Forskare vid Malmö universitet har undersökt hur olika ingredienser påverkar egenskaperna i så kallade topikala formuleringar, produkter som används på huden och slemhinnor. Resultaten presenteras i en ny avhandling där man djupdykt i rollen vatten har för att få svar på frågor.

Abdullah Ali försvarade nyligen sin avhandling Topical formulations, design and drug delivery: A Dive into water. I avhandlingen utforskar Ali hur vatten och fukt påverkar transporten av läkemedel över kroppens topikala membran. Men även hur en alternativ ingrediens kan användas för topikala krämer som behandlar eksem och torr hud.

– Jag har varit intresserad av hur olika aktuella läkemedelsformuleringar varierar i både läkemedel och kosmetika, hur de sätts ihop, vilka ingredienser som kan påverka dem och hur ingredienserna påverkar egenskaperna. En sak att förstå var hur vatten i formuleringen, och vid de aktuella membranen, påverkar till exempel hur läkemedel levereras, säger Abdullah Ali, forskare vid Malmö universitet. 

Forskningsprojektet fokuserade mest på att skapa topikala krämer med användning av hållbara källor, som stärkelse partiklar från Quinoa. Genom att använda stärkelse partiklar kunde Ali byta ut traditionella tensider – små molekyler som kan stabilisera vatten och olje-blandningar. Dessa blandningar används vanligtvis för att skapa emulsioner. 

– Vi kan ersätta dessa tensider med en hållbar och naturlig källa. De kan också vara ett mindre känsligt alternativ för personer som har allergiska reaktioner. Vi går mot mer hållbara förhållningssätt. Det har varit väldigt intressant att förstå hur vi kan skapa nya typer av emulsioner och ta reda på hur vi kan använda dem på andra sätt genom att tillämpa en sådan källa, tillägger Ali.

Ali och hans forskarkollegor tittade på hur den alternativa ingrediensen kunde användas för att ge en annorlunda kosmetisk känsla efter applicering. En undersökning med 30 personer visade att ingrediensen gav en torrare efterkänsla som de flesta deltagare föredrog, medan traditionella krämer upplevdes som oljiga och klibbiga.

– När man använder dessa krämer är de kosmetiskt vilket är mycket viktig. Där finns egenskaper som krämens viskositet, hur klibbig eller fet den är, egenskaper som kan göra att patienter inte använder läkemedelskrämer om de inte gillar hur de känns mot huden.

– Vi kunde också se hur det kunde skapa nya typer av formuleringar, som två-i-ett handdesinfektionsmedel som kan fungera både antimikrobiellt och som en återfuktande kräm. I denna typ av blandning finns det desinfekterande medel som alkohol, men också en mjukgörande olja som kan bidra till att återfukta huden. Genom att använda quinoa stärkelse kan vi skapa formuleringen med en hudvänlig, naturlig källa, säger Ali.

Som en del av undersökningen användes fyra olika krämer med olika sammansättning av ingredienser varav en använde stärkelse partiklarna. Syftet var att förstå och kartlägga vilka attribut som kan relatera till en viss komposition.

 – Vissa ingredienser hade mer inverkan på kosmetiskt tilltal, andra kunde ha mer fysisk effekt, till exempel på viskositeten, tillägger Ali.