Balan, Andreia och Jönsson, Anders (2021). Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever: En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet. Educare vetenskapliga skrifter, 4, 81-113. (32 s.)
Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2016). Milstolpar och fallgropar I matematikinlärningen. Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber. (eget urval ca. 100 s.)
Björndahl, Cato. R.P (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (186 s.)
Björklund Boistrup, Lisa (2011). Bedömning för engagemang och lärande. I: Bergius, Berit et al. (red.). Matematik ett grundämne. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, 43-254. (12 s.) (Vänder sig till grundskolans tidigare år)
ELLER
Wallby, Karin (red.) (2014). Matematikundervisning i praktiken. Nationellt centrum, NCM. (eget urval, ca 100 s.) (Vänder sig till grundskolans senare år och framåt)
Boaler, Jo (2022). The Elephant in the Classroom- Helping Children Love and Learn Maths. London: Souvenir Press Ltd. (272 s.)
Bornemark, Jonna (2020). Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante (eget urval 150 s.)
Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)
Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. (4 s.) Tillgänglig via internet.
Giota, Joanna & Gustafsson, Jan-Eric (2021). Perceived Academic Demands, Peer and Teacher Relationships, Stress, Anxiety and Mental Health: Changes from Grade 6 to 9 as a Function of Gender and Cognitive Ability, Scandinavian Journal of Educational Research, 65(6), 956-971. (15 s.)
Hirsh, Åsa. & Lundahl, Christian (red.) (2021). Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Natur och Kultur. (kap 5, 9-10, 12-16; 149 s.)
Jablonka, Eva (2003). Mathematical literacy In Bishop, A. et al (red.): Second International Handbook of Mathematics Education, 75-102. (25 s.)
Jeltova, Ida et al. (2011). Making instruction and assessment responsive to diverse students' progress: group-administered dynamic assessment in teaching mathematics, Journal of Learning Disabilities, 44(4), 381–395. (14 s.)
McIntosh, Alistair (2020) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (eget urval, ca 100 s.)
Moschkovic, Judith (2002). A situated and sociocultural perspective on bilingual mathematics learners. Mathematical Learning and Thinking, 4(2-3), 189-212. (23 s.)
Myndigheten för skolutveckling (2007). Mer än matematik: Om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm (48 s.)
Roos, Helena (2019). Inclusion in Mathematics Education: an Ideology, a Way of Teaching, or Both? Educational Studies in Mathematics Education, 100(1), 25–41. (26 s.)
Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)
Smith, Margaret S. & Stein, Mary Kay (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik. För att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur och Kultur. (140 s.)
Wedege, Tine (2009). Needs versus Demands: Some Ideas on what it Means to Know Mathematics in Society. I: Festschrift in Honor of Paul Ernest's 65th Birthday. The Montana Mathematics Enthusiast: Monograph Series in Mathematics Education. (221-234). (15 s.)
Sjunnesson, Helena (2022). Från mäta till möta: elevers och lärares uppfattningar och erfarenheter av klassrumsbedömning. (Doktorsavhandling, Malmö University Press). (117 s.)
Dessutom tillkommer artiklar med bland annat fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och matematikutveckling, samt avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig. (ca 100 s.)