Vladimir Putins val att invadera Ukraina stämmer inte överens med ledarens tidigare mycket kalkylerande agerande. ”Invasionen strider mot folkrätten, är helt meningslös och totalt kontraproduktiv”, säger Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor i juridik och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet.

– Det fanns ingen anledning att ur ett ryskt säkerhetsperspektiv gå in i Ukraina. Ett eventuellt Nato-medlemskap för Ukraina var extremt osannolikt innan invasionen, säger Kamal Makili-Aliyev.

Civila oskyddade i Ukraina

Krigshandlingar är endast motiverade vid självförsvar eller efter beslut i FN:s säkerhetsråd. Vad gäller självförsvar kan det enligt sedvanerätten vara motiverat med självförsvar i rent förebyggande syfte, men bara när den som angriper är helt övertygad om att en attack är nära förestående och saknar alternativ, menar Kamal Makili-Aliyev. Attacken måste också vara proportionerlig. Men Ukraina hotar inte rysk säkerhet och Ryssland har ingen anledning att tro att det ska komma en attack. Därför är invasionen inte motiverad, det kan inte ens diskuteras på ett teoretiskt plan, menar Kamal Makili-Aliyev:

– Aggression är ett internationellt brott enligt folkrätten och det gör Putin till en internationell kriminell. Precis som när USA invaderade Irak 2003 efter att ha ljugit om massförstörelsevapen i landet används nu orsaker som inte finns i verkligheten.

Vad som krävs för en invasion en sak. Sedan har också kriget sina egna lagar. Ett exempel på det är att civila är särskilt skyddade i krig. Men när civila tar upp vapen i strid så blir de omedelbart oskyddade enligt internationell rätt. Om de blir angripna och tillfångatagna har de heller inte samma skydd som soldater.

­– Det finns undantag om de tar upp vapen spontant för att skydda sig själva och det handlar om en kortare period. Vanligtvis behöver de visa att de är en del av militären genom att uppvisa någon slags officiell identifikation för att få skydd som soldater. Det här riskerar att bli en farlig gråzon för civila ukrainare som tar upp vapen, säger Kamal Makili-Aliyev.

Irrationell Putin

Kamal Makili-Aliyev har svårt att förstå varför Putin nu handlar som han gör. Han har dock sett en förändring i presidentens agerande de senaste fem åren. Putin har börjat slå ned på medier och internet. Lagen ändrades också för att göra det svårare att kritisera presidenten.

– Putin har alltid varit relativt öppen för kritik. Men på senare år har han blivit mer känslig. Jag såg det som att han började bli mer auktoritär som ledare men nu ser jag det som en början på en mer irrationell Putin. Att inte tåla ens lite kritik är en indikator på att något är fel, säger Kamal Makili-Aliyev.

Agerandet nu i och med invasionen av Ukraina stämmer heller inte överens med Putins tidigare agerande. Han tog snabbt över Krim för att säkerställa att Ukraina inte skulle gå med i Nato på grund av pågående konflikt med Ryssland, menar Kamal Makili-Aliyev. Inte heller Georgien kan på grund av konflikten med Ryssland söka Nato-medlemskap. Vid dessa båda tidigare konflikter var också förlusterna för Ryssland låga.

– Nu går han ”all in” utan något att vinna. Det handlar om att uttrycka makt. Det är vad det handlar om. Ryssland vet att Ukrainas chanser på medlemskap i Nato eller EU är dåliga. De är dock bättre nu än någonsin förut vilket gör invasionen helt meningslös och kontraproduktiv. Putin hade en bättre position när han befann sig på sin egen sida gränsen, säger Kamal Makili-Aliyev.

Alla postsovjetiska konflikter har dessutom en sak gemensamt:

– Krigsmedel löser inte konflikten. Det är omöjligt, säger Kamal Makili-Aliyev.

Text: Ellen Albertsdottir

Forskning om Ryssland och Ukraina

Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor i juridik och mänskliga rättigheter, återfinns på Malmö universitets expertlista för journalister. Han svarar på frågor om mänskliga rättigheter, internationell rätt, autonomi, självbestämmande och minoritetsrättigheter samt frågor om Belarus, Ukraina, Moldavien och Kaukasus-regionen.