Delkursen innehåller en introduktion till socialt arbete som verksamhets- och utbildningsområde samt dess idémässiga utgångspunkter. Socialt arbete diskuteras i ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. I delkursen behandlas centrala frågeställningar för utveckling av yrkesrollen, som relationen till klienter och nödvändigheten av ett yrkesetiskt förhållningssätt.
Socialt arbete som teoretiskt och praktiskt fält
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att introducera studenten i socialt arbete som akademiskt och professionellt fält. Dessutom är syftet att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om samhälleliga förhållanden samt individers och gruppers livsvillkor av relevans för praktiskt socialt arbete på global och lokal nivå.
Kursen består av 4 delkurser.
I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv relevanta för det sociala arbetets praktik. Uppkomst och förekomst av social utsatthet diskuteras utifrån dessa perspektiv. Fokus i delkursen är social utsatthet och socialt arbete utifrån forsknings- och verksamhetsområdena migration; barn, ungdom och familj; åldrande; funktionshinder/funktionsnedsättningar; och missbruk.
Delkursen syftar till att utveckla studentens kritiska förståelse av sociala relationer, människans levnadsvillkor samt vilken roll tillgången på samhällsservicens och sociala insatser spelar i en lokal kontext. Delkursen ger en grundläggande introduktion i vetenskapsteori och samhällsvetenskaplig metod, som studenten sedan ska använda sig av under en undersökande studie av ett lokalområde i Malmö. Delkursen syftar även till att hjälpa studenten att utveckla ett kritiskt perspektiv på forskningsmetoder samt att reflektera över sin egen roll som blivande socionom i vår globala värld.
Delkursen innehåller samtal och personliga reflektioner över hur studenterna ser på sig själva och hur de ser på viktiga relationer som har haft betydelse för utbildningsvalet. Vikt läggs vid att deltagarna i grupperna lär känna varandra, för att få insikt om betydelsen av lagarbete. Studenterna beskriver och reflekterar såväl skriftligt som muntligt över händelser och situationer som kan bli en tillgång i den kommande yrkesrollen.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Kurslitteratur
Meeuwisse A, Swärd H, (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (307 s.)
Svensson, K, Johnsson E, Laanments L (2021) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete (2:a upplagan). Stockholm. Natur och Kultur. (200 s).
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.
Björngren Cuadra C, Lalander P, Righard E, (2013) Socialt arbete i Malmö. Perspektiv och utmaningar. Socialvetenskaplig tidskrift, 1: 4-12. (9 s.)
Börjesson B, Börjesson M, (2015) Förstå socialt arbete (3:e upplagan). Stockholm: Liber. (345 s.)
Herz M, (2016) Levande socialt arbete. Vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber. (184 s.)
Lalander P, Svensson B, (2014) Perspektiv på social utsatthet. Lund: Studentlitteratur. (280 s.)
Lindqvist, R. (2022). Funktionshinder i välfärdssamhället (Femte upplagan). Malmö: Gleerups. (192 s.)
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis (3:e upplagan). Malmö Gleerups utbildning. (280 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (39 s.)
Morén S, (2015) Undran inför socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (151 s.)
Tillkommer rapporter och vetenskapliga artiklar om ca 400 sidor.
Andreasson J & Johansson T (2020) Vetenskapsteori, grunder och tillämpning. Lund, Studentlitteratur (223 s.)
Larsen A-K, (2018) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl. Lund: Gleerups. (180 s.)
Listerborn (red.) (2014) Strategier för att ena en delad stad – samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö Högskola, Institutionen för urbana studier (136 s.)
Lindström J, (2019) Segregation. Stockholm. Liber (125s.)
Magnusson L, red. (2008) Den delade staden: segregation och etnicitet i stadsbygden. Umeå: Boréa. Kap 1-6 (187 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (16 s).
Sixtensson J, (2018) Härifrån till framtiden. Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv. Avhandling, Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Universitet.(30s)
Thurén T, Wener J, (2019) Källkritik. Stockholm: Liber. (273s.)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.
