Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Får vi titta på Youtube? Det är en fråga som känns igen av såväl pedagoger som föräldrar. När telefoner och läsplattor tar mycket av barnens fokus och tiden online dessutom kan innebära risker, kan det kännas enklare att bara svara ”nej”.

– Men att helt stänga ute barns medieintresse är inte rimligt, säger Carolina Martinez, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet som är aktuell med en ny studie om hur just lärare på fritidshem förhåller sig till elevers medieintresse.

Lärarprofessionen behöver problematisera men samtidigt utveckla en förståelse för barns medieintresse, menar Carolina Martinez. Inom ramen för studien har hon intervjuat 21 lärare som arbetar på fritids.

– Flera lärare förhåller sig till medieintresset som problematiskt och riskfyllt och något som ska begränsas eller till och med förbjudas. Det bygger på ett vuxenperspektiv, trots att verksamheten ska utgå från barns intressen och även ge utrymme för rekreation och vila. Det står i läroplanen. Att ta barns perspektiv på allvar är dessutom lag enligt Barnkonventionen.

Gränsen beror på sammanhanget

Tre övergripande förhållningssätt bland lärarna utkristalliserade sig i studien. Ett var att eleverna inte alls fick utöva sitt medieintresse, ett annat att de spontant fick utrymme till det då och då. Ett tredje var att lärarna lät elevernas medieintresse bli en integrerad del av verksamheten, till exempel genom att tillägna en till två eftermiddagar i veckan åt en friare medieanvändning.

– Exakt vad och hur mycket som är lämpligt och var gränsen på beror på sammanhanget. En viktig princip för vuxna är att skapa en variation av aktiviteter – användning av digitala medier, att vara ute, skapa, rita, idrotta och så vidare – inom ramen för fritidsverksamheten, säger Carolina Martinez.

Studien visar att när elever fick använda internet och olika medier mer fritt vissa dagar blev det möjligt för lärarna att hålla mer utvecklande samtal med dem kring säkerhet på internet. På så vis lärde lärarna sig också mer och kunde utveckla pedagogiska verktyg kring medier.

Finns det inga risker med att tillåta fri användning?

– Ibland kom elever och personal gemensamt överens om gemensamma begränsningar, exempelvis vilka sajter och appar som var tillåtna. Lärarna var aktiva runt barnen och löste uppkomna situationer efter hand. Men att enbart ta avstånd från det eleverna gör online innebär en större risk genom att stöta bort dem.

Varför är förhållningssätten så olika mellan olika fritidshem?

– Studien går inte in på pedagogernas olika motiv. En trolig förklaring är dock att de helt enkelt har olika synsätt och värderingar.

Det finns överhuvudtaget väldigt lite forskning om barns medieanvändning i fritidshemmet, i Sverige endast en handfull studier som berör ämnet, men ingen som har barns medieintressen som huvudfokus. Carolina Martinez lyfter fram att den här studien också vänder sig till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare och att den tar sin utgångspunkt i att lärarna ska lära sig och utvecklas tillsammans.

– Jag har märkt ett stort intresse för den här studien och behov av kunskap hos lärare och Skolverket. Det behövs mer utbildning för lärare i hur de kan ta tillvara barns medieintressen, men tyvärr får de ofta hitta sina egna förhållningssätt, säger hon.

 Text: Kristina Rörström

Mer om studien

”Får vi titta på Youtube?”: hur lärare förhåller sig till elevers medieintressen i fritidshemmet av Carolina Martinez och Tobias Olsson, båda Malmö universitet, ingår i ”Barn i fritidshem” (Liber), redaktörer Helene Elvstrand och Lina Lago.

Ytterligare två kapitel i boken är skrivna av medarbetare vid Malmö universitet:

  • Bortom önskelådor och fritidsråd: om rättighetsarbete i fritidshem av Josefine Andersson.
  • Bildning och barns perspektiv på fritidshem av Caroline Ljungberg.

Barn i fritidshem

Vetenskapliga artiklar

 

Imagine the Person in Front of You: How Teachers Promote Responsible Online Communication in Swedish Leisure-time Centers 

Domestication outside of the domestic: shaping technology and child in an educational moral economy 

Promoting critical digital literacy in the leisure-time center: views and practices among Swedish leisure-time teachers

Mer om olika förhållningssätt till barns medieintresse

Tre övergripande förhållningssätt bland lärare till barns medieintresse, enligt studien.

Att inte ge utrymme åt elevers medieintresse. Lärare i denna grupp menade att fritidshemmet ska erbjuda något annat än hemmet och att det är svårt i stora barngrupper att ta ansvar för vad barnen ser på nätet. Medier sågs främst som en risk och lärarna oroade sig för att något skulle hända, att man inte hade möjlighet att tygla och styra intresset.

Att ge utrymme till medieintresset spontant då och då, för att i viss mån tillgodose elevernas önskemål. Vad eleverna fick göra och hur länge styrdes av läraren. Även här såg lärarna medier som en risk, men ville samtidigt ge utrymme för elevernas intressen och sociala relationer.

Att tillåta elevernas medieintresse som en integrerad del av fritids. Vanligen ägnades en till två eftermiddagar i veckan åt en friare användning. Hur mycket tid som skulle ägnas åt fri användning hade diskuterats fram mellan lärare och elever. Lärarna motiverade den fria användningen med att elever ska ha inflytande över fritidshemmet och sin fritid. Barnens perspektiv uppmärksammades och blev utgångspunkten för fritidshemmens verksamhet. I vissa fritidshem fick eleverna surfa fritt på internet med vissa begränsningar, på vissa fritidshem hade personal och elever gemensamt gjort listor på tillåtna sajter och appar. Eventuella problem hanterades utifrån situationen. Vissa lärare var drivande i att fånga upp medieintressen och organisera andra aktiviteter kring dem.

Stöd till fritidshemmet

Carolina Martinez forskning ingår i det material som Skolverket tagit fram för att ge stöd och inspiration till de som arbetar i fritidshemmet gällande digitala verktyg i fritidshemmets undervisning.

Skolverket: Digitala verktyg och lärande i fritidshemmet