I delkurs 1 behandlas pedagogiken som praktik, vetenskap och kunskapstradition. Delkursen ger en överblick över ämnets historia och dess centrala fenomen och begrepp.
Pedagogik I: Pedagogikens frågor
Om kursen
Det är lätt att tänka att pedagogik främst handlar om lärande och undervisning, men ämnet är bredare än så. Pedagogik handlar om samspelet mellan människa, omgivning och samhälle. Den spelar också en central roll i relationen mellan utbildning, vetenskap och politik.
Efter kursen kommer du som student att kunna identifiera pedagogikämnet som praktik, vetenskap och kunskapstradition. Du får kunskap om pedagogikämnets historiska framväxt och dess centrala fenomen och begrepp. Detta kommer att ge dig verktyg att värdera pedagogikens roll i relation till både klassiska och samtida samhälleliga problemställningar och utmaningar.
Kunskaper i pedagogik är centrala för alla som vill arbeta med frågor som rör kunskapsförmedling, pedagogisk utveckling, kommunikation och ledarskap. Med kunskaper i pedagogik kan du stötta människor och verksamheter i utvecklings- och förändringsprocesser. Du får fördjupad förståelse för frågor om hur kunskap och kompetens skapas, organiseras, förmedlas och används.
Det är lätt att tänka att pedagogik främst handlar om lärande och undervisning, men ämnet är bredare än så. Pedagogik handlar om samspelet mellan människa, omgivning och samhälle. Den spelar också en central roll i relationen mellan utbildning, vetenskap och politik.
Efter kursen kommer du som student att kunna identifiera pedagogikämnet som praktik, vetenskap och kunskapstradition. Du får kunskap om pedagogikämnets historiska framväxt och dess centrala fenomen och begrepp. Detta kommer att ge dig verktyg att värdera pedagogikens roll i relation till både klassiska och samtida samhälleliga problemställningar och utmaningar.
Kunskaper i pedagogik är centrala för alla som vill arbeta med frågor som rör kunskapsförmedling, pedagogisk utveckling, kommunikation och ledarskap. Med kunskaper i pedagogik kan du stötta människor och verksamheter i utvecklings- och förändringsprocesser. Du får fördjupad förståelse för frågor om hur kunskap och kompetens skapas, organiseras, förmedlas och används.
Kursinnehåll
.
I delkurs 2 diskuteras ett urval historiska och samtida pedagogiska nyckeltexter om uppfostran, undervisning och utbildning.
I delkurs 3 presenteras ett antal teoretiska och praktiska pedagogiska problemställningar som studenten bearbetar och värderar i förhållande till samtida samhällsutmaningar. Exempel på grundläggande pedagogiska problemställningar rör relationen mellan frihet och styrning, individ och grupp och bevarande och förändring av kultur, kunskap och värden.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Urval
Betyg 66%, Högskoleprov 34%
"Pedagogik kan driva samhällsförändring"
Magdalena Sjöstrand Öhrfelt och Therese Lindgren, kursledare i pedagogik, förklarar vilka värdefulla kunskaper och erfarenheter studenter får under kursen och varför pedagogikens frågor fortsätter att vara högaktuella.
"Pedagogik kan driva samhällsförändring"
Magdalena Sjöstrand Öhrfelt och Therese Lindgren, kursledare i pedagogik, förklarar vilka värdefulla kunskaper och erfarenheter studenter får under kursen och varför pedagogikens frågor fortsätter att vara högaktuella.
Vad handlar kursen om och vilka kunskaper får studenterna med sig?
– Pedagogikämnet består av både teori och praktik. Ämnet har en teoretisk bas, men handlar också om högst praktiska frågor. Vi börjar med att bena ut vad den pedagogiska ämnesdisciplinen är. Studenterna får en introduktion till pedagogikens klassiska frågor och ämnets historiska framväxt. Centrala begrepp är fostran, bildning, utbildning, undervisning och lärande, säger Magdalena.
