Minskat stöd för antisemitiska attityder i Sverige
Antisemitiska attityder och föreställningar minskar i samhället. En lägre andel än tidigare instämmer i antisemitiska påståenden. Det visar en ny kartläggning från Forum för levande historia som professor Pieter Bevelander medverkar i.
En ny studie från Forum för levande historia, "Antisemitism i Sverige. En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020", visar att stödet för antisemitiska föreställningar har minskat i det svenska samhället. Rapportförfattare är Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer (IMER) vid Malmö universitet och Henrik Bachner, filosofie doktor i idéhistoria.
– Studien visar att antisemitiska attityder och föreställningar har gått ner i den svenska befolkningen, men det finns fortfarande en inte obetydlig andel som bär på dessa. Resultaten ligger i linje med andra nordvästeuropeiska länder som Norge och Storbritannien. Jämfört med andra länder ligger Sverige dock relativt lågt, säger Pieter Bevelander.
Studien visar även att antisemitiska attityder förekommer i alla delar av befolkningen, i grupper med olika religionstillhörighet eller ingen religionstillhörighet, samt i olika politiska opinioner. Men i likhet med 2005 visar resultaten för 2020 att antisemitiska attityder och föreställningar är jämförelsevis mer utbredda i vissa delar av befolkningen och vissa politiska opinioner än i andra. Det gäller bland annat äldre åldersgrupper och personer födda i eller utanför Europa eller med muslimsk religionstillhörighet samt grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna.
– Antisemitistiska attityder och föreställningar finns i alla grupper. Det finns bland unga, men mer bland äldre. Det finns bland kristna och icke-religiösa, men mer bland gruppen som anger en muslimsk religionstillhörighet. Detta kan delvis förklaras av att dessa föreställningar är mer utbredda och politiskt legitima i exempelvis Mellanöstern. En betydande andel av migrationen till Sverige är från dessa länder. Men antisemitism finns överallt, i alla befolkningsgrupper och politiska opinioner, säger Pieter Bevelander.
På basis av undersökningens resultat och den förnyade kunskapen kommer Forum för levande historia fortsätta stödja praktisk verksamhet med målet att effektivt motverka antisemitism i samhället.
– Trots att färre personer ger uttryck för antisemitiska attityder och föreställningar återfinns de fortsatt hos en inte obetydlig minoritet av befolkningen. Förekomsten av antisemitiska incidenter och hatbrott i det svenska samhället visar också på att antisemitism är ett allvarligt problem. Med den här undersökningen vill vi stödja praktisk verksamhet på området, säger Caroline Källner, tillförordnad överintendent vid Forum för levande historia, i ett pressmeddelande.
Text: Ellen Albertsdottir och Forum för levande historia
Urval av siffror
66 procent har inte instämt i några traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska frågepåståenden, en ökning med 9 procentenheter, jämfört med 57 procent 2005.
5 procent har fortsatt stark antisemitisk inställning, jämfört med 6 procent 2005.
10 procent ”tror det ligger något” i konspirationsteorin att finansmannen George Soros i hemlighet styr mycket av det som händer i världen.
77 procent har inte instämt i något av tre frågepåståenden avseende antisemitism relaterad till Israel, en ökning på 9 procentenheter jmf med 68 procent 2005
10 procent har helt eller delvis instämt i frågepåståendet ”judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften”, en minskning med 4 procentenheter, jämfört med 14 procent 2005.
11 procent instämmer helt eller delvis i frågepåståendet "judarna har för stort inflytande i världen idag", vilket är en minskning med 4 procentenheter från 2005. Överlag har andelen som i olika grad tar avstånd från konspiratoriska föreställningar om judar ökat sedan 2005.
66 procent är positiva till en jude som statsminister, det är en ökning med 18 procentenheter, jämfört med 48 procent 2005.
Om undersökningen
Undersökningen är baserad på en nationellt representativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel bestående av 3 507 personer i åldrarna 18-79 år. På uppdrag av Forum för levande historia har opinionsundersökningsföretaget Novus låtit respondenter svara på olika frågepåståenden kopplade till vanligt förekommande motiv i samtida antisemitism. Frågebatteriet är till stora delar detsamma som 2005 års attitydundersökning och resultaten därmed också jämförbara.