Bie K, (2021) Reflektion i socialt arbete. Redskap för lärande och förändring. Malmö: Gleerups Utbildning. (128 s.)
Campart, M (2010) Reflekterande processer i hjälpprofessioner – ett psykologiskt perspektiv. I Björngren Cuadra, C (red.) Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur. (35 s.)
Kurslitteratur inom delkurs
1. Introduktion till socialt arbete som profession
Meeuwisse A, Swärd H, (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (307 s.)
Svensson, K, Johnsson E, Laanments L (2021) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete (2:a upplagan). Stockholm. Natur och Kultur. (200 s).
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.
2. Socialt arbete och social utsatthet
Björngren Cuadra C, Lalander P, Righard E, (2013) Socialt arbete i Malmö. Perspektiv och utmaningar. Socialvetenskaplig tidskrift, 1: 4-12. (9 s.)
Börjesson B, Börjesson M, (2015) Förstå socialt arbete (3:e upplagan). Stockholm: Liber. (345 s.)
Herz M, (2016) Levande socialt arbete. Vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber. (184 s.)
Lalander P, Svensson B, (2014) Perspektiv på social utsatthet. Lund: Studentlitteratur. (280 s.)
Lindqvist, R. (2022). Funktionshinder i välfärdssamhället (Femte upplagan). Malmö: Gleerups. (192 s.)
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis (3:e upplagan). Malmö Gleerups utbildning. (280 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (39 s.)
Morén S, (2015) Undran inför socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (151 s.)
Tillkommer rapporter och vetenskapliga artiklar om ca 400 sidor.
3. Studier av sociala förhållanden i ett lokalt perspektiv
Andreasson J & Johansson T (2020) Vetenskapsteori, grunder och tillämpning. Lund, Studentlitteratur (223 s.)
Larsen A-K, (2018) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl. Lund: Gleerups. (180 s.)
Listerborn (red.) (2014) Strategier för att ena en delad stad – samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö Högskola, Institutionen för urbana studier (136 s.)
Lindström J, (2019) Segregation. Stockholm. Liber (125s.)
Magnusson L, red. (2008) Den delade staden: segregation och etnicitet i stadsbygden. Umeå: Boréa. Kap 1-6 (187 s.)
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (16 s).
Sixtensson J, (2018) Härifrån till framtiden. Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv. Avhandling, Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Universitet.(30s)
Thurén T, Wener J, (2019) Källkritik. Stockholm: Liber. (273s.)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.
4. Personlig och professionell utveckling I
Bie K, (2021) Reflektion i socialt arbete. Redskap för lärande och förändring. Malmö: Gleerups Utbildning. (128 s.)
Campart, M (2010) Reflekterande processer i hjälpprofessioner – ett psykologiskt perspektiv. I Björngren Cuadra, C (red.) Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur. (35 s.)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Malmö Dagtid 100%
Kontakt
-
Gd
Germana di Lorenzo - Studieadministratör
Studieadministratör
germana.di-lorenzo@mau.se
040-665 74 62
-
KJ
Kent Johnsson - Universitetslektor
Kursansvarig - DK4
kent.johnsson@mau.se
040-665 70 01
-
John Stigmar - Universitetsadjunkt
Kursansvarig - DK3
john.stigmar@mau.se
040-665 84 21
-
Marie Engqvist Ridell - Universitetsadjunkt
Kursansvarig - DK2
marie.engqvist-ridell@mau.se
040-665 80 30
-
CZ
Charlotta Zettervall - Universitetslektor
Kursansvarig - Dk1
charlotta.zettervall@mau.se
040-665 77 24
-
John Stigmar - Universitetsadjunkt
Kursansvarig - DK 2
john.stigmar@mau.se
040-665 84 21
-
Mikael Boregren - Universitetsadjunkt
Kursansvarig - DK5
mikael.boregren@mau.se
040-665 76 37
-
Michael Wallengren Lynch - Universitetslektor, biträdande
Kursansvarig - DK4
michael.wallengren-lynch@mau.se
040-665 78 37