– I kursen får studenten sedan använda pedagogiska verktyg för att behandla nutida samhällsfrågor. Vi knyter pedagogiken till aktuella samhällsutmaningar, till exempel ojämlikhet, segregation och hållbar utveckling i relation till att fenomen som ”fake news” och populism eskalerar. Inom pedagogiken ställs frågor om hur till exempel kunskap, värden och kultur bevaras och förändras, från ett sammanhang till ett annat, från en generation till en annan, säger Therese.
Vilka möjligheter skapar kunskap i pedagogik i arbetslivet?
– Pedagogik behövs inom skolan och i andra organisationer för att stötta människor och verksamheter genom utvecklings- och förändringsprocesser. Kursen är aktuell för lärare och pedagogisk personal, som till exempel vill arbeta med utveckling i roller som processledare eller förstelärare. Kompetens i pedagogik behövs också inom till exempel HR, ledarskap och projektledning, säger Magdalena.
Hur förbereder kursen studenterna inför vidare studier?
– Grundkursen i pedagogik kan vara en ingång till studier på universitet, eller ingå som en del i en examen. Det kommer att finnas möjlighet att studera upp till 90 högskolepoäng i pedagogik vid Malmö universitet. Kursen kan byggas på till en kandidatexamen med pedagogik eller annat ämne som huvudområde. Med en kandidatexamen kan du studera vidare på avancerad nivå och därefter vara behörig att fortsätta med forskarstudier, säger Magdalena och Therese.
Hur ser kursens upplägg ut?
– Vi har valt att hålla några fysiska träffar i Malmö, för att vi ska kunna mötas och diskutera. Malmö är en ung och dynamisk stad, men har också stora samhällsutmaningar. Studenterna får dela med sig av sina egna erfarenheter och kunskaper utifrån sina olika bakgrunder. Det kommer att vara heldagsseminarier på plats och du får också tid för studier på egen hand, säger Magdalena och Therese.
Kurslitteratur
Linné, Agneta (2018). Pedagogik, institution och kunskapsobjekt: personliga noteringar och reflektioner. Pedagogisk forskning i Sverige 23(5), pp. 61-83 (22 s)
Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Cham: Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)
Svensson, Lennart (2014). Introduktion till pedagogik. Lund: Studentlitteratur (254 s)
Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)
Valbar litteratur tillkommer.
Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (250 s)
Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Cham: Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)
Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)
Valbar litteratur tillkommer.
Burman, Anders & Sundgren, Per (red) (2010). Bildning: texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman. Göteborg: Daidalos (403 s)
Lindblad, Sverker & Lundahl, Lisbeth (red.) (2015). Utbildning, makt och politik. Lund: Studentlitteratur (220 s)
Lundahl, Christian (2007). Den populära pedagogiken - om hur ett kunskapsområde formas i det moderna samhället. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2007:1, 26860, s. 1-20 (20 s)
Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)
Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)
Valbar litteratur tillkommer.
Kurslitteratur inom delkurs
Pedagogikens grammatik
Linné, Agneta (2018). Pedagogik, institution och kunskapsobjekt: personliga noteringar och reflektioner. Pedagogisk forskning i Sverige 23(5), pp. 61-83 (22 s)
Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Cham: Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)
Svensson, Lennart (2014). Introduktion till pedagogik. Lund: Studentlitteratur (254 s)
Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)
Valbar litteratur tillkommer.
Pedagogiska nyckeltexter
Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (250 s)
Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Cham: Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)
Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)
Valbar litteratur tillkommer.
Pedagogiska problemställningar i teori och praktik
Burman, Anders & Sundgren, Per (red) (2010). Bildning: texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman. Göteborg: Daidalos (403 s)
Lindblad, Sverker & Lundahl, Lisbeth (red.) (2015). Utbildning, makt och politik. Lund: Studentlitteratur (220 s)
Lundahl, Christian (2007). Den populära pedagogiken - om hur ett kunskapsområde formas i det moderna samhället. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2007:1, 26860, s. 1-20 (20 s)
Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)
Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)
Valbar litteratur tillkommer.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
