Sociologi för lärare i gymnasieskolan (ingår i Lärarlyftet)

I denna delkurs behandlas grunderna i klassisk och modern sociologisk teori. Kursdeltagaren lär sig om vad sociologiämnet innebär och hur ämnet kan förstås i ungdomsskolan och inom akademin. Delkursen behandlar sociologins framväxt och ger en grundläggande översikt av modern sociologisk teori. Delkursen ägnas åt att förstå de sociala frågor som studeras i sociologin: analys av samhället, samhällsstrukturer, sociala processer och relationer. Relationen mellan individ och samhälle aktualiseras.

Kursdeltagaren utvecklar sitt teoretiska och didaktiska kunnande om sociologins klassiska och moderna teori, samt ämnets framväxt.

Kunskapssociologi och vetenskapsteori studeras i delkurs 2 i syfte att utveckla en metodologisk medvetenhet hos kursdeltagaren. I denna delkurs tas skillnader och likheter mellan kvantitativ metod och kvalitativ metod upp i samband med hur undervisning om dessa metoder kan ske. Blandade metoder tas också upp inom delkursen för att kursdeltagaren ska kunna utveckla ett sociologiskt, självständigt, kritiskt tänkande om metod utifrån vetenskapsteoretiska perspektiv. Inom delkursen diskuteras metodologins bärande roll för gymnasieskolans sociologikurser.

Kursdeltagaren får i relation till delkursens innehåll analysera vilken kunskapssyn och vilka metodologiska tyngdpunkter som finns inskrivna i sociologiämnets styrdokument på gymnasiet. Deltagaren får göra anvisningar till undervisningsmoment som syftar till att utveckla elevernas metodologiska tänkande.

Delkurs 3 handlar om ungdomskulturer och ungdomars subkulturer. Här tas forskningsfälten urban sociologi och vardagslivets sociologi upp som exempel på ungdomskulturella forskningsfält. Dessa forskningsfält betraktas genomgående ur intersektionellt perspektiv som knyts an till normkritisk pedagogik. Deltagarna ges möjlighet utveckla kunskaper om hur olika sociala strukturer kan analyseras med hjälp av intersektionalitetsbegreppet.

Diskrimineringsgrunderna samt klassbegreppet fungerar som stoff för analysen. Skolornas arbete med likabehandling diskuteras i denna delkurs utifrån klassteori, intersektionell teori och normkritik. Didaktiskt aktualiseras funktionalitet och rätt till särskilt stöd genom undervisningen utifrån lagstiftning om likabehandling, skollag och diskrimineringslag.

Denna delkurs har ett empiriskt fokus då kursdeltagaren ska använda sina kunskaper från delkurs 2 till att själv genomföra en mindre studie av ungdomskulturer. Under delkursen utvecklas undervisningsstrategier och planeringar för sociologiämnets gymnasiekurs om ungdomskulturer.

I delkursen övar deltagarna i att undervisa om sociologisk analys i gymnasieskolan. Samtida teorier för samhällsanalys behandlas. I delkursen ges utrymme för att diskutera den didaktiska frågan om hur elever kan tränas i sin kritiskt-analytiska förmåga.

De perspektiv som delkursen utgår från är klassperspektiv, intersektionella perspektiv, kritisk teori, postkolonial teori, feministisk teori, nymaterialism och andra teorier om makt.

Kursen ska också problematisera bruket av sociologiska teorier och vilka konsekvenser detta kan få.
Deltagaren utmanas att tillämpa olika teoretiska perspektiv på analys av samhällsfenomen. Deltagarna får göra analyser genom att söka efter svaret på frågan: vad blir synligt? Detta knyts an till ämnesdidaktiken genom att deltagarna utarbetar undervisning i ämnet utifrån olika teoretiska inramningar.

Digitalisering är ämnet för den femte delkursen. Här tematiseras digitala kulturer, massmedia, tolkning och representation, makt, sociala medier, vardagsliv, arbetsliv, algoritmer och influensers.

