Unik kartläggning av trångboddhet i Malmö

Coronapandemin aktualiserade behovet av mer kunskap om trångboddhet och dess konsekvenser. Att bo trångt ökar utsattheten i en pandemi vars huvudbudskap har varit ”håll avstånd”.

– När Sverige byggde miljonprogrammen byggde vi bort bristande kvalitet och fick bort de sista resterna av den undermålig bostadskvalitet som hade präglat delar av städerna innan andra världskriget. Så vi har nöjt oss och tänkt att vi har bra standard. Men nu ser vi ökad ojämlikhet vilket återaktualiserat frågan, säger bostadsforskaren Martin Grander, som tillsammans med Matilda Sandberg, doktorand, står bakom rapporten ”Trångboddhet i Malmö: En studie av trångboddhetens ojämlika utbredning och konsekvenser” som är den första större kartläggningen av trångboddhet i Malmö på över två decennier.

Studien är unik på det sätt att den kombinerar registerdata med intervjuer och enkäter.

– Rapporten bekräftar vad vi trott, men vi får siffror på det och kan se sambandet mellan trångboddhet och övriga levnadsvillkor. Vi har en karta som visar hur trångboddheten är som allra störst där inkomsterna är som allra lägst, säger Martin Grander.

De som bor mest trångt är främst hushåll med lägre inkomster och lägre utbildningsnivå än det genomsnittliga Malmöhushållet. Trångboddheten är också mer utbredd bland dem födda utanför Europa.

Trångboddhet är enligt rapporten både en orsak till och en konsekvens av ojämlikhet i stort.

– Det är viktigt att understryka att det kan vara svårt att isolera direkta samband mellan trångboddhet och specifika konsekvenser, då flera faktorer ofta samverkar. Trångboddhet bör därför förstås som en del av de komplexa orsakssamband som bidrar till social utsatthet, säger Matilda Sandberg.

Allmännyttan mer trångbodd

Allmännyttan har i högre utsträckning en befolkning med sämre levnadsvillkor än boende i privata hyresrätter och bostadsrätter vilket också avspeglas i en högre grad av trångboddhet. Samtidigt minskar den extrema trångboddheten i MKB:s bestånd, medan den ökar bland boende i privata hyresrätter.

– Att trångboddheten är högre i MKB:s bestånd än i privata hyresföretag kan bero på olika saker men sammanfaller med att inkomsterna är lägre bland som bor i allmännyttan vilket bland annat beror på lägre inkomstkrav och att det finns ett öppet och transparent kösystem, säger Martin Grander.

Kan inte vara hemma

I studien lyfte deltagarna, både boende och yrkespersoner som möter trångbodda, bristen på utrymme, lugn och avskildhet i hemmet, vilket bidrar till svårigheter med återhämtning. Trångboddhet kan också stressa i sig, då det kan vara svårt att göra något åt situationen.

Det finns också exempel på hur sömnen påverkas negativt.

– Det övergripande handlar om bristen på eget utrymme. För att vardagslivet ska fungera krävs det hänsynstagande och att kompromisser görs inom hushållet. Bristen på utrymme och avskildhet i hemmet påverkar läxläsning och studier. Flera beskriver hur trångboddheten gör att mer tid tillbringas utanför bostaden, säger Matilda Sandberg.

Intervjupersonerna i studien tar även upp vikten av gemensamma utemiljöer som gårdar och gröningar, liksom fritidsgårdar, skolgårdar och lekplatser.

– Om man inte kan vara i hemmet behöver man kunna vara någon annanstans, säger Matilda Sandberg.

Text: Ellen Albertsdottir