Mer teknik och ekonomi än rättvisa i energipolitiken

Under det nyligen avslutade klimattoppmötet i Glasgow undertecknade flera av världens tyngsta länder en deklaration om rättvis omställning. Bland undertecknarna syns USA, Tyskland och Storbritannien, liksom Sverige, Norge och Danmark.

Ändå handlar få energipolitiska riksdagsmotioner som studerats i undersökningen uttryckligen om rättvisa.

– Det tas upp lite, men fokus ligger på teknik och ekonomi. Energi betraktas inte som ett etiskt problem, säger etikforskaren Anders Melin, som tillsammans med kollegorna statsvetaren Gunnhildur Lily Magnusdottir och filosofen Patrik Baard undersökt riksdagsmotioner och intervjuat politiker och tjänstpersoner om rättvisa i energipolitiken.

Rättvisa på EU-nivå

Enligt rapporten finns endast ett fåtal uttryckligt moraliska omdömen i de riksdagsmotioner som ingår i undersökningen. Etisk reflektion tycks inte spela en väsentlig roll inom energipolitiken. Detta trots att rättvisa lyfts fram på EU-nivå. Fonden för rättvis omställning har till exempel startats av Europaparlamentet för att hantera de socioekonomiska konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Frånvaron av rättviseaspekter i svensk energipolitik kan med ett statsvetenskapligt begrepp förklaras med ”stigberoende” som förklarar hur experter är bundna av tidigare val och beslut i sitt arbete. Nya aspekter som rättvisa kan då anses vara mindre relevanta eller lämpliga än dominerande idéer baserade på teknik och ekonomi när tjänstepersonerna tar fram energiscenarior som används vid långsiktig planering.

Rättvisa lokalt och globalt

I de fall rättviseaspekter ändå återkommer i riksdagsmotioner handlar det om rättvisa både inom landet och mellan länder. Rättvisa inom landet förekommer i motioner från Centerpartiet som menar att skatt på flygresor bör undvikas för att invånare ska kunna bo utanför de stora städerna. Miljöpartiet och Kristdemokraterna menar att de kommuner i vilka vattenkraft produceras bör ges en större andel av vinsten. Flera motioner från Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyfter fram den moraliska nödvändigheten att ställa om för andra på planeten.

Frånvaron av etisk reflektion har ett tydligen undantag: kärnkraften.

– Etik har varit med i debatten om kärnkraft sedan 1970-talet. Kritiker har lyft fram förvaringen av radioaktivt avfall sett till framtida generationer, och hur uran utvinns, sett till dem som arbetar i gruvorna, säger Anders Melin.

Utbyggnad av vattenkraft

En sak förvånade Anders Melin när de gick igenom materialet och det var att samernas rättigheter inte togs upp i riksdagsmotioner, varken från vänster- eller högerhåll. En riksdagsmotion nämnde kort påverkan på renskötsel, men det var allt.

­– Samernas rättigheter har uppmärksammats en hel del både sett till utbyggnad av vattenkraft och vindkraft. Deras rättigheter uppmärksammas i andra sammanhang, men vissa tänker kanske att det inte hör ihop med energipolitik trots att det är här det får tydlig effekt, säger Anders Melin.

Forskningsprojektet fortsätter och nästa steg är att analysera hur konstruktion av energiscenarier på ett mer systematiskt sätt kan ta hänsyn till rättvisefrågor.

Text: Ellen Albertsdottir