Vad innebär egentligen bidöden och vad ska vi som människor ta oss till utan naturliga pollinatörer? En forskargrupp vid Malmö universitet undersöker hur framtidens förluster kan göras mer närvarande i nuet.

Under eventet ”Appetisers for Un/Made Futures” iscensatte Kristina Lindström och Li Jönsson, båda designforskare vid Malmö universitet, tillsammans med Åsa Ståhl vid Linnéuniversitetet, möjliga förluster och tänkta framtider. Eventet presenteras i den vetenskapliga artikeln ”The thickening of futures”.

– ”Thickening of futures” handlar om att frångå en idé om att framtiden ligger någon annanstans långt borta. Istället kan vi tänka på tiden som ett tjockt och mer utsträckt nu som innefattar kopplingar till många olika framtider och det förflutna, säger Kristina Lindström.

Förstå förluster

Under eventet presenterades ett delat bord där den ena sidan representerade den ”tunna” framtiden och den andra sidan den ”tjocka”. På den tunna sidan bjöds det på popcorn som kommer från majs och är delvis självpollinerande. Det fungerade alltså som ett exempel på något vi kommer kunna fortsätta äta. På den andra sidan stod ingredienser och ting som var tänkta att projicera hopp åt olika håll: ”thickeners”. Här fanns bland annat drönare som möjliga pollineringsverktyg och små, skrynkliga mandlar odlade i Malmö.

Vid varje ingrediens fanns en liten historia. Vid vaniljpulvret fanns en text om att denna numera väldigt dyra krydda i princip alltid handpollineras i brist på andra alternativ. Berättelserna kopplades ihop med någon typ av görande, som att göra mat.

– Bara för att jag håller en sockerbeta i handen förstår jag inte alla dess relationer in i framtiden och det förflutna, utan det krävs bearbetning. Därför försökte vi laga olika aptitretare tillsammans utifrån recept som innehöll berättelser om varje ingrediens, säger Kristina Lindström.

Humlors liv

Receptet för apple punsch-dryck innehöll äpplen och fermenterad honung som har kvar sina nyttiga bakterier. Äpplena har pollinerats av humlor som föddes i en fabrik i södra Europa, och som skickats i lådor med posten till en logistikcentral i södra Sverige för att därefter skickas vidare till skånska äppelodlingar. När odlaren öppnar sin låda flyger de ut för att göra sitt arbete. Det är oklart vad den importerade humlan har för påverkan i sin nya miljö.

Forskarna menar att ingredienserna, recepten och samtalen bidragit till en större förståelse av humlorna och deras liv och behov.

– När vi gjorde vårt recept på apple punsch-dryck så kom det fram att honungens nyttiga bakterier är binas egna medicin. Men i mycket kommersiellt honungsgörande så tar man honungen och ger dem sockervatten för att klara vintern. Det vi hoppas på att ge vidare är att de som deltagit möter och förstår pollinerare annorlunda, säger Li Jönsson.

Människan som pollinerare

Efter eventet har forskarna utvecklat sitt koncept till handpollineringsworkshops med odlare och designers. I samarbete med illustratören Saskia Gullstrand har de tagit fram affischer med rödklöver, jordgubbar och mandlar för att använda i diskussioner om pollinering. Även nu är en typ av görande med, fast istället för matlagning ägnar sig deltagarna åt att skapa egna handpollineringsverktyg.

– Handpollinering blir en inbjudan för att föreställa sig den tunna framtiden som inte ens är en tunn framtid utan något som händer idag på flera platser. Det blir en kroppslig upplevelse  som skapar utrymme för att lära sig mer om pollinering, samtidigt som det påminner om det orimliga i en framtid eller samtid som förlitar sig på mänsklig pollinering, säger Kristina Lindström.

Text: Ellen Albertsdóttir

Mer om forskningen

Eventet ägde rum i samband med ett symposium som universitets forskningsplattform Collaborate Future-Making anordnade.

Recept på “Marzipan Delight”

Recept

  1. Mal 7,5 dl mandel i kvarnen.
  2. Tillsätt 10 msk honung och blanda väl med fingrarna i en skål tills det blir en deg.
  3. (Tillsätt vatten om det inte klibbar ihop.)
  4. Dela marsipanen i cirka 30 bollar och dekorera med jordgubbspulver.

Honung

Honung från södra i Sverige av buckfastbiet. Nektar från ekologiska äppelträd. Honungsbina är ovanliga eftersom det är en domesticerad insekt, på grund av dess skicklighet att både producera honung och pollinera våra grödor. Från omkring 2007 blev bidöd ett vanligt fenomen. Orsaken till detta är fortfarande oklart. Intensivt jordbruk, klimatförändringar, bekämpningsmedel och avelsmetoder diskuteras fortfarande som de bidragande orsakerna.

Mandel

Det är känt att mandelträd kräver pollinatörer. Här handlar det dock om mandlar från ett testfält där det spanska programmet för genetisk förbättring av mandelträd har utvecklat "Vairo", "Constantí", ”Marinad" och" Francolí", vilka är självpollinerande.

Jordgubbspulver

Jordgubbarna i detta frystorkade pulver är självpollinerade vilket är förklaringen till att oregelbundna former uppstår. Om de hade pollinerats av pollinatörer hade de kanske varit mer jämnt formade, i enlighet med de flesta konsumenters önskemål och föreställningar och kunde ha sålts för ett högre pris. På grund av sambandet mellan estetik och prislapp ansågs just dessa vara andra klassens bär och skickades in i kvarnen.

Källa: “Appetisers for Un/Made Futures”, översatt från engelska