Didaktiskt behandlas digitalisering av undervisning i sociologi. Deltagarna får genomföra en autoetnografisk undersökning av vilka möjligheter och hinder för lärande digitalisering innebär. Analysen görs med stöd av sociologisk teori från tidigare delkurser. I delkursen diskuteras det postmoderna samhället och dess syn på relationen mellan aktör och struktur, subjektivitet och objektivitet. Den didaktiska vem-frågan aktualiseras i kursen utifrån frågor om nätmobbing och andra slags kränkningar i elevernas vardag. Här diskuteras återigen skolornas arbete mot kränkningar och för likabehandling enligt diskrimineringslagen och skollagen.

I delkurs sex behandlas sociologiska perspektiv på politik. Här behandlas både mellanstatliga och icke-statliga organisationer och rörelser (NGO:s) samt institutioner som internationella avtal och normsystem i global politik. I kursen tematiseras sociologi om exempelvis miljö, krig, konflikter, flykt, mänskliga rättigheter, virus och matsäkerhet. Vidare behandlas sociala rörelser och hållbarhet utifrån aktuell forskning om antropocen. Global handel är ytterligare en aspekt av global politik som ingår i kursen.

Ämnesdidaktiskt kopplas migration till lärande och sociologisk analys. Bolognaprocessens strukturer för validering är en maktfråga som aktualiserar frågor om över- och underordning. Utifrån spelfilmer kommer dessa aspekter att problematiseras sociologiskt.

I denna utbildningssociologiska delkurs behandlas hur olika eleverfarenheter präglar olika perspektiv på skolan. Deltagarna får ta del av hur erfarenhet och förståelser hänger samman. Skolan och utbildningssystemets reproducerande funktion problematiseras. Här aktualiseras sociala strukturer som klass, genus och generation. I delkursen tas kritiska aspekter på individens val av framtid upp. Begreppet stratifiering samt frågor om språk och makt ingår i delkursen. Forskning om eliter och utsatta, överordning och underordning behandlas.

Didaktiskt behandlas frågor om lärarprofessionen och pendling mellan att vara lärare och utbildningssociolog. Utifrån kurslitteraturen ges kursdeltagaren möjlighet att kritiskt granska sin egen blick och sina egna perspektiv som lärare och som sociologiskt utbildade. Detta kopplas till rättssäker betygssättning och svårigheterna att arbeta med bedömning utan att socioekonomisk bakgrund påverkar lärarens syn på elevernas kunskaper.

Den åttonde delkursen är en förberedelse inför projektarbetet. Här repeteras och fördjupas vetenskapsteorin och -metodologin från kursens inledande delkurser. Deltagaren ska formulera en sociologisk forskningsfråga samt utifrån den motivera val av teori och metod för undersökningen. Deltagarna förbereds för projektarbetet genom att de övar sig i sökstrategier för fördjupningsarbetet.

Didaktiskt ska deltagaren i denna delkurs diskutera källkritiskt tänkande i klassrummet. Elevernas arbete med källtillit och värdering av material inom gymnasiets sociologikurser problematiseras. Deltagaren får också ställa källkritiskt tänkande i perspektiv till sociologins värdering av vardagligt sociologiskt tänkande utifrån uppfattningen ”alla är sociologer”.

I den sista delkursen förbereds deltagarna för att kunna handleda sina elever enligt ett vetenskapligt förhållningssätt. I delkursen gör deltagarna ett arbete relevant för undervisning och handledning av elevers projekt på gymnasiet i enlighet med ämnets syfte.

Fördjupningen sker inom valfritt sociologiskt område. Projektarbetet ska resultera i en produkt som kan vara i form av en vetenskaplig text, en webbsida, en film, en podd eller dylikt. Arbetet kan vara ämnesdidaktiskt eller rent sociologiskt inriktat.

Modern och klassisk sociologisk teori, 15 hp

Björkman, Lotta. & Bromseth, Janne. (red.) (2019).?Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. (358 s.)

Bourdieu, Pierre (1997). Kultur och kritik: anföranden. 2., omarb. uppl. Göteborg: Daidalos (295 s.)

