Om kursen

Speciallärarutbildning med specialisering mot matematikutveckling (90 hp), erbjuds inom Lärarlyftet.

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Kursen är indelad i sex delkurser:

  • Specialpedagogiska perspektiv (15 hp)
  • Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (15 hp)
  • Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande (15 hp)
  • Speciallärarens strategiska insatser och pedagogiska bidrag (15 hp)
  • Vetenskapsteori och forskningsmetod (15 hp)
  • Examensarbete - Matematikutveckling (15 hp)

Behörighet

BEHÖRIGHETSKRAV

Lärarexamen som är avsedd för undervisning i ämnet matematik, eller att den sökande genom sin examen fått behörighet att undervisa i matematik.

Om lärarens examen inte är avsedd för undervisning i matematik krävs att läraren blivit behörig att undervisa i ämnet genom högskoleutbildning eller, utan att ha blivit behörig i ämnet, har kompletterande högskolestudier om minst 22,5 hp i matematik.

Därutöver krävs anställning i relevant skolform samt huvudmannens godkännande.

Urval

Lottning

Kursinnehåll

Kursen består av sex delkurser.

Delkursens innehåll

Delkursen behandlar specialpedagogik och dess kontextuella och individuella villkor. Vidare behandlas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns/ungas/vuxnas lärande och utveckling behandlas ur såväl ett forsknings- som ett verksamhetsperspektiv samt i relation till vald inriktning. I denna delkurs påbörjas reflektion över kunskapsutveckling, värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas olika datainsamlingsmetoder och det akademiska skrivandet.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagare kunna

  • redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv samt granska och reflektera över forskning inom området
  • beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till specialpedagogiska teorier och begrepp och i relation till matematikutveckling
  • redogöra för vad funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kan innebära för barn och elever i ett lärandesammanhang
  • analysera hur lärmiljöers förebyggande och åtgärdande arbete kan utvecklas
  • reflektera över och värdera sin egen kunskapsutveckling och basgruppens process

Delkursens arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Delkursens genomförande bygger på att deltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. I delkursen ingår även enskilda uppgifter på campus och deltagande i nätbaserat arbete samt att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I delkursen ingår verksamhetsknutna studier.

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av två delar:

  • Lärandemål 1-4 examineras genom en skriftlig uppgift.
  • Lärandemål 5 examineras skriftligen i form av en självvärdering och värdering av basgruppens process.

Betygskriterier anges av kursledaren vid delkursens start. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som har tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

Delkursens innehåll

Delkursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala, emotionella och etiska aspekter med särskilt fokus på vald specialisering. Vidare belyses samspel mellan individuella förutsättningar, kunskapssyn och lärandemiljö. En del av delkursen innebär att undersöka, granska och genomföra en pedagogisk utredning som är relevant för den valda specialiseringen samt utforma ett åtgärdsprogram. Identifiering av förebyggande och åtgärdande insatser är centralt i delkursen. Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, reflektion över kunskapsutveckling, färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • identifiera och analysera pedagogiska möjligheter och svårigheter i lärandemiljön för elever i behov av stöd, inbegripet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utifrån olika aspekter av lärande och utveckling med särskilt fokus på vald specialisering.
  • kartlägga, analysera och föreslå hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser utifrån olika aspekter av lärande och utveckling med särskilt fokus på vald specialisering
  • problematisera arbetsprocesser och rutiner i arbetet med pedagogiska utredningar utifrån ett systemteoretiskt perspektiv
  • dokumentera och reflektera över den egna kunskaps- och professionsutvecklingen samt över samverkan och etiska förhållningssätt i relation till andra aktörer.

Delkursens arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Delkursens genomförande bygger på att deltagaren deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av två delar:

  • Lärandemål 1, 2 och 3 examineras i en individuell skriftlig uppgift.
  • I examinationen ingår också en skriftlig reflekterande uppgift rörande den egna kunskaps-och professionsutvecklingen, samverkan och etiska förhållningssätt (Lärandemål 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som har tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

Delkursens innehåll

Deltagarna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i delkursen. I delkursen genomför deltagarna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • granska och problematisera teorier och begrepp som rör barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd med speciellt fokus på matematikutveckling
  • kartlägga elevens individuella förutsättningar, inbegripet eventuella funktionsnedsättningar, och analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken
  • kritiskt granska och föreslå olika sätt att möta elever utifrån sina förutsättningar
  • analysera förebyggande och åtgärdande arbete i relation till matematiksvårigheter
  • beskriva det professionella samtalets funktion, samt praktisera och analysera rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare
  • reflektera över yrkesetik och professionsrollens komplexitet.

Delkursens arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Delkursens genomförande bygger på att deltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av tre delar:

  • Lärandemål 1 och 3 examineras genom en skriftlig uppgift.
  • Lärandemål 2 och 4 examineras skriftligen i en form av ett förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik med förslag på förebyggande åtgärder.
  • Vidare examineras lärandemål 5 och 6 skriftligen i en form av videoanalys och reflektion över den egna rollen som samtalspartner.

Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som har tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

Delkursens innehåll

Genom kartläggning och pedagogisk bedömning av elevers hela lärsituationer, analyseras individanpassade arbetssätt. En viktig del av delkursen är att orientera sig i olika metoder för att bedöma effekten av pedagogiska insatser. Inom delkursen analyserar och prövar deltagaren olika strategiska insatser i syfte att säkerställa alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. I delkursen analyseras även olika tillvägagångssätt när det gäller kvalitetsarbete.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • kritiskt analysera olika former av bedömning och betygssättning i relation till matematikutveckling
  • ge exempel på olika sätt att arbeta individanpassat med barn och elever i behov av särskilt stöd i relation till matematikutveckling
  • kritiskt analysera pågående skolutvecklingssatsningar i relation till skolans identifierade behov och gällande styrdokument
  • kritiskt analysera tillvägagångssätt gällande kvalitetsarbete och strategiskt utvecklingsarbete
  • identifiera möjligheter och brister i det pedagogiska arbetet med att möta behoven hos alla barn och elever och presentera en väl underbyggd plan för förebyggande och åtgärdande insatser på skolnivå i relation till matematikutveckling.

Delkursens arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, responsarbete, casemetodik och spanarverkstad. Deltagaren förutsätts utnyttja nätbaserade resurser för responsarbete och arbetsmöten.

Delkursens bedömningsformer

  • Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
  • Prov 2: Skriftlig rapport (Written Report), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.
  • Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 5.

För betyget Väl godkänd på hel delkurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av delkursens poängomfattning. Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som har tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

Delkursens innehåll

Delkursen behandlar olika teoretiska och metodologiska aspekter i specialpedagogisk forskning. Vidare problematiseras och kritisk granskas fenomen med anknytning till specialpedagogiska frågeställningar med betoning på matematikutveckling. I denna delkurs behandlas även insamlings- och bearbetningsmetoder av kvantitativa och kvalitativa data.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren

  • kunna redogöra för olika vetenskapsteoretiska synsätt och problem
  • kunna beskriva samt motivera användningen av olika urvalsmetoder, datainsamlingsmetoder och analysmetoder inom den kvalitativa respektive kvantitativa forskningstraditionen
  • utifrån en given frågeställning kritiskt kunna granska och värdera lämpligheten av olika metoder i olika forskningssammanhang
  • kunna tillämpa och motivera forskningsetiska överväganden

Delkursens arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och litteraturstudier. Deltagarna förutsätts utnyttja nätbaserade resurser för responsarbete och arbetsmöten.

Delkursens bedömningsformer

Skriftlig tentamen (mål 1-4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som har tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

Delkursens innehåll

Delkursen behandlar frågeställningar inom det specialpedagogiska forskningsfältet. Vidare väljs, gärna i dialog med den egna verksamheten, ett problemområde och en forskningsfråga som är förankrad i speciallärarprofessionen med vald specialisering matematikutveckling. Deltagaren genomför ett självständigt arbete i samråd med en handledare. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och kan ha formen av en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete, ett gestaltande arbete, en litteraturstudie eller en kunskapsöversikt.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • formulera en vetenskaplig problemställning inom ramen för specialpedagogisk praktik med relevans för speciallärarprofessionen med specialisering matematikutveckling
  • redogöra för och kritiskt reflektera kring teoretiska perspektiv och såväl nationell som internationell forskning i relation till vald problemställning
  • välja och motivera ett utifrån valt problemområde lämpligt metodiskt angreppssätt med hänsyn till forskningsetiska överväganden
  • analysera och tolka material utifrån teoretiska perspektiv och relevant forskning i enlighet med vetenskaplig praxis
  • dra slutsatser av undersökningen samt reflektera kring resultatets betydelse för speciallärarprofessionen samt framtida forsknings- och utvecklingsarbete
  • redogöra för och reflektera kring forskningsprocessen
  • presentera undersökningen i form av en vetenskaplig text
  • argumentera för och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat examensarbete

Delkursens arbetsformer

Delkursens arbetsformer utvecklas i samverkan mellan deltagare och handledare, med hänsyn till varje examensarbetes inriktning och delkursens mål och syfte.

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av en utredande och argumenterande vetenskaplig text, alternativt text i kombination med gestaltning, där deltagaren visar att han/hon förvärvat de kunskaper lärandemålen anger. I ett seminarium bedöms deltagarens förmåga att försvara det egna arbetet och att opponera på ett annat examensarbete. Efter seminariet ska opponenten lämna ett skriftligt underlag för oppositionen till respondenten.

Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som har tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

Kurslitteratur

Specialpedagogiska perspektiv, 15 hp

Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens- vad är det? hur kan den utvecklas?.Stockholm: Liber AB (157 s.).

Bie, Kristin (2014). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups (96 s)

Claesson, Silwa (2007). Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. Lund: Studentlitteratur (152 s.).
FN. (2005). FN:s Standardregler. www.ho.se (38 s.)

