Kursen inleds med en översikt över olika samhällsvetenskapliga metoder och hur de tillämpats inom forsknings- och utredningsarbete av relevans för polisiärt arbete. Vidare behandlas tillämpningen av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Därefter diskuteras hur olika polisiära arbetsmetoder kan följas upp och utvärderas samt hur effektiviteten kan bedömas.
Kunskapsbaserat polisarbete
Fristående kurs
Om kursen
Kursinnehåll
Kursens övergripande syfte är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om kunskapsbaserat polisarbete och diskutera hur detta kan implementeras samt de utmaningar som föreligger. Målet är att studenten ska bredda och fördjupa sina kunskaper om vilka arbetsmetoder som kan hantera dagens och morgondagens problem, och på så sätt kunna bidra till att hantera problem utifrån vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet.
Kursens syfte är vidare att studenten förvärvar grundläggande kunskap om samhällsvetenskapliga metoder av relevans för polisiärt forsknings- och utredningsarbete. Syftet är särskilt att studenten ska fördjupa sin kunskap om samhällsvetenskapliga metoder för att kunna planera uppföljning av insatser och kunna bedöma insatsers effekter.
Inom kursen planerar och genomför studenten självständigt en studie av relevans för polisiärt arbete och presenterar och diskuterar resultaten i ett examensarbete.
Kursen består av tre delkurser.
Delkursen inleds med en diskussion om kunskapsbaserat och problemorienterat polisarbete. Utifrån detta diskuteras olika polisiära arbetsmetoder och hur polisens arbete kan kunskapsbaseras samt vilka utmaningar detta kan innebära. Centralt i delkursen är att studenten är delaktig i att ta fram delkursens material genom att genomföra en systematisk litteraturöversikt.
I kursen identifierar studenten ett problemområde av relevans för polisiärt arbete och planerar och genomför en vetenskaplig studie. Studenten presenterar studien i ett skriftligt examensarbete som inkluderar en diskussion om etiska frågeställningar kopplade till det identifierade problemområdet. Slutligen diskuterar studenten examensarbetets genomförande och resultat samt opponerar på en annan students examensarbete.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Avklarad högskoleexamen i polisiärt arbete, 120 hp, varav minst 60 hp inom huvudområdet polisiärt arbete inklusive ett självständigt arbete motsvarande 7,5 hp.
Urval
Högskolepoäng 100%
Behörighet genom reell kompetens
Saknas formell behörighet då du tillhör den kategori av poliser som genomgått den tidigare, icke högskolepoängsgivande polisutbildningen kan behörighet bedömas utifrån reell kompetens.
Läs mer om hur du gör en ansökan om bedömning av reell kompetens
Kurslitteratur
Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor (valda delar)
Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor. (valda delar)
Larsson P, Granér R, Gundhus H I, (red.) (2016) Polisvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor (valda delar)
Mitchell R J, (2021) Twenty-one Mental Models that Can Change Policing: A Framework for Using Data and Research for Overcoming Cognitive Bias. New York: Routledge. 228 sidor.
Nielsen Barstad H, Henriksen Glasø K, (2021) Kunnskapsbasert politiarbeid: Teori og praksis. Oslo: Gyldendal. 204 sidor.
Sherman L W, (1998) Evidence-Based Policing. Ideas in American Policing. Washington DC: Police Foundation, 1-15.
Vetenskapliga artiklar och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).
Huey L, Mitchell R, (2021) Implementing Evidence Based Research: A How-to Guide for Police Organizations. Bristol: Policy Press. 232 sidor.
Ivert A-K, Mellgren C, (2020) Processutvärdering av Sluta skjut. Malmö. Malmö universitet. 76 sidor.
Ivert A-K, Mellgren C, (2021) Effektutvärdering av Sluta skjut: En strategi för att minska det grova våldet. Malmö. Malmö universitet. 32 sidor.
Koper C S, Lum C, Wu X, Hegarty T, (2021) The long-term and system-level impacts of institutionalizing hot spot policing in a small city. Policing: A Journal of Policy and Practice, 15(2), 1110-1128.
Lum C, Koper C S, (2017) Evidence-based policing: Translating research into practice. Oxford: Oxford University Press. 348 sidor.
Lum C, Koper C S, Wilson D B, Stoltz M, Goodier M, Eggins E, Mazerolle L, (2020) Body-worn cameras' effects on police officers and citizen behavior: A systematic review. Campbell Systematic Reviews, 16(3), 1-40.
Lum C, Stoltz M, Koper C S, Scherer J A, (2019) Research on body-worn cameras: What we know, what we need to know. Criminology & Public Policy, 18(1), 93-118.
Magnusson M-M, (2022) Open drug scenes and the merging of policing practice and research: A pracademic approach. (Doctoral dissertation, Malmö University, Department of Criminology, Malmö). 106 sidor (valda delar)
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rapporter om polisiärt arbete i Sverige, rättsfall och metodstöd tillkommer (ca 300 s).
Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor (valda delar).
Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor (valda delar).
Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. 81 sidor.
Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Samhällsvetenskaplig metod i polisiärt arbete
Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor (valda delar)
Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor. (valda delar)
Larsson P, Granér R, Gundhus H I, (red.) (2016) Polisvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor (valda delar)
Mitchell R J, (2021) Twenty-one Mental Models that Can Change Policing: A Framework for Using Data and Research for Overcoming Cognitive Bias. New York: Routledge. 228 sidor.
Nielsen Barstad H, Henriksen Glasø K, (2021) Kunnskapsbasert politiarbeid: Teori og praksis. Oslo: Gyldendal. 204 sidor.
Sherman L W, (1998) Evidence-Based Policing. Ideas in American Policing. Washington DC: Police Foundation, 1-15.
Vetenskapliga artiklar och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).
2. Kunskapsbaserat polisarbete
Huey L, Mitchell R, (2021) Implementing Evidence Based Research: A How-to Guide for Police Organizations. Bristol: Policy Press. 232 sidor.
Ivert A-K, Mellgren C, (2020) Processutvärdering av Sluta skjut. Malmö. Malmö universitet. 76 sidor.
Ivert A-K, Mellgren C, (2021) Effektutvärdering av Sluta skjut: En strategi för att minska det grova våldet. Malmö. Malmö universitet. 32 sidor.
Koper C S, Lum C, Wu X, Hegarty T, (2021) The long-term and system-level impacts of institutionalizing hot spot policing in a small city. Policing: A Journal of Policy and Practice, 15(2), 1110-1128.
Lum C, Koper C S, (2017) Evidence-based policing: Translating research into practice. Oxford: Oxford University Press. 348 sidor.
Lum C, Koper C S, Wilson D B, Stoltz M, Goodier M, Eggins E, Mazerolle L, (2020) Body-worn cameras' effects on police officers and citizen behavior: A systematic review. Campbell Systematic Reviews, 16(3), 1-40.
Lum C, Stoltz M, Koper C S, Scherer J A, (2019) Research on body-worn cameras: What we know, what we need to know. Criminology & Public Policy, 18(1), 93-118.
Magnusson M-M, (2022) Open drug scenes and the merging of policing practice and research: A pracademic approach. (Doctoral dissertation, Malmö University, Department of Criminology, Malmö). 106 sidor (valda delar)
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rapporter om polisiärt arbete i Sverige, rättsfall och metodstöd tillkommer (ca 300 s).
3. Examensarbete i polisiärt arbete
Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor (valda delar).
Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor (valda delar).
Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. 81 sidor.
Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
