Regionalt utvecklingscentrum (RUC) arbetar med kompetensutveckling, fortbildning och verksamhetsutveckling inom fälten lärande, pedagogik och ledarskap. Vi arbetar med uppdrag från skolor, kommuner och organisationer.

RUC utgår från uppdragsgivarens specifika behov och tar tillsammans med uppdragsgivare och utbildare fram den utbildning eller ger det stöd som efterfrågas. Vårt arbete utgår ifrån universitetets specialistkompetens, relevant forskning och beprövad erfarenhet då våra uppdrag utförs av lärare och forskare vid Malmö universitet.

Alla utbildningar ges som uppdragsutbildningar och uppläggen kan variera. RUC är finansierat genom sina uppdragsgivare, men har inget vinstintresse. Kontakta oss på RUC om du vill diskutera ett upplägg eller behov av kompetensutveckling i er verksamhet.

Vi erbjuder

  • Poänggivande kurser
  • Seminarieserier
  • Handledningsuppdrag
  • Stöd i analysarbete samt uppföljning och utvärdering
  • Forskningscirklar
  • Aktionsforskning

Mötesplats för samverkan

Mötesplats för samverkan erbjuder föreläsningar inom skolutveckling och möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussion kring olika aktuella teman som rör skolutveckling. Syftet är att skapa en mötesplats och att tillgängliggöra forskning med relevans för skolan.

Om du är anmäld och får förhinder kan du överlåta din plats. Träffarna är kostnadsfria.

Kommande aktiviteter vt-23

Fitnesskulturen på Instagram – hälsosamt eller en varg i fårakläder?

 

När? 25 januari kl. 15.00-16.00

Var? Digital föreläsning via Zoom

I mötet mellan fitnessrörelsens naturliga kroppsfokus och vad som kan beskrivas som de bildbaserade sociala mediernas inneboende objektifieringslogik föds en potentiellt destruktiv tendens. Den digitala fitnesskulturen – även kallad fitspiration – har haft ett stort genomslag de senaste åren. Idag är subkulturen en av de mest framträdande på Instagram och attraherar användare från hela världen. Liksom inom sociala medier generellt är tonårstjejer och unga kvinnor överrepresenterade inom fitspiration.

Hur ska vi egentligen förstå den kroppcentrerade bildekonomi som vuxit sig så stark på Instagram? Träningsbilder under de populära hashtaggarna ”fitspo” och ”fitspiration” ska inspirera till träning och hälsa, men bilderna kan få motsatt effekt. Ny forskning skildrar en mediekultur genomsyrad av självsexualisering, där förutsättningarna för en ohämmad narcissism frodas. Konsekvenserna är bland annat försämrade självförtroenden, negativa kroppsuppfattningar, samt ökad ångest och mental ohälsa. I jakten på perfektion föds ett bekräftelsebehov som inte kan mättas.

Unga människor löper idag allt större risk att bli påverkade av den sexualiserade kroppskulturen, i en tid då deras kropps- och självbild är särskilt sårbar. Incitamenten är därför stora för att skapa ökad medvetenhet bland yngre om de potentiellt negativa sidorna av fitspiration.

Aurélien Daudi, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, bedriver filosofisk forskning om fitnesskulturen på sociala medier och redogör för sin forskning inom området.

Anmäl dig här senast 18 januari 2023

Projektledare och kontaktperson: Anna-Lena Månsson

Ta del av innehåll från tidigare föreläsningar

Mötesplats för samverkan med fokus - läsfrämjande åtgärder och litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv

När? 8 november kl.15.00 – 16.00

Var? Via det digitala mötesforumet zoom 

Välkomna till föreläsning och samtal med forskare och utbildare Catarina Economou vid Malmö universitet om läsfrämjande åtgärder och litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv.

Innehållet i läsfrämjande åtgärder vänder sig framför allt till lärare inom ämnet svenska som andraspråk verksamma på högstadiet, gymnasiet inklusive språkintroduktion samt kommunal vuxenutbildning. Även undervisande lärare i ämnet svenska.

En teoretisk inramning av det litteraturdidaktiska forskningsfältet och synen på läsning som ett möte mellan text och läsare presenteras. Det ges även några exempel på hur man kan arbeta med läsfrämjande åtgärder utifrån uppdragsutbildningen Läsfrämjande åtgärder och litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv 7,5 hp, se länk. Hur vi kan göra eleverna engagerade i läsning och hur undervisningen kan fånga och bearbeta läsning i klassrumsarbetet?  Hur kan skönlitteratur användas så att en språk- och kunskapsutveckling främjas? Och hur skulle en sådan utbildningsinsats kunna genomföras på din skola? 

