Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2020). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber (s. 14-157, 272-316) (187 s)
Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2) s. 42-57 (tillgänglig på Internet) (16 s)
Linder, Linda (red.) (2021). Pedagogisk miljö i tanke och handling. 2 uppl. Stockholm: Lärarförlaget (s. 41–53 samt egenvalda kapitel.) (ca. 50 s)
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan, 2 uppl. Stockholm: Natur och kultur (s. 65-172, 273-324) (158 s)
Sjöberg, Mattias Nilsson (red.) (2023). Pedagogik som vetenskap: en inbjudan. 2 uppl. Malmö: Gleerups (212 s)
Svensson, Lennart (2018). Kontextuellt tänkande om pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 23(5), s. 205–222 (tillgänglig på Internet) (28 s)
Tallberg Broman, Ingegerd & Vallberg Roth, Ann-Christine (2019). Förskollärare, förtydligat undervisningsuppdrag och professionella strategier. Malmö universitet (tillgänglig via internet) (43 s)
Åsén, Gunnar (red.) (2020). Vad säger forskningen om svensk förskola? Stockholm: Liber AB (200 s)
Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk barnehageforskning, 5(14), s. 1-17 (12 s)
Viggósson, Haukur (2011). Pedagogiskt kapital: Ett begrepp under utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige, (tillgänglig på Internet) 16(1), s. 57–68 (11 s)
Øksnes, Maria & Sundsdal, Einar (2017). Leklust i förskolan: främja lekens egenvärde. Stockholm: Gothia Fortbildning (114 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
