Om kursen

Kursen vänder sig till dig som är lärare eller på annat sätt jobbar i förskola och skola, och som har uppdrag att leda kollegialt utvecklingsarbete. Målen för kursen är att utveckla fördjupad kunskap om kvalitetsutvecklande arbete samt utveckla förmåga att självständigt leda kollegialt lärande i den egna verksamheten. Arbetet ska kommuniceras både i tal och skrift till olika målgrupper för att erfarenheterna ska kunna prövas av andra.

Kursen går under ett läsår och undervisningen som är processorienterad sker övervägande i digital form med en campusträff. Studierna bedrivs både enskilt och i grupp. Det är en fördel om den närmaste chefen är informerad att kursuppgiften behöver genomföras i den egna verksamheten.

Planerade heldagstillfällen under läsåret 2024/2025:

6/9 Kursstart

26/9

23/10

18/11

17/12

15/1

30/5 Obligatoriskt slutseminarium heldag

Därutöver genomförs handledningstillfällen sen eftermiddagstid.

Erfarenheter visar att det är viktigt att genomförandet av utvecklingsarbetet sker i samförstånd med närmaste chef.

Kursen ges i samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad och Malmö universitet.

Kursinnehåll

Kursplan höst 2024

Tidigare kursplaner

Behörighet och urval

Behörighetskrav

Kursen vänder sig till lärare och andra i förskola och skola som har uppdrag att leda kollegialt utvecklingsarbete. Behörighet är akademisk yrkesexamen för undervisningssektorn samt minst 50% undervisningserfarenhet under minst två år.

Urval

Högskolepoäng 100%

Kurslitteratur

Almqvist, Jonas, Hamza, Karim & Olin Anette. (2017). Undersöka och utveckla undervisning. Professionell utveckling för lärare. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Blossing, Ulf. (2013). Förändringsagenter för skolutveckling – roller och implementeringsprocess. Pedagogisk forskning i Sverige, 18(3-4), 153-174.

Blossing, Ulf. & Wennergren, Ann-Christine. (2019). Kollegialt lärande – Resan mot framtidens skola. Lund: Studentlitteratur AB. (144 s.)

Grimm, Frida. (2020). The first teacher as the elephant in the room – Forgotten and hidden teacher leadership perspectives in Swedish schools. Research in Educational Administration and Leadership, 5(2), 454-483.

Gyllander Torkildsen Lisbeth & Nehez, Jaana. (2020). Att leda utvecklingsprocesser i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)

Handal, Gunnar, Hofgaard Lycke, Kirsten. & Lauvås Per. (2017). Kollegahandledning med kritiska vänner. Lund: Studentlitteratur. (262 s.)

Jarl, Maria, Blossing, Ulf & Andersson Klas. (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur och Kultur. (184 s.)

Rönnerman, Karin, Edwards-Groves, Christine & Grootenboer Peter. (2018). Att leda från mitten. Lärare som driver professionsutveckling. Stockholm: Lärarförlaget. (127 s.)

Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken (stödmaterial). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Utöver detta tillkommer 3-4 vetenskapliga artiklar, en forskningsöversikt eller en avhandling inom det didaktiska område som väljs för utvecklingsarbetet.

Obligatorisk litteratur med valbar inriktning (ca. 150 sidor)

Augustinsson, Sören, Ericsson, Ulf & Rakar, Fredrik. (2018). Organisation ur nya och gamla perspektiv. Ett kollage om livet i organisationer. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)

Bunar, Nihad.(2016) Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa – likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift, 93(5), 564-573.

Jacobsson, Katharina. (2017). Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete (doktorsavhandling). Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. (220 s.)

Jarl, Maria & Pierre, Jon. (red) (2018). Skolan som politisk organisation. Falkenberg: Gleerups.

Katz, Steven & Ain Dack, Lisa. (2017). Professionsutveckling & kollegialt lärande. Framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm, Natur och kultur.

Persson, Sven. (2008). Forskningscirklar - en vägledning. Malmö: Malmö Stad.

Robinson, Vivian. (2019). Förbättring i en förändringstrött skola. Ett undersökande tillvägagångssätt. Lund: Studentlitteratur.

Wennergren, Ann-Christine. (2014). The power of risktaking in professional learning. l: Karin Rönnerman & Petri Salo (Red.) Lost in practice: Transforming Nordic Educational Action Research (kapitel 8). Rotterdam: Sense Publisher. Görs tillgänglig vid kursstart.

Wennergren, Ann-Christine & Nehez, Jaana. (2020). Drivkraft för kollegialt lärande. Observationer med MOSO och kritiska vänner. Fem undersökningar om att göra skillnad för elever. Ängelholm: EnABLE Education.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Kontakt

Utbildningen ges av

Fakulteten för lärande och samhälle

Fakulteten för lärande och samhälle erbjuder yrkesutbildning inom områdena skola, kultur, fritid och idrott. Fakulteten driver...

Institutionen för kultur, språk och medier

Institutionen för kultur, språk och medier (KSM) arbetar med hur barn och ungdomar använder språk, litteratur och andra medier...