Catarina Economou – är legitimerad lärare och docent i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, verksam som lärare och forskare vid Malmö universitet. Forskningsintressen är utbildningsvetenskap, integrationsfrågor, social investeringspolitik, litteracitet och litteraturdidaktik.

Anmälan är obligatorisk, den 7 november skickas en möteslänk via mejladressen som anges vid anmälan. 

Projektledare Eva-Britt Elfman

Varmt välkomna!

Skolinspektion, styrning och rektorers professionella handlingsutrymme

Begreppet juridifiering av skolan började användes 2010 när den då nya skollagen infördes. En del av juridifieringen innebar att tillsynen skärptes. Skolinspektionen bildades och juridiska sanktioner infördes i tillsynen. Tillsynen inriktades också på att kontrollera och rapportera avvikelser från lagstiftningen, istället för att – som tidigare – formulera utvecklingsområden och föra dialog med de ansvariga på skolnivå.

Hur påverkar den skärpta tillsynen och sanktionerna rektorns ledningsansvar och professionella handlingsutrymme? Och hur agerar huvudmannen efter en inspektion när Skolinspektionen under hot om vite kräver åtgärder?

Håkan Eilard, fil. dr och projektledare på Centrum för samverkan berättar om sin forskning om vad styrningen av skolan med skärpta sanktioner gör med rektorns och huvudmannens styrning och ledning?

När? 28 september 2022 kl 15.00 – 16.00 

Var? Via det digitala mötesforumet zoom 

Projektledare Lars Jennfors

Välkommen till Mötesplats RUC Digitala medier – barns och ungas förändrade livsvärldar den 30 augusti kl. 15.00 – 16.10 via det digitala mötesforumet zoom.

De digitala medierna förändrar inte bara hur vi hämtar in information och interagerar med varandra. Deras ständiga närvaro förändrar också ramarna för vår vardag – världen krymper och växer i en och samma rörelse när ”allt” finns bara en knapptryckning bort.

Upplösningen av gränser är utmanande att hantera för de som växer upp idag. Men det är den också för professionella i förskola, skola och fritidshem som återkommande behöver förhålla sig till ungas digitala erfarenheter, önskemål och kunskaper: Hur ska man hantera konflikter på snapchat i fritidshemmet? När är det okej att använda mobiltelefonen i skolan? Och vad behöver egentligen förskolebarn känna till om digitala medier?

Tobias Olsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, inleder med en presentation av aktuell medieforskning och därefter reflekterar vi gemensamt kring utmaningar och utvecklingsbehov i förskola och skola.

Välkomna!

Lars Jennfors, projektledare  Anna-Lena Månsson, projektledare

Från Sex och samlevnad till Sexualitet, samtycke och relationer – utmaningar och möjligheter

Vilka förändringar kring sexualitet, samtycke och relationer kommer i den nya läroplanen Lgr 22? Vad är det som har lett fram till de nya skrivningarna och vilka möjligheter och utmaningar följer av det?

Välkommen till Mötesplats RUC 2 maj kl. 15.00-16.10 via det digitala mötesforumet zoom

Detta tillfälle för Mötesplats RUC tar sin utgångspunkt i läroplansförändringar (Lgr 22) med nya formuleringar kring Sexualitet, samtycke och relationer. Som en grund ger vi en tillbakablick om både formuleringar i läroplanen och konflikter som funnits i samhällsdebatten som handlat om detta kunskapsområde. Vidare får vi en inblick i de nya skrivningarna i Lgr 22s inledande kapitel och i ämnesplaner samt vilka möjligheter och utmaningar de kan medföra. Avslutningsvis berörs begrepp som makt, relationer och ”grabbighet” i kontrast till jämställdhet.

Du får under denna föreläsning träffa följande personer och ta del av deras kunnande:

Rebecka Fingalsson, doktorand i naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Studerar hur sexualundervisning tar form i skolan.

Bodil Liljefors Persson, professor i religionshistoria, har under många år både forskat och undervisat om sexualitet och relationer i såväl skola som lärarutbildning.

Mats Lundström, docent i naturvetenskapernas didaktik med intresse för forskning kring sexualitet och relationer samt hälsofrågor.

Jesper Fundberg, fil. doktor i etnologi, lektor och ansvarig för Maktanalys och Handledning och professionsutveckling vid Polisprogrammet.

