Studera idrott

Erik vill motivera elever genom idrott: "Alla ska få möjlighet att utvecklas"

Erik Carlbom har jobbat som personlig tränare i flera år och spelat handboll en stor del av livet. Som lärare med inriktning mot fritidshem vill han skapa rörelseglädje och påverka barns hälsa i tidig ålder. Han är också mentor för studenter som får pedagogiskt stöd i sina studier.

– För fem år sedan fick jag diagnosen adhd och med hjälp av pedagogiskt stöd från universitetet har jag hittat en strategi som fungerar. Jag vill dela med mig av mina erfarenheter och ge andra studenter möjlighet att uppnå sin fulla potential.

Erik har alltid varit i behov av rörelse och är intresserad av hälsa i stort. När han sökte till Gymnastik- och idrottshögskolan fick han en plats där, men valde att tacka nej.

– I stället läste jag till personlig tränare och hälsocoach på folkhögskola och jobbade som licensierad PT. Sedan valde jag att söka till Malmö universitet för att kunna jobba som idrottslärare och lärare i fritidshem.

Lär ut olika sporter

Pedagogik var det första Erik fick lära sig på utbildningen.

– Det är väldigt nyttigt. Hur lär jag ut? Alla elever lär sig på olika sätt. En del vill ha instruktioner och andra vill testa på egen hand, säger han.

Idrottskursen under andra året är det absolut bästa på utbildningen, enligt Erik. Studenterna åker skidor, har simtester med livräddning, spelar bollsporter och åker till natur- och friluftsområden.

– Vi får träning i att lära ut löpning, häcklöpning, slägga, kulstötning, höjdhopp, diskus och bollekar, bland annat. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och hitta något som de tycker är kul. Det handlar inte om att vara bäst, utan om att utvecklas och lära sig.

Testar sina kunskaper i skolan

Studenterna har verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ute på skolor under lärarutbildningen. Första året var Erik på fritidshem och andra året jobbar han som idrottslärare.

– Nu får jag testa teorierna som vi har lärt oss i praktiken. När vi spelar brännboll har jag provat att lägga till en frisbee, en tennisracket, en tennisboll och en fotboll. På det sättet kunde alla elever vara med och lyckas, berättar han.

För att lära känna fler studenter har Erik tillsammans med några andra studenter skapat en facebookgrupp för grundlärarutbildningen. De träffas på stranden, tittar på fotboll eller äter pizza tillsammans.

– Allt känns jättebra, det är en rolig och utmanande utbildning. Jag har alltid velat jobba på folkhögskola, om fem–tio år kanske jag jobbar med att utbilda andra till personliga tränare. Men först vill jag jobba i grundskolan, där mitt mål är att inspirera och motivera elever så att de blir goda medborgare och trygga vuxna.

Mindfulness som redskap för idrottare

Genom en stor donation till mindfulness har Malmö universitet som ett första steg kunnat göra forskningsöversikter och sprida kunskapen till allmänheten. – Vi ger föreläsningsserier om mindfulness och har även haft en kunskapsdag. Förutom kursen ”Mindfulness i idrott” planerar vi att starta en kurs om mindfulness i skolan, säger Karin Moesch, universitetslektor i idrottsvetenskap och idrottspsykologisk rådgivare på Riksidrottsförbundet.

Tillsammans med Sverker Fryklund, som också är verksam inom idrottspsykologi, undervisar hon på kursen ”Mindfulness i idrott”. Kursen riktar sig till personer som är involverade i idrott på olika sätt, till exempel ledare inom barn- och ungdomsidrott, instruktörer, tränare för elitaktiva eller personer som är aktiva själva. Kursens innehåll är riktat mot idrotten i bred bemärkelse och kan också användas för bland annat gymträning eller yoga.

Varför ökar intresset för mindfulness?

– Mindfulness har blivit stort inom idrotten och när jag undervisar i idrottspsykologi går vi även igenom mindfulness. Idrottspsykologi har från början utvecklats som ett eget spår, men bristen på den kunskap som finns inom psykologi – särskilt inom den kliniska psykologin – började kritiseras för omkring 20 år sedan. Därefter har man börjat använda mer kliniskt beprövade behandlingsformer, där även mindfulness kommer in.

– Internationellt har mindfulness inom idrotten fått fäste ganska lavinartat och antalet forskningspublikationer inom området har ökat de senaste 10–15 åren. Den tredje vågens KBT (kognitiv beteendeterapi) handlar om beteendeterapi där man tar in mindfulness- och acceptansbaserade behandlingsformer. Här ingår också ACT, acceptance and commitment therapy.

Vad innehåller kursen "Mindfulness i idrott?"

– Kursen består av tre moduler, där den första är en introduktion till grunderna i mindfulness och olika modeller för mindfulness och acceptans. I den andra modulen går vi igenom hur du kan använda mindfulness i prestationssammanhang. Vad kan mindfulness ge mig som idrottare? Hur kan jag få hjälp av färdigheter inom mindfulness för att till exempel kunna hantera nervositet eller tvivel på ett mer funktionellt sätt?

– Den tredje modulen handlar om den mentala hälsan. Hur kan mindfulness bidra till mental hälsa bland idrottsutövare och tränare? Vad har gjorts hittills när det gäller idrottsskador? Hur kan mindfulness- och acceptansbaserade behandlingsformer vara till hjälp för att minska skaderisken, eller förbättra den skadades mentala hälsa i rehabiliteringen? Utöver det innehåller kursen egenträning inom mindfulness, där studenterna gör regelbundna mindfulnessövningar själva och blir uppmuntrade att reflektera över det de upplever.

Hur ser kursens upplägg ut?

– Kursen ges helt digitalt och på halvfart. Alla föreläsningar är inspelade och studenterna kan titta på dem när det passar. Sedan har vi seminarier tillsammans där studenterna får diskutera med varandra i grupper. Kurslitteraturen är på engelska, eftersom det inte finns motsvarande litteratur med ett internationellt perspektiv på svenska.

Hur kan kunskaperna användas i praktiken?

– Som en del av examinationen får studenterna lägga upp ett träningsprogram för en grupp eller för sig själva. Detta leder dem vidare in på hur de kan använda kunskaperna i praktiken.