Kulturarvsstudier II

I delkursen studeras arkiv utifrån såväl teoretiska som praktiska perspektiv. Arkivverksamheten studeras som resurs för både historieforskning och kulturarvspedagogik.

I delkursen studeras digital humaniora dels utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv och dels sociala mediers och digitala plattformars plats och funktion i och kring kulturarvsförmedling.

I delkursen studeras betydelsen av entreprenöriella perspektiv för att utveckla nya utvecklingsområden i kulturarvsfältet inom såväl offentlig som privat kulturarvssektor.

Berggren, Ulf & Elisabeth Thorsell (2017). Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 80 sidor.

Dingwall, Glenn (2004). Trusting Arhivists: The Role of Archival Ethic Codes in Establishing Public Faith, The American Archivist, vol. 67, s. 11–30 (20 s) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Edquist, Samuel (2019).? Att spara eller inte spara: De svenska arkiven och kulturarvet 1970–2010. Uppsala: Uppsala universitet (269 s.) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Gränsström, Claes, Lennart Lundquist, Kerstin Fredriksson (2000). Arkivlagen: bakgrund och kommentarer, 2:a upplagan, Stockholm: Norstedts juridik, s. 10–210 (200 s)

Foster, Hal. 2004. An Archival Impulse. October 110 (Autumn). 19 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Manoff, Marlene. 2004. Theories of the Archive from Across the Disciplines. portal: Libraries and the Academy 4 (1). 16 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Popple, Simon, Andrew Prescott and Daniel Mutibwa (red.) (2020). Communities, Archives and New Collaborative Practices. 296 sidor.

Ridener, John (2009). From Polders to Postmodernism: A Concise History of Archival Theory, Duluth MN: Litwin Books LLC, s. 1–40 (40 s)

Sjöberg, Karin (2007). Krumelurer i arkiven: en pedagogisk resurs, Lund: Skånes arkivförbund (92 sidor)

Svensson, Lars (1974). ?Nordisk paleografi: handbok med transkriberade och kommenterade skriftprov. 35 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Swain, Ellen D. (2005), Oral History in the Archives: Its Documentary Role in the Twenty-first Century, The American Archivist 66:1, s. 139–158 (19 sidor) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Ulfsparre, Anna Christina (red) (1995), Arkivvetenskap, Lund: Studentlitteratur, (284 sidor)

Åström, Patrik (2010).?Paleografi: Introduktion till den svenska latinskriftens historia. 35 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Benardou, Agiatis, et al. (red.) (2019) Cultural Heritage Infrastructures in Digital Humanities. London: Routledge. 172 sidor.

Berry, David M. & Fagerjord, Anders (2017). Digital humanities: knowledge and critique in a digital age. Cambridge, UK: Polity, 248 s

Champion, Erik (2021) Rethinking Virtual Places. Bloomington: Indiana University Press. Kapitel: Introduction, 1, 2, 4, 6, 9, Conclusions. 122 sidor.

Giaccardi, Elisa (red.) (2012). Heritage and social media: understanding heritage in a participatory culture. New York: Routledge, 251 s

Schreibman, Susan, Ray Siemens och John Unsworth (red.) (2004). A New Companion to Digital Humanities. Oxford: Blackwell, 608 s, valda delar i samråd med examinator.

Winesmith,?Keir & Anderson, Suse (2020) The Digital Future of Museums. London: Routledge. 240 sidor.

Eid, Haitham (2019) Museum Innovation and Social Entrepreneurship. London: Taylor & Francis. E-bok.

Kolb, Bonita M. (2020) Entrepreneurship for the Creative and Cultural Industries. London: Routledge. 258 sidor.

Labrador, Angela M. & Silberman, Neil Asher (red.) (2018). The Oxford handbook of public heritage theory and practice. Oxford: Oxford University Press, valda delar i samråd med examinator, 150 s

Landström, Hans & Löwegren, Marie (red.) (2009). Entreprenörskap och företagsetablering: från idé till verklighet, 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, 453 s.

Macdonald, Sharon (red.) (2011). A Companion to Museum Studies. John Wiley & Sons, Hoboken, valda delar, 150 s [Elektronisk resurs]

Stenström, Emma (2008). Konstiga företag [Ny utg.] Stockolm: Natur & kultur, 217 s

Österåker, Maria (2010) Ta betalt!: om prissättning i skapande branscher, 1. uppl. Malmö: Liber, 119 s.