 

Projektledare: Lars Jennfors och Kristin Andersson.

Erfarenhetsbeprövad undervisning och systematiskt kvalitetsarbete

Vilka krav ställs på lärare eller förskollärare som vill bepröva erfarenheter? Och hur kan man få erfarenhetsbeprövande att haka i det systematiska kvalitetsarbetet?   

Varmt välkomna till Mötesplats RUC den 24 mars kl. 15.00-16.00 via det digitala mötesforumet zoom.

 

Föreläsningen vänder sig till alla verksamma inom utbildningssektorn och tar sin utgångspunkt inom området - beprövade erfarenheter och vetenskaplig systematik för att få till stånd utveckling och lärande.

Till skillnad från de generella recept för skolutveckling som skrivs ut av myndigheter och forskare så byggs den erfarenhetsbeprövade kunskapen upp ”från golvet” – i den egna verksamheten och av de egna medarbetarna. Därför blir den på ett annat sätt förankrad i unika och lokala förutsättningar och utmaningar. Men vilka krav ställs på de som vill bepröva erfarenhet? Och hur kan man få erfarenhetsbeprövande att haka i det systematiska kvalitetsarbetet?

Magnus Erlandsson, lektor i ledarskap vid Malmö universitet ger i sin föreläsning exempel på hur systematiskt kvalitetsarbete och erfarenhetsbeprövande kan genomföras i praktiken.

 

Projektledare Eva-Britt Elfman

Learning study - att göra skillnad! Kunskapsutvecklande och inkluderande undervisning på vetenskaplig grund 
Malmö universitet, Malmö stad och Lomma kommun

Under denna föreläsning delar forskare och skolledare med sig av fleråriga praktikutvecklande skolforskningsprojekt med fokus på undervisningens kvalitet och innehåll inom fritidshem och förskola. Syftet med projekten är att de ska leda till direkt nytta för elevernas och barnens lärande samt kunskapsutveckling. Utifrån konkreta exempel får du möjlighet att ta del av hur Learning study kan användas som en kollaborativ undervisningsmodell och ett verktyg för en hållbar verksamhets- och professionsutveckling som utgår från praktikens egna frågor. Föreläsningen vänder sig till såväl lärare i fritidshem som till klasslärare, förskollärare och ämneslärare samt till rektorer.

Välkommen till Mötesplats RUC den 8 februari kl. 15.00-16.10 via det digitala mötesforumet zoom.

 

Medverkande:

  • Balli Lelinge är universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet och har hållit i flertalet kompetensutvecklingsinsatser bland annat satsningar där Learning study som modell använts för verksamhetsutveckling inom fritidshemmet. Ballis forskning utgörs av praktikutvecklande skolforskning, kollaborativ professionsutveckling med fokus på undervisningsinnehållets tillgänglighet.
  • Christina Svensson är lärarutbildare och doktorand med inriktning mot naturvetenskapens och matematikens didaktik vid Malmö universitet. Under flera år har Christina arbetat som lärare och skolutvecklare inom Malmö stad. Forskningsstudierna utgörs av professionsutveckling inom matematikdidaktik med stöd av variationsteoretiska begrepp.
  • Cornelia Malm är rektor i Lomma kommun. Hon har under tre år samverkat i ett praktikutvecklande skolforskningsprojekt där undervisningsmodellen Learning study och lärandeteorin variationsteori prövats både i fritidshems samt i ett pågående projekt med specialpedagoger.
  • Katrin Harrysson är rektor för fem förskolor i Malmö stad och har under flera år arbetat med praktikutvecklande forskning tillsammans med Christina Svensson, där learning study baserat på variationsteorin har prövats.

 

Systematiskt utvecklingsarbete för förstelärare i teori och praktik

Ett samverkansuppdrag mellan Kävlinge kommun och Malmö universitet

Hur kan praktiknära utvecklingsarbete genomföras i en kommun? Vilken roll kan förstelärarna ha och hur kan en utbildningsinsats genomföras för ett långsiktigt systematiskt utvecklingsarbete? 

Välkomna till Mötesplats RUC den 2 december kl. 15.00-16.10 via det digitala mötesforumet zoom. 

 

Mötesplats RUC är kostnadsfritt. Mötesplats RUC kommer vid detta tillfälle att behandla det systematiska utvecklingsarbetet både i teori och praktik med utgångspunkt i aktionsforskning och kollegialt lärandet.   

