Genusvetenskap I

Vill göra skillnad på arbetsplatserna

Konkreta verktyg för att arbeta med likabehandling var vad som fick Nim Vaker-Akecatt börja plugga genusvetenskap. Nu har hon startat företag och vill göra skillnad ute på arbetsplatserna. Nim Vaker-Akec läste en kurs i Internationella relationer när hon insåg att det framförallt var maktrelationer hon var intresserad av. Hon startade då en organisation tillsammans med några vänner för att hjälpa företag och myndigheter med likabehandling.

– Ofta pratar man hela dagarna om hur saker inte ska vara, jag ville prova de akademiska kunskaperna i praktiken, säger Nim.

Hon tyckte att hon saknade konkreta verktyg att arbeta med och bestämde sig för att komplettera med utbildningen med genusvetenskap.

– Det är en kurs man kan använda sig av och tillämpa direkt. Man lär sig att se mellan raderna och får nya perspektiv på verkligheten.

På kursen tar de ofta upp dagsaktuella exempel som de sedan teoretiserar. Det har blivit många små aha-upplevelser under kursens gång och hon känner att det påverkar hennes sätt att tänka. Om hon står och väger kan argument från kursen vara det som får henne att tippa över i en fråga.

– Det är en typisk kurs alla borde läsa, gärna tidigt i livet, för att lära sig se och ifrågasätta strukturer i samhället.

Just nu är det företaget som gäller för Nim. Det har varit registrerat i ett och ett halvt år och hon känner att det är det hon vill satsa på i framtiden. De är fortfarande i utvecklingsfasen men har fått bra respons när de presenterat sin idé. Skulle hon välja att söka en anställning tror hon fortfarande att hon hade haft nytta av vad hon lärt sig på kursen och hon planerar att läsa vidare. Så småningom kan hon tänka sig att doktorera och då vill hon ha den dörren öppen.

Jag trodde att jag var öppen och fri från normer

Som feministisk aktivist trodde Emma Lundberg inte hon skulle ha så mycket nytt att lära på en kurs i genusvetenskap. – Det var en käftsmäll. Man inser hur rotad man är i normerna, säger Emma.

Emma Lundberg läser B-kursen i genusvetenskap på Malmö universitet. Efter journalistexamen från Lunds universitet ville hon prova hur det var att plugga i Malmö.

– Det har varit bra. Det är en stor spridning av vilka som kommer till universitetet. Studenterna har väldigt olika bakgrund. Det är intressant när man pluggar genus, säger Emma.

Hennes intresse för genusfrågor började när hon engagerade sig som feministisk aktivist. Hon har bland annat arbetat ideellt med föreningarna Ladyfest och Malmö feministiska nätverk.

– När jag började läsa genusvetenskap trodde jag att jag skulle kunna allt för jag hade varit aktivist i flera år. Jag trodde att jag var öppen och fri från normer. Det var en käftsmäll. Man inser hur rotad man är i normerna.

På utbildningen har de mycket seminarier och många vill diskutera, både personliga erfarenheter och litteraturen. Utbildningen gör att man börjar reflektera även över sitt privatliv.

– Jag tänker annorlunda idag och har förändrat mitt liv ganska mycket. Jag valde att komma ut som lesbisk och tror att det delvis berodde på genusvetenskapen.

Hon tycker att utbildningen är viktig för att den får en att reflektera över hur man bemöter andra. Som journalist har hon också upplevt det som väldigt meriterande att hon nischat sig och kan ett extra ämne.

I framtiden skulle hon kunna tänka sig att doktorera. Mest känner hon för HBTQ-frågorna.

– Jag vill inte jobba inom ett parti men jag vill engagera mig politiskt och arbeta med opinionsbildning, säger Emma.

Detta är något jag inte upplevt tidigare

Jenny Lind, 25 år, bosatt i Malmö, läser genusvetenskap vid Malmö universitet och tänker satsa på en akademisk karriär inom ämnet. – Jag började läsa på lärarlinjen först men kände att det inte passade mig och hoppade av. Sedan började jag på socionomlinjen men upplevde samma sak där. Jag sökte förståelse genom dessa människobehandlande utbildningar men båda är väldigt auktoritära – handlar om att ta makten över människor.

Nu har Jenny Lind läst genusvetenskap i en termin och känner att hon hittat rätt. Hon tycker att utbildningen är väldigt bra och givande med kompetenta lärare, och att även studenterna är fantastiska – något hon inte upplevt tidigare. Planen är att bli en renodlad genusvetare och så småningom disputera i ämnet.