Connell, Raewyn W. (1997) Why Is Classical Theory Classical? The American Journal of Sociology 102, pp. 1511-1557. (46 s.)

Durkheim, Émile. (1983). Självmordet. Lund: Argos. (304 s.)

Flisbäck, Marita. (2014). När livet går bort, när livet kommer till: existenssociologiska betraktelser av konstnärligt arbete, familjebildning och anhörigförlust. Lund: Studentlitteratur. (224 s.)

Foucault, M (2003 [1975]), Övervakning och straff: fängelsets födelse, Lund: Arkiv. (355 s.)

Hedenus, Anna, Björk, Sofia. & Shmulyar Gréen, Oksana. (2015). (red.) Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kap 5. (13 s.)

Marx, Karl. (1995). Människans frigörelse. ([Ny, rev. utg.]). Göteborg: Daidalos. (210 s.)

Månson, Per. (2014). Båten i parken: introduktion till samhällsstudier. (6., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (125 s.)

Weber, Max. (1978 [1934]). Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos/Palmkrons Förlag. (161 s.)

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Sociologisk metod, kunskapssociologi och vetenskapsteori, 15 hp

Abend, Gabriel. (2008). The Meaning of ‘Theory.’ Sociological Theory, 26(2), 173–199. Tillgänglig via internet

Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas. (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. (877 s.)

Connell, Raewyn (2007). Southern theory: the global dynamics of knowledge in social science. Cambridge: Polity. (ca 100 s. i urval)

Edling, Christofer. & Rydgren, Jens. (2015). Sociologi genom litteratur: skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar. Lund: Arkiv förlag. (333 s.)

Hedenus, Anna, Björk, Sofia. & Shmulyar Gréen, Oksana. (red.) (2015). Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-4. (74 s.

Swidler, Ann and Arditi, Jorge (1994) The New Sociology of Knowledge i Annual Review of Sociology vol 20 pp 305-329. (29 s.)

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Ungdomskultur, 7,5 hp

Ahmed, Sara. (2014). Willful subjects. Durham: Duke University Press. (292 s.)

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne. (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. (358 s.)

Bäckström, Åsa. (2005). Spår: om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. Stockholm. (331 s.)

De los Reyes, Paula. & Mulinari, Diana. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. (1. uppl.) Malmö: Liber. (141 s.)

Goffman, Ervin. (2020 [1959]). Självframställning i vardagslivet. Lund: Studentlitteratur. (341 s.)

Sernhede, Ove, León Rosales, René & Söderman, Johan. (2019). "När betongen rätar sin rygg": Ortenrörelsen och folkbildningens renässans: från stigmatisering till kunskapssökande och social mobilisering. Göteborg: Daidalos. (262 s.)

Sorbring, Emma, Andersson, Åsa, & Molin, Martin. (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande: en inspirations-och metodbok. Liber. (329 s.)

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Att förstå samhället genom teorier, 7,5 hp

Bauman, Zygmunt & May, Tim. (2017). Att tänka sociologiskt. (2 rev. uppl.) Göteborg: Bokförlaget Korpen. (224 s.)

Connell, Raewyn. (2007). Southern theory: the global dynamics of knowledge in social science. Cambridge: Polity. (ca 100 s. i urval)

Jacobsson, Katarina. & Wästerfors, David. (2013). Från klarhet till klarhet: lysande texter för sociologisk forskning. 1. uppl. Malmö: Égalité (383 s.)

Mills, C. Wright. (1997 [1959]).?Den sociologiska visionen. (2., bearb. Uppl.) Lund: Arkiv. (200 s.)

Polanyi, Karl. (2002). Den stora omdaningen: marknadsekonomins uppgång och fall. Lund: Arkiv. (313 s.)

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Digitalisering, 7,5 hp

Bourdieu, Pierre. (1998). Om televisionen: följd av Journalistikens herravälde. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion (128 s.)

Eriksson, Kalle och Anders Hylmö (red.) Tidskriftsföreningen Fronesis (2020). Algoritmer. Malmö: Tidskriftsföreningen Fronesis nr 64–65, (280 s.).