Vi kommer att få ta del av Kävlinge kommuns arbete och erfarenheter med att bedriva skolutveckling med fokus på systematiskt utvecklingsarbete för förstelärare. Utbildningsförvaltningen och förstelärarna beskriver sina erfarenheter och kunskaper av hur kommunen arbetat långsiktigt med systematiskt utvecklingsarbete. Malmö universitet har under två års tid på uppdrag av Kävlinge kommun genomfört poängkursen Systematiskt utvecklingsarbete för förstelärare (15 hp).

Läs mer om kursen:

I samverkan med utbildare från Malmö universitet har förstelärarna initierat och genomfört klassrumsstudier med stöd i vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet. Inledningsvis har forskningsfrågor bearbetats i det egna klassrummet därefter har kollegor involverats och kunskap spridits genom kollegialt lärande på respektive skola i kommunen. Innehållet i kursen har haft fokus på praktiknära forskningsfrågor, metoder, teoretiska utgångspunkter som diskuteras och formuleras samt prövats i praktiken.  

Medverkande från Kävlinge kommun

Malin Kastrup, Förstelärare från Olympiaskolan
Johanna Peterson, Förstelärare från Olympiaskolan
Rosa Rydberg, Förstelärare från Olympiaskolan
Ville Nykänen, Utvecklingsstrateg
Barbro Börjesson, Skolchef

 Utbildare från Malmö universitet

Clas Olander, professor Malmö universitet 

Anna-Lena Godhe, docent Malmö universitet 

Malmö universitet samlar in personuppgifter för att kunna behandla din anmälan. Du kan ta del av det som registrerats om dig genom att kontakta Eva-Britt Elman.

Projektledare och kontaktperson Eva-Britt Elfman

 

Lekresponsiv undervisning i förskolan

Föreläsning av Kristine Hultberg Ingridz den 23 november kl. 15.00–16.00

Vad kan undervisning i förskolan handla om och hur skiljer sig undervisning från lek? Med ett begrepp som respons önskar lekresponsiv undervisning att väva samman barns lek med undervisning. Undervisning är en del av ett innehåll, reglerat av Lpfö18, som barn ska möta i förskolan och samtidigt finns en oro för att leken kan eller kommer att marginaliseras.

Genom att inkludera lek i undervisning är förhoppningen att undervisning i förskolan ska bli en gemensam aktivitet där alla parter oavsett ålder och roll ska ha lika stor del i den nya riktning som sker mellan lek-respons-undervisning. Häri är responsen på innehåll i både leken som innehåll i undervisningen central.

Forskarskolan tar frågan om relationen mellan lek och undervisning som överordnad och en premiss är att med denna teoretiska ingång (lekresponsiv undervisning) kan förskolan även fortsatt rymma lek samtidigt som man kan arbeta med undervisning och utbildning.

Den nationella forskarskolan för förskollärarutbildare

Kristine Hultberg Ingridz är sedan hösten 2020 doktorand i pedagogik vid institutionen BUS, Malmö Universitet och ingår i forskarskolan Lekresponsiv undervisning som är ett samarbete mellan fyra lärosäten. I det här samtalet presenterar och pratar Kristine om lekresponsiv undervisning utifrån centrala begrepp som ryms inom teorin samt väver in sin pågående forskning inom fältet.

Anmälan till Mötesplats RUC är kostnadsfri men obligatorisk. En länk till mötet som sker via Zoom kommer att skickas ut dagen innan till dig som är anmäld och det går bra att ansluta till mötet via webbläsaren. 

Malmö universitet samlar in personuppgifter för att kunna behandla din anmälan. Du kan ta del av det som registrerats om dig genom att kontakta Louise Lundgren.

Kontakta Louise Lundgren

Mötesplats RUC – Unga saknar strategier för att hantera motgångar

Föreläsning av Lisa Hellström 29 september 15–16

Behovet att alltid prestera på topp är en stor källa till stress och ohälsa bland svenska ungdomar. Samtidigt saknar unga kunskap om vad som skiljer psykisk ohälsa från normala känsloyttringar och strategier för att hantera känslor kopplade till misslyckande.

Många av landets barn och unga saknar också kunskap om var man kan vända sig om man mår dåligt. Det visar två nya forskningsrapporter inom forskningsprojektet ”Att skapa goda livsfärdigheter bland unga av forskare vid Malmö universitet och Karlstads universitet”. Den första rapporten, Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar, är en kartläggning över initiativ och insatser i Sverige och en rad andra länder. Den andra rapporten, Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa, bygger på samtal med unga vuxna (ålder 16-25) och personer som jobbar med barn och unga inom olika verksamheter.

