Om kursen

Samhällsorienterande ämnen för lärare i åk 1-3 (15hp), erbjuds inom Lärarlyftet.

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla teoretiska och didaktiska kunskaper i de olika samhällsorienterande ämnena, samt utveckla kompetens att planera, leda och utvärdera undervisning i grundskolans år 1–3 utifrån aktuella styrdokument i och relevant ämnesdidaktisk forskning.

I undervisning, kurslitteraturer och kommunikation används svenska. Inslag av engelska kan förekomma.

Kursen utgörs primärt av ämnesvisa studier och avslutas med ett ämnesövergripande arbete inom ramen för kursen om 15hp. Inom samtliga ämnesteoretiska moment behandlas även ämnesdidaktiska perspektiv, med utgångspunkt i kursplanernas syfte och centrala innehåll i Lgr 11. Kursens ämnesteoretiska innehåll är jämnt fördelat mellan de ämnen som ingår i kursen.

Arbetsform (distans)

Kursens ges som en distanskurs och har fem lärarledda utbildningsdagar med fjärrundervisning. Detta innebär att utbildningsdagarna genomförs digitalt men i realtid.

Behörighet

BEHÖRIGHETSKRAV

Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

  • som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
  • som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
  • samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Urval

Lottning

Kursinnehåll och upplägg

Kursens ämnesteoretiska innehåll är jämnt fördelat mellan de ämnen som ingår i kursen.

Bedömning som ett redskap för lärande ingår i kursmomenten, med särskilt fokus på kunskapskravens teori och problematik. I kursen diskuteras undervisning i ett likvärdighetsperspektiv och vad genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning. Deltagarna utmanas att skapa inkluderande lärandesituationer som kan innebära att ta vara på elevers nyfikenhet, olika bakgrund och förutsättningar, behov och svårigheter samt stimulera kritiskt tänkande. Arbete med digitala verktyg knutna till SO-ämnena lyfts upp.

Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända presenteras och tillämpas inom ramen för en workshop.

Geografi

I geografi fokuseras till största delen betydelsen och konsekvenserna av människans och naturens ömsesidiga påverkan. Identifikation och analys av rumsliga samband sker med hjälp av kartor och geografiska modeller. deltagarna introduceras i webbaserade verktyg som t.ex. Google Earth och pedagogiska kartor, som är lämpliga för planering och genomförande av undervisningen.

Samhällskunskap

I samhällskunskap läggs fokus på samhällsstruktur, styrelseskick och olika aktörers perspektiv på aktuella samhällsfrågor studeras. Demokratibegreppet behandlas med särskilt fokus på mänskliga rättigheter, elevdemokrati, aktivt deltagande och medborgerlig bildning. Digital kompetens och digitala verktyg som en resurs för lärande diskuteras inom kursmomentet.

Historia

I historia ligger fokus till största delen på centrala utvecklingslinjer som kulturmötens betydelser och hur människors levnadsvillkor förändras över tid. Fokus läggs på svensk och nordisk historia, samt hur lokalhistoria kan behandlas i samband med närområdesstudier i åk 1-3. Tidslinjer som didaktiskt verktyg behandlas och en analys av aktuella läromedel genomförs. Didaktiska redskap för att främja läsningen av SO-texter lyfts fram.

Religion

I religion studeras världsreligionerna utifrån trosuppfattning, existentiella frågor och teoretiska begrepp. Särskild vikt läggs vid de abrahamitiska religionerna. Denna del inbegriper även ett praktiskdidaktiskt moment i form av dramatisering som pedagogisk metod.

I ett avslutande ämnesövergripande arbete planerar deltagarna ett upplägg för ett arbetsområde mot åk 1–3 med tematiskt upplägg med strategier för att behandla flera olika delar av det centrala innehållet i So-ämnena. Inom detta förklaras och motiveras egna didaktiska val med utgångspunkt från Lgr 11. I detta arbete beaktas också olika aspekter av ett inkluderande förhållningssätt gentemot elever med olika kulturell bakgrund och behov av särskilt stöd, samt hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i en heterogen undervisningsgrupp utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

Kurslitteratur

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (327s.)

Blank, Sara m.fl. (2019). SO för lärare 1¬-3. Malmö: Gleerups (152s.)

Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur (296s.)

Båth, Sten, Sanderoth, Ingrid & Werner, Margit (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. Lund: Studentlitteratur (256s.)

Cele, Sofia (2008). ”Från sinne till symbol. Om barns förhållande till kartan.” [Elektronisk resurs] Geografiska Notiser. (3, 123-131)

Dessen Jankell, Lotta & Örbring, David (red.) (2020). Geografididaktik: för lärare 4-9. (Första upplagan). Malmö: Gleerups

Franck, Olof (red.) (2013). Samhällsämnenas didaktik: F-åk 3. Lund: Studentlitteratur (139s.)

Hedin, Christer (2011). Abrahams barn: Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos Förlag (275s.)

Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2013). Barn och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups (154 s.)

Jönsson, Anders & Odenstad, Christina (2014). Bedömning i SO: För grundskolan. Malmö: Gleerups (184s.)

Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur (125s.)

Lundqvist, Jan (2006). Geologi. Processer, utveckling, tillämpning. Lund: Studentlitteratur (273 s.)

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur (50s.)

Skolverket (2013) Att förstå sin omvärld och sig själv: Samhällskunskap, historia, religion och geografi. Stockholm: Skolverket [Elektronisk resurs] (175s.)

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk resurs]

I övrigt tillkommer diverse artiklar samt litteratur om ca 200 sidor som väljs i samråd med lärare.

Kursvärdering

Deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.