Haider, Jutta & Sundin, Olof. (2016). Algoritmer i samhället. (Rapport skriven på uppdrag av regeringskansliet). Kansliet för strategi - och samtidsfrågor, Regeringskansliet. Tillgänglig på Internet. (32 s.)

Han, Byung-Chul. (2014). I svärmen: tankar om det digitala. Stockholm: Ersatz. (99 s.)

Kennedy, Jenny. (2019). Digital Media, Sharing, and Everyday Life. Routledge. (140 s.)

Khamis, Susie, Ang, Lawrence & Welling, Raymond. (2017). Self-branding,‘micro-celebrity’and the rise of Social Media Influencers. Celebrity studies, 8(2), 191-208.

Rosa, Hartmut. (2014). Acceleration, modernitet och identitet: tre essäer. Göteborg: Daidalos. (154 s.)

Turkle, Sherry. (2017). Tillbaka till samtalet: samtalets kraft i en digital tid. Göteborg: Daidalos. (500 s.)

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Global politik, 7,5 hp

Ahmed, Sara. (2014). The cultural politics of emotion. (Second edition.) Edinburgh: Edinburgh University Press. (256 s.)

Balibar, Étienne & Wallerstein, Immanuel, M. (2002). Ras, nation, klass: mångtydiga identiteter. Göteborg: Daidalos. (298 s.)

Han, Byung-Chul. (2017). Psychopolitics: neoliberalism and new technologies of power. London: Verso Books. (87 s.)

Hochschild, Arlie Russell. ([2016] 2018). Strangers in their own land: anger and mourning on the American right. First paperback edition New York: The New Press (395 s.)

Sassen, Saskia. (2015[1996]). Losing control: sovereignty in an age of globalization. New York: Columbia University Press. (158 s.)

Skeggs, Beverly & Loveday, Vik. (2012). Struggles for value: value practices, injustice, judgment, affect and the idea of class. The British Journal of Sociology, 63(3), 472–490.

Tilly, Charles. (2017). Collective violence, contentious politics, and social change: a Charles Tilly reader. New York: Routledge/Taylor & Francis Group. (407 s.)

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Utbildningssociologi, 10 hp

Ahmed, Sara. (2012). On being included: racism and diversity in institutional life. Durham, N.C.: Duke University Press. (243 s.)

Bourdieu, Pierre., & Passeron, Jean-Claude. (2008). Reproduktionen : bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund : Arkiv (292 s.)

Broady, Donald. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg (2., utg.). Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, Univ. (26 s.)

Lidegran, Ida. (2009). Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Diss. Uppsala : Univ., 2009. Uppsala. (371 s.)

Lundberg, Janna. (2020). Samhällskunskap för alienerad elit: observationsstudie av särskilda läroverket. Lund: Lunds universitet. Lund. (280 s.)

Mead, George Herbert. (2008), The philosophy of education, Boulder : Paradigm Publishers. (196 s.)

Persson, Anders. (2014). Skola och makt: om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. (3., rev. uppl.) Stockholm: Carlsson. (254 s.)

Persson, Magnus. (2016). Utbildningskontraktets villkor: utbildningsförlopp på en förändrad gymnasielärarutbildning. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2016. Lund. (233 s.)

Reay, Diane. (2017). Miseducation: inequality, education and the working classes. Bristol: Policy Press. (236 s.)

Widigson, Mats. (2013). Från miljonprogram till högskoleprogram. Plats, agentskap och villkorad valfrihet. Doktorsavhandling. (330 s.)

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Sociologisk källkritik och projektarbete, 5 hp

Asplund, Johan. (2002). Avhandlingens språkdräkt. Göteborg: Korpen.

Backman, Jarl. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Borgström, Benedikte. (red.) (2015). Skrivande om skrivande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.

Projektarbete, 15 hp

Fördjupning inom valfritt sociologiskt område. Litteratur från kursen väljs i samråd med kursledare utifrån projektets behov.