patientadministrativt journalsystem.

Pågående forskningsprojekt handlar om hur diagnostik och behandling påverkas av nya klassificeringarna av parodontit, om utvärdering av munvårdsprogram för patienter som behandlas för cancer i huvud- och halsregionen och om salivsekretionens och salivsammansättningens betydelse för upplevelsen av muntorrhet.

Grunden för vår forskning utgörs av kliniska problemställningar som framkommer i de vävnadsprover (biopsier) som i stort antal insänds för diagnostik till avdelningen. Vi bedriver både kliniska och experimentella studier främst kring olika aspekter på inflammation, t.ex. avvikande immunreaktioner i munslemhinna men också kring sjukdomsutveckling samt risk- och prognosbedömning av tandrelaterad inflammation i käkben.

Cirka 30% av befolkningen har sådana bettavvikelser att de bör rättas till. Obehandlade bettavvikelser kan leda till risker för oral hälsa och funktion samt negativ påverkan på individens upplevda munhälsorelaterade livskvalitet.

Tandregleringsavdelningen i Malmö bedriver evidensbaserad patientcentrerad forskning. Projekten har fokus på evidensbaserad klinisk forskning och innefattar främst utvärdering av munhälsorelaterad livskvalitet, behandlingseffektivitet, kostnadseffektivitet och sidoeffekter av tandregleringsbehandling. Forskningen ingår i fakultetens forskningsmiljö: Orofaciala funktionsstörningar och smärta. Orofacial funktionsstörning och smärta är en sammanfattning av ett flertal kliniska problem och sjukdomar som involverar bettet och käkarna, tuggmuskulatur och käkleder samt närliggande strukturer. Barn, ungdomar och vuxna drabbas och orsaken till problemen är oftast multifaktoriell.

Forskning och forskarutbildning omfattar laboratorie-, translationell- och klinisk verksamhet, ofta i samarbete med nationella och internationella aktörer från akademin, vården, och industrin. Forskningsresultaten förmedlas via nationella och internationella publikationer, kongresser, och andra fora.

Pedodonti är en tillämpad disciplin inom vilken baskunskaper från olika odontologiska, medicinska och beteendevetenskapliga vetenskaper sammanförs och tillämpas som en ofta modifierad form, anpassade till väldefinierade kännetecken hos den ständigt utvecklande individen.

Tvärsnittskaraktären inom ämnesområdet pedodonti avspeglar sig i avdelningens forskningsprofil, vilken omfattar följande forskningsområden:

• Smärta och smärtbehandling hos barn och ungdomar i samband med tandbehandling
• Barn och föräldrars upplevelse och förväntningar på tandvården
• Tandläkarstudenters syn på smärta och smärthantering i samband med behandling av barn i tandvården
• Utvärdering av digital smärtskattning i barn- och ungdomstandvård
• Extremt för tidigt födda barn- och ungdomar i tandvården
• Kariesprevention hos barn och ungdomar

Oral protetik rör rehabilitering av tandförluster med målet att återskapa funktion, komfort och estetik.

Vi forskar ur patientens, vårdgivarens och samhällets perspektiv - ofta med en flervetenskaplig ansats. Frågeställningarna är såväl basbiologiska som kliniska och omfattar hela spannet från molekyl till människa, från laboratoriestudier till registerstudier och kliniska studier. Aktuella projekt rör digitala processtekniker, biomaterial, gränsytor, dentala implantat samt utveckling av nya och utvärdering av befintliga behandlingsmetoder som inkluderar kostnadseffektivitetsanalys samt patienters livskvalitet.

Forskning inom samhällsodontologi bedrivs oftast i nära samarbete med andra ämnen. Läran om orala sjukdomars utbredning i befolkningen, det vill säga den orala hälsans epidemiologi, är central för forskningen. En viktig del av forskningen är också att förstå begreppet hälsa bättre och att skapa kunskap om munnen och tändernas roll för livskvaliteten –oral rehabilitering kan betyda oerhört mycket för människors liv. Utveckling av metodik för en helhetsvärdering av kliniska åtgärder är en del av det arbetet, men också internationellt komparativa studier av oral livskvalitet för att förstå sociala och kulturella innebörder av munnen och tänderna.

Tandvårdsorganisation och den kliniska beslutsprocessens struktur är andra centrala områden för vår forskning. Ambitionen med den forskning som bedrivs är att ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där såväl organisation, finansiering, och psykologi samspelar med biologiska och tekniska faktorer.