Lisa Hellström är docent i utbildningsvetenskap med inritning barn och unga hälsa och doktor i folkhälsovetenskap. Lisa arbetar sedan 2015 vid institutionen för Skolutveckling och Ledarskap vid Malmö universitet. Lisas forskning berör framförallt mobbning, psykisk hälsa, barn i behov av stöd samt skolans hälsofrämjande arbete.

Resultat och slutsatser från de två forskningsrapporterna kan läsas i sin helhet här:

 ”Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar: En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser” 

”Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa": Samtal om ungas behov och livsfärdigheter”

Mötesplats RUC – Gymnasieskola på distans och grundskola i standby. Skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under Coronavåren 2020

Måndagen den 26 april kl. 15–16 via Zoom, Ola Holmström

När klassrummet blev digitalt löstes många av de traditionella ramarna för undervisningen upp. ”Plötsligt befann sig rektorer och lärare mitt i den mest svårnavigerade tidpunkten i sina yrkesliv," säger Ola Holmström, utredare vid fakulteten för Lärande och samhälle och författare till en ny rapport om skolans digitala omställning under pandemivåren 2020. Tidigare självklara begrepp som skolplikt blev satta i ett nytt ljus och frågor som hur ett schema ska följas och vad det innebär att ta rast aktualiserades när undervisningens ramar inte längre var givna. Flera berättelser lyfter också positiva lärdomar och framtida möjligheter.

Rapporten bygger på nära 100 berättelser från skolpersonal som befann sig mitt i den digitala omställningen och kan förhoppningsvis öka förståelsen för pandemins påverkan på svensk skola och inspirera till vidare forskning och samverkan mellan lärosäte och skola. Välkommen att ta del av Ola Holmströms presentation på Mötesplats RUC den 26/4. Rapporten finns också att ladda ner via länken nedan.

Länk till rapporten

Anmälan till Mötesplats RUC är kostnadsfri men obligatorisk. En länk till mötet som sker via Zoom kommer att skickas ut dagen innan till dig som är anmäld och det går bra att ansluta till mötet via webbläsaren. Du behöver alltså inte ladda ner någon app eller särskild programvara.

Med fokus på matematik

Inkluderande matematikundervisning hur når vi alla elever i matematik?

Tisdagen den 16 februari kl. 14.3016.00 via Zoom, Helena Roos

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Denna föreläsning behandlar vad som påverkar inkludering i matematikundervisning ur både ett lärar- och elevperspektiv samt erbjuder nycklar till hur du som lärare kan öka elevers inkludering både på grupp och individnivå. Den erbjuder även kritiska aspekter att ta hänsyn till på organisationsnivå för att öka elevers inkludering.

Sista anmälningsdag har löpt ut. Länk skickas ut till dig som har anmält dig ett par dagar innan.

Helena Roos är biträdande lektor i matematikdidaktik vid Malmö Universitet. Hennes forskning kretsar runt inkludering och särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM. Detta begrepp tolkas brett och används för att beskriva elever som är i behov av något särskilt utöver den vanliga undervisningen, vilket gör att det kan vara elever som kämpar med att få access till den matematik som presenteras i klassrummet, såväl som elever som har stor access till den matematik som presenteras men behöver något annat för att få access matematiklärande.

Andra begrepp som är centrala i Helenas forskning är delaktighet, en skola för alla och tidiga insatser.

Helena Roos 

Skolans demokratiuppdrag i digitala miljöer

Sök brett, sök djupt, sök sakta pedagogiska utmaningar med att undervisa i digital informationssökning

Har du källa på det? 

Onsdagen den 20 januari kl. 15–16 via Zoom, Mikael Bruér

Föreläsningen berör de problem som lärare ställs inför i arbetet med källkritik inom ramen för en digital skola. Föreläsningen är praktiknära och lyfter såväl problem som lösningar och metodiska tips.

Mikael Bruér är tidigare högstadie- och gymnasielärare i SO-ämnen och idag verksam som universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet. Mikael har bred erfarenhet från arbete med elever från såväl socioekonomiskt gynnade som utsatta områden, skrivit böcker om undervisning i SO-ämnen och läromedel i historia.

Sök brett, sök djupt, sök sakta – pedagogiska utmaningar med att undervisa i digital informationssökning.