FoU skriftserie nr 3, Inkluderande undervisning- Vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten /Elektronisk resurs/ (96 s.). Tillgänglig via internet.

Gustafsson, Lars, H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (170 s)

Milerad, Josef & Lindgren, Carl (2017 (2 uppl.) Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur (488 s.)

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s)

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB (180s).

Persson, Sven (2017). Forskningslitteracitet- en introduktion till att förstå världen och använda vetenskaplig kunskap. Forskning i korthet, Nr.1.Malmö: Malmö högskola; Malmö stad; Kommunförbundet Skåne. (35 s.)

Salamancadeklarationen. (2006). www.unesco-sweden.org (47 s.)

Sandström, Margareta, Nilsson, Lena & Stier, Jonas. (Red.) (2014). Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur. (270 s.)

SFS 2010:800. Skollag.

Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann, Reuterswärd, Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur (207 s.). Alt. Edfelt, David, Sjölund, Anna, Jahn Cajsa & Reuterswärd Malin (2018). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Stockholm: Natur och kultur (176 s.)

Svenska skrivregler. (2017). Stockholm: Liber. (220 s.)

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Von Ahlefeld Nisser (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education 4/2014, 246-264 (18 s.)

Zimmerman, Fredrik (2019). Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar aska lyckas i skolan. Stockholm: Liber (120 s.)

För speciallärarutbildningen tillkommer obligatorisk litteratur utifrån specialisering. Dessutom tillkommer aktuella styrdokument för de olika skolformerna. Deltagarna söker själva vetenskapliga artiklar med betoning på vald inriktning.

Lärande, utveckling och pedagogisk utredning, 15 hp

Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)

Björndahl, Cato R.P. ( 2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (145 s.)

Bruce.B (red) (2018) Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups förlag. (179 s.)

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (384 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Lund: Studentlitteratur (242 s.)

Hoeg, Peter (2015). De kanske lämpade. Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies and children´s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25:3, 239-252 (14 s.)

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning (125 s.)

Sjölund, A.; Jahn, C.; Lindgren, A.; Reuterswärd, M. (2017) Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. (207 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokumenttvå obligatoriska titlar per specialisering samt litteratur omfattande cirka 300 s. som väljs i samråd med specialiseringsansvarig.

Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande, 15 hp

Aspeflo, Ulrika (2015). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Kungsbacka: Aspeflo & Klamas förlag. (110 s.)

Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (304 s.)

Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen. Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber (218 s.)

Bergius, L. m.fl (Reds). (2011). Matematik ett grundämne. Nationellt centrum, NCM. (304 s.) (Vänder sig till grundskolans tidigare år) ELLER Wallby mfl (Reds.) (2014). Matematikundervisning i praktiken. Nationellt centrum, NCM. (470 s.) (Vänder sig till grundskolans senare år och framåt)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2018). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (138 s.)

Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet- att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber. (227 s.)

Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det? Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning. (100 s.)

Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. (251 s)

McIntosh, A. (2008) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (244 s.)

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)

Smith, Margaret S. & Stein, Mary Kay (2014). 5 undervisnings-praktiker i matematik. För att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur och Kultur. (140 s.)

Sundström, Birgitta, Thunberg, Stina & Vennberg, Anne-Charlotte (2014). Räkna med språk. Verktyg för språkinriktad matematikundervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (Valda delar, ca. 100 s.)

Jablonka, Eva (2003) Mathematical literacy In Bishop, A. et al (Reds): Second I international handbook of mathematics education, Pp. 75-102. (25 s.)

Wedege, Tine (2009). Needs versus Demands: Some ideas on what it means to know mathematics in society. In: Festschrift in honor of Paul Ernest's 65th Birthday. The Montana mathematics enthusiast: monograph series in mathematics education. (pp. 221-234) (15 s.)

Dessutom tillkommer artiklar, även med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och matematikutveckling, samt avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig.

Speciallärarens strategiska insatser och pedagogiska bidrag, 15 hp

Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (Red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)

Jacobsen, Dag Ingvar (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. (347 s.)

Lindström, Lars, Lindberg, Viveca, Pettersson, Astrid (2013). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber. (270 s.)

Struyve, Charlotte, Meredith, Chloé, & Gielen, Sarah (2014). Who am I and where do I belong? The perception and evaluation of teacher leaders concerning teacher leadership practices and micropolitics in schools. Journal of Educational Change, 15(2), 203-230. (30 s.)

Artiklar (ca 100 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.

Vetenskapsteori och forskningsmetod, 15 hp

Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (368 s.)

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur (690 s.)

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur (216 s.)

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (236 s)

Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s.)

Lantz, Björn (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur. (178 s.)

Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (162 s.)

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (144 s.)

Artiklar (ca 100 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.

Examensarbete - Matematikutveckling, 15 hp

I kursen ingår litteratur av relevans för specialisering matematikutveckling och det egna examensarbetet, vilken väljs i samråd med handledaren och som ställs upp i examensarbetets referenser.

Kursvärdering

Deltagare som deltar i eller har avslutat en delkurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på delkursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.