Pandemin har skadat Putin

Är det Putins dilemma, eller dilemmat med Putin?
– Det är Putin själv som är dilemmat. Han är garanten för regimen, men han är också problemet då den legitimitet som hela regimen vilar på ligger på honom som person. Ingen annan ledande politiker har den trovärdigheten. Därför kan ingen i etablissemanget ersätta Putin som det ser ut idag.

Varför kan ingen ersätta Putin?
– Han har aldrig identifierat någon kronprins. Han har heller aldrig släppt fram någon annan på scenen. Vid något tillfälle har han sagt att han tänkt på frågan om sin efterträdare sedan han tillträdde år 2000, men tydligen har han inte kommit fram till något än. Efter fjolårets förändring i konstitutionen har Putin dessutom möjlighet att sitta kvar till 2036.

Vad betyder legitimitet utanför det demokratiska systemet?
– Begreppet tar sikte på att styret upplevs som rätt och riktigt av folket. Men i auktoritära politiska system handlar det inte om att upprätthålla demokratiska ideal utan om att ge folket ett visst välstånd, stabilitet, ordning och reda.

Hur står sig Putin jämfört med historiens ryska ledare?
– I landet finns traditionellt en opinion som värdesätter en stark ledare. Den rollen uppfyller Putin väl. I valet mellan demokrati och stabilitet väljer man stabilitet. Putin bygger på arvet från Peter den Store, men också andra. Ju längre tiden har gått sedan Stalins skräckvälde väljer många att främst tänka på den perioden som en tid av ordning och reda.

Jämfört med sin föregångare, Boris Jeltsin?
– En stor del av grunden för mytbildningen kring Putin var att det var han som återupprättade stormakten, började uppträda som det anstår rysk president samt gjorde Ryssland respekterat och fruktat igen. Jeltsins svaghet blev Putins styrka, ur kaoset under Jeltsin föddes Putins ordning. Om det inte varit så oroliga år under 1990-talet hade det inte funnits förutsättningar för Putins långa styre. Decenniet präglades av kaos, instabilitet och allmän oreda, men var också den ryska demokratins bästa stund. Den senare aspekten har tyvärr glömts bort idag.

Varför denna längtan efter ordning och reda?
– Myten om återkommande Stora Oredor är stark i Ryssland. Det handlar om tider av instabilitet som tar slut genom att en stark ledare kastar ut inkräktarna och enar folket. Jeltsin-åren har i Putinregimens retorik utpekats som den senaste Stora Oredan. Det är bland annat på den myten som han byggt sitt förtroendekapital. Myten fanns före Putin, men han har skickligt utnyttjat den.

Hur har pandemin påverkat Putin?
Föreställningen om Putin som en god nutida tsar och en man som får saker och ting gjorda har fått sig en törn. När han inte visar sig utan gömmer sig i sin bunker och har möten på Zoom, blir dynamiken inte densamma. Kontrasten mot den unge och dynamiske oppositionsledaren Navalnyj gör att Putin framstår som en gammal man.

Har det påverkat hans förtroende?
I april och maj 2020 hade Putin rekordlåga förtroendesiffror. Då uttryckte 59 procent gillande för presidenten i mätningar. Det är höga siffror om man jämför med USA och Frankrike, men samtidigt är kritiker mindre benägna att uttala sig fritt och svarsfrekvensen låg. Förändringarna över tid är intressanta att studera. Riktigt höga siffror, uppemot 90 procent, hade Putin efter annekteringen av Krim.

Är Navalnyj ett hot mot Putins presidentskap?
– Navalnyj sitter i fångläger och hans organisation är sönderslagen. Just nu ligger oppositionen i spillror och Navalnyj som person är oskadliggjord. Men den slagkraftiga kritik han har formulerat kommer att leva kvar i samhället och växa sig starkare någon gång igen, inte minst som Putin blir äldre och tröttare.

Nästa år fyller Putin 70 år. Vad händer när han går?
– Det krävs en ny politisk kraft som kan erbjuda den karismatiska legitimering som Putin har stått för men nu börjar tappa. Om en sådan person inte träder fram lär regimen förr eller senare svara med våld för att upprätthålla systemet.

Text: Ellen Albertsdóttir