– Genusvetenskap är intressant genom att man får ett flerdimensionellt maktperspektiv som går att applicera på samhällets många olika fält och kategorier. Och att plugga det är väldigt tillfredsställande. Jag har tidigare haft en känsla och upplevelser som jag inte kunnat sätta ord på, att jag inte förstått helheten, och genusvetenskapen ger verktyg till sammanhanget. Till exempel via de senaste delkurserna där vi diskuterat intersektionella maktanalyser.

Hon tycker att ämnet rent konkret ger henne väldigt mycket ny kunskap, att hon förstår termerna inom genusvetenskap bättre – om aktivism och kvinnokamp men också kampen för att etablera genusvetenskap som ett akademiskt fält.

– Jag ska skriva B-uppsats om tillgänglighet i det offentliga rummet, hur det tar sig uttryck, hur män och kvinnor rör sig olika i det offentliga rummet.

Utbildningen som helhet är en väldigt positiv upplevelse, och det känns att det finns stor kapacitet i huset.

Jag blev helt fascinerad!

Irländaren John Woodlock har arbetat som flygplanselektriker i tjugo år varav sju i irländska flygvapnet, är 38 år och har läst genusvetenskap i ett halvår.

– Jag var trött på jobbet inom den flygtekniska världen, hade sett för mycket av svågerpolitik och maktstrukturer i en gammalmodig och mansdominerad bransch. Från början tänkte jag läsa arbetsvetenskap, men bytte till mångfaldsstudier med genusvetenskap som huvudämne när vi började diskutera genusperspektiv – jag blev helt fascinerad!

Han är uppvuxen på Irland, flyttade till Sverige 1997, har svensk sambo, två barn, och ser livet som en resa – det finns möjlighet att stanna upp och göra något helt annat.

Han tycker att han har lärt sig väldigt mycket bara på ett halvår, att han ser saker annorlunda, det började redan första veckan – en sorts legitimitet till hans egna tankar. John Woodlock har inte riktigt kommit fram till hur han ska använda sig av ämnet – men funderar på att utbilda sig till journalist. Han kan också tänka sig att arbeta med jämställdhetsarbete och diskriminering.

– Om inte annat är det viktigt när man tänker på vilka signaler man sänder ut till sina barn. Det handlar inte bara om genusämnen utan om social kategorisering. Jag nådde till en punkt i mitt arbetsliv när jag kände att det inte var OK längre, att jag var tvungen att utvecklas och få ett bredare perspektiv. Man ställer sällan frågor, och är väldigt påverkad av sin omgivning och av samhället – ingen tjänar på patriarkatet.

John Woodlock tycker det är intressant att jämföra Irland och Sverige, betonar att han troligen är en mycket mer jämställd man i Sverige än han var på Irland, men framhåller samtidigt sin mamma som en stark förebild.

– Arbetarklasskvinnorna under efterkrigstiden var gjorda av stål. En annan förebild är den irländska politikern Countess Markiewicz, revolutionär och socialist och en av världens första kvinnliga ministrar, redan 1919. 

Många kanske tror att genusvetenskap är ett smalt ämne, men det är tvärtom.

Tali da Silva bor i Malmö, har gått journalistlinjen vid Skurups folkhögskola, arbetar som nöjesredaktör på tidningen City. Hon har även läst modets idéhistoria vid Lunds universitet.

– Jag har alltid tänkt att jag skulle läsa genusvetenskap, jag kände att jag ville plugga mer, men det har inte blivit av förrän nu. Det är ett viktigt ämne och jag ville läsa det både för min egen del, men också för att bli bättre i mitt yrke. Det är uppenbart att kvinnor och män behandlas olika, att det finns en maktstruktur, och jag vill lära mig mer och mer.

Tali Da Silva tycker att kursen har fått henne att öppna ögonen ännu mer, att den verkligen ger henne koll på maktstrukturen, vilket är ett måste för att kunna göra motstånd, att mobilisera en förvandling. Och hon tycker om Malmö universitet eftersom det är ett lite yngre lärosäte än Lund: ”Man får känslan av att den är som själva staden, att det är en större blandning av folk”.

– En sak som förvånat mig positivt är att jag har fått lära mig saker jag inte trodde ingick i genusvetenskapsämnet, som till exempel en lång rad olika teoretiker. Många kanske tror att genusvetenskap är ett smalt ämne, men det är tvärtom. Det är väldigt brett och ingår i en massa sammanhang och system över hela världen.

Hon läser även Cultural Studies och tycker överlag att queerteori är intressant, till exempel Judith Butler som kartlagt den heterosexuella matrisen. Journalistiskt ser hon kursen som en möjlighet att bli bättre på att porträttera människor på ett fördomsfritt och mer rättvist sätt.

– Att gå ifrån sina förutfattade meningar är svårt. Men genusvetenskap kan ge mig roligare intervjuer och bättre texter.