Bjerregaard, Maria och Björn Kindenberg (2015). Språkutvecklande so-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur (184 s.)
Coffin, Caroline (2004). Learning to write history: the role of causality. Written communication, 21(3) s 261-289. (28 s.)
Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s.)
Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s.)
Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16 s.)
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 317-340) (23 s.)
Shemilt, Denis (2009), Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescents make sense of history I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Charlotte, NC: Information Age Publishing (69 s.)
Skolverket (2014), Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång. (24 s.) Tillgänglig på Internet.
Smith, Ralph B (2011). Historical explanation: from narrative to causation – and back? History of European ideas, 37:3, 382-395 (13 s.).
Wendell, Joakim (2014). ”Förklaringar är ju allt på något sätt.” En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen. Licentiatuppsats, Karlstad universitet. Kap 3 och 7 (ca 20 s). (elektronisk resurs)
Synteser, eller översiktsverk, (ca 1 800 s.). Titlar meddelas av kursledaren före kursstart.
Artiklar och texter i urval (ca 50 s.)