Måndagen den 7 december kl. 15–16 via Zoom

Centralt för att vara en engagerad samhällsmedborgare är förmågan att kunna bedöma trovärdigheten i digitala texter samt förmågan att kunna ställa samman motstridiga budskap till en helhet. Alla som sysslar med att utbilda ungdomar har ett ansvar för att undervisning stöttar elever i att utveckla sök- och utvärderingsstrategier i digitala miljöer. I föreläsningen diskuteras via exempel från genomförda studier vad som kan karaktärisera en sådan undervisning.

Anmälan till Mötesplats RUC är kostnadsfri men obligatorisk. En länk till mötet som sker via Zoom kommer att skickas ut dagen innan till dig som är anmäld och det går bra att ansluta till mötet via webbläsaren. Du behöver alltså inte ladda ner någon app eller särskild programvara. Däremot behöver du tillgång till en dator (eller motsvarande) med internetuppkoppling, kamera och mikrofon.

Eva Wennås Brante är docent i pedagogik, forskare och lärarutbildare vid Malmö universitet. Hon har bland annat forskat kring hur kritiskt läsande kan främjas i skolundervisning.

14 september 2020: Interkulturellt arbete i förskolan – digital träff

För vem?

Vänder sig till rektorer, förskollärare, barnskötare samt andra yrkeskategorier som arbetar inom förskola.

Syftet med dagen?

Att öka förståelsen för det globala, sociala och mångkulturella sammanhang som förskolan är en del av. Utifrån läroplanen, befintlig forskning och konkreta exempel från förskolans vardag diskuteras bland annat sätt att förhålla sig till möjliga dilemman med avseende på mat och måltider, tider och planering, synen och pojkar och flickor, lek, sång och högtider, kommunikation mellan vårdnadshavare, barn och personal. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den interkulturella dynamik som alltmer kännetecknar svensk förskola, liksom vad som kan vara ett användbart interkulturellt förhållningssätt i vardagen, liksom den kompetens som pedagoger kan behöva för detta arbete.

Föreläsare

Jonas Stier är gästprofessor i interkulturella studier vid Malmö universitet. 

Bim Riddersporre är universitetslektor i psykologi med utbildningsvetenskaplig inriktning, leg. psykolog, leg. logoped, och arbetar vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap (SOL).

5 februari 2020: Barnkonventionen blir svensk lag – vad betyder det för oss som arbetar med skola och förskola?

För vem? 

Alla som är intresserade av att problematisera och få en djupare förståelse av skolutvecklingsfrågor.

Syfte med dagen?

Att skapa kunskap om och förståelse för vad det innebär att Barnkonventionen blir svensk lag för dig som arbetar i eller med skola och förskola. Du får också möjlighet att reflektera över hur man kan arbeta förebyggande utifrån olika case hämtade från skolverkligheten.

Föreläsare

Barnombudsmannen (BO) föreläser om sitt arbete och vad det innebär att Barnkonventionen blir lag från och med den 1 januari 2020. 

6 december 2019: 20 år med PISA i Sverige och i världen

För vem? 

Alla som är intresserade av att problematisera och få en djupare förståelse av skolutvecklingsfrågor.

Syftet med dagen?

Att ge en inblick i PISA-rapporten som släpptes i december 2019. Vilka konsekvenser av PISA ser vi i Sverige och hur ser det ut i omvärlden efter två decennier med PISA som global kunskapsaktör? Vidare syftade förmiddagen till ett ge en inblick i Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt om Läsförståelse och undervisning om lässtrategier.

Föreläsare

Margareta Serder, lektor och vicedekan, Malmö universitet
Linda Ekström, lektor Skolforskningsinstitutet

RUC:s tillvägagångssätt – fyra steg

Dialogen är en viktig metod för förankring och delaktighet i planeringsarbetet. Du kan alltid höra av dig till någon av oss på RUC om du har tankar kring skolutveckling eller annan verksamhetsutveckling där vi kan vara en samverkanspart.

Vi har kompetens att tillsammans med uppdragsgivare identifiera behov samt genomföra utvecklingsinsatser i projektform.

RUC:s tillvägagångssätt:

  1. Analyserar – Tillsammans med er kartlägger och analyserar vi utvecklingsbehov på er förskola, skola, kommun, företag eller organisation.
  2. Planerar – Utifrån behov preciserar och planerar vi uppdraget tillsammans med er.
  3. Genomför – Vi väljer ut kursledare, handledare och utbildare med rätt kompetens för uppdraget.
  4. Följer upp – Vi följer upp och utvärderar uppdraget.