Artiklar ur vetenskapliga tidskrifter och projektrapporter, ca 500 sidor.

Kurslitteratur inom delkurs

Tillämpad arkivkunskap

Berggren, Ulf & Elisabeth Thorsell (2017). Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 80 sidor.

Dingwall, Glenn (2004). Trusting Arhivists: The Role of Archival Ethic Codes in Establishing Public Faith, The American Archivist, vol. 67, s. 11–30 (20 s) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Edquist, Samuel (2019).? Att spara eller inte spara: De svenska arkiven och kulturarvet 1970–2010. Uppsala: Uppsala universitet (269 s.) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Gränsström, Claes, Lennart Lundquist, Kerstin Fredriksson (2000). Arkivlagen: bakgrund och kommentarer, 2:a upplagan, Stockholm: Norstedts juridik, s. 10–210 (200 s)

Foster, Hal. 2004. An Archival Impulse. October 110 (Autumn). 19 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Manoff, Marlene. 2004. Theories of the Archive from Across the Disciplines. portal: Libraries and the Academy 4 (1). 16 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Popple, Simon, Andrew Prescott and Daniel Mutibwa (red.) (2020). Communities, Archives and New Collaborative Practices. 296 sidor.

Ridener, John (2009). From Polders to Postmodernism: A Concise History of Archival Theory, Duluth MN: Litwin Books LLC, s. 1–40 (40 s)

Sjöberg, Karin (2007). Krumelurer i arkiven: en pedagogisk resurs, Lund: Skånes arkivförbund (92 sidor)

Svensson, Lars (1974). ?Nordisk paleografi: handbok med transkriberade och kommenterade skriftprov. 35 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Swain, Ellen D. (2005), Oral History in the Archives: Its Documentary Role in the Twenty-first Century, The American Archivist 66:1, s. 139–158 (19 sidor) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Ulfsparre, Anna Christina (red) (1995), Arkivvetenskap, Lund: Studentlitteratur, (284 sidor)

Åström, Patrik (2010).?Paleografi: Introduktion till den svenska latinskriftens historia. 35 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)

Digital humaniora

Benardou, Agiatis, et al. (red.) (2019) Cultural Heritage Infrastructures in Digital Humanities. London: Routledge. 172 sidor.

Berry, David M. & Fagerjord, Anders (2017). Digital humanities: knowledge and critique in a digital age. Cambridge, UK: Polity, 248 s

Champion, Erik (2021) Rethinking Virtual Places. Bloomington: Indiana University Press. Kapitel: Introduction, 1, 2, 4, 6, 9, Conclusions. 122 sidor.

Giaccardi, Elisa (red.) (2012). Heritage and social media: understanding heritage in a participatory culture. New York: Routledge, 251 s

Schreibman, Susan, Ray Siemens och John Unsworth (red.) (2004). A New Companion to Digital Humanities. Oxford: Blackwell, 608 s, valda delar i samråd med examinator.

Winesmith,?Keir & Anderson, Suse (2020) The Digital Future of Museums. London: Routledge. 240 sidor.

Entreprenörskap i kulturarvsfältet

Eid, Haitham (2019) Museum Innovation and Social Entrepreneurship. London: Taylor & Francis. E-bok.

Kolb, Bonita M. (2020) Entrepreneurship for the Creative and Cultural Industries. London: Routledge. 258 sidor.

Labrador, Angela M. & Silberman, Neil Asher (red.) (2018). The Oxford handbook of public heritage theory and practice. Oxford: Oxford University Press, valda delar i samråd med examinator, 150 s

Landström, Hans & Löwegren, Marie (red.) (2009). Entreprenörskap och företagsetablering: från idé till verklighet, 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, 453 s.

Macdonald, Sharon (red.) (2011). A Companion to Museum Studies. John Wiley & Sons, Hoboken, valda delar, 150 s [Elektronisk resurs]

Stenström, Emma (2008). Konstiga företag [Ny utg.] Stockolm: Natur & kultur, 217 s

Österåker, Maria (2010) Ta betalt!: om prissättning i skapande branscher, 1. uppl. Malmö: Liber, 119 s.

Artiklar ur vetenskapliga tidskrifter och projektrapporter, ca 500 sidor.