Sociologi för lärare i gymnasieskolan (ingår i Lärarlyftet)
Om kursen
Sociologi för lärare i gymnasieskolan, 90 hp, erbjuds inom Lärarlyftet.
Kursen syftar till att ge gymnasielärare behörighet att ansöka om lärarlegitimation i sociologiämnet. Kursdeltagaren ska utveckla ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk kompetens och kunna genomföra sociologiundervisning enligt de nationella målen för gymnasieskolan.
Sociologins ämnesinnehåll handlar om relationen mellan individ och samhälle och teorier som bidrar till förklaring av denna komplexitet. Utbildningen utgår från dels sociologins klassiker, dels aktuell forskning och knyter kontinuerligt an innehållet till gymnasieskolans kursplaner och andra styrdokument. På så sätt utvecklar kursdeltagaren kunskaper om hur olika sociologiska perspektiv inverkar på vetenskapligt tänkande. Kursen ska stimulera kursdeltagarens intresse för att följa aktuell forskning och debatt inom ämnesområdet samt förutsättningar att delta i skolutveckling med hjälp av sociologiska verktyg.
De didaktiska kunskaperna kursdeltagaren utvecklar under kursens gång handlar dels om praktiknära lärararbete som exempelvis bedömning, betygssättning och anpassning av undervisning för elever i behov av särskilt stöd (didaktikens vem- och hur-frågor). Dels handlar didaktiken om mer teoretiska perspektiv på exempelvis ämnets litteracitet, utveckling och syfte (didaktikens vad- och varför-frågor).
Arbetsformer
Kursen ges över sex terminer på halvfart med enstaka campusträffar.
Arbetsformerna består av föreläsningar, undersökande aktiviteter, observationer, digitala workshops, litteraturseminarier och självständigt arbete samt arbete i grupp. Distansinslagen bygger på digitala videomöten samt diskussioner och arbete med läraktiviteter via webbaserad lärplattform. Flera centrala sociologiska begrepp, teorier och metoder presenteras med hjälp av videofilmer på nätet (omvänt klassrum).
Modern och klassisk sociologisk teori, 15 hp
Björkman, Lotta. & Bromseth, Janne. (red.) (2019).?Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. (358 s.)
Bourdieu, Pierre (1997). Kultur och kritik: anföranden. 2., omarb. uppl. Göteborg: Daidalos (295 s.)
Connell, Raewyn W. (1997) Why Is Classical Theory Classical? The American Journal of Sociology 102, pp. 1511-1557. (46 s.)
Durkheim, Émile. (1983). Självmordet. Lund: Argos. (304 s.)
Flisbäck, Marita. (2014). När livet går bort, när livet kommer till: existenssociologiska betraktelser av konstnärligt arbete, familjebildning och anhörigförlust. Lund: Studentlitteratur. (224 s.)
Foucault, M (2003 [1975]), Övervakning och straff: fängelsets födelse, Lund: Arkiv. (355 s.)
Hedenus, Anna, Björk, Sofia. & Shmulyar Gréen, Oksana. (2015). (red.) Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kap 5. (13 s.)
Marx, Karl. (1995). Människans frigörelse. ([Ny, rev. utg.]). Göteborg: Daidalos. (210 s.)
Månson, Per. (2014). Båten i parken: introduktion till samhällsstudier. (6., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (125 s.)
Weber, Max. (1978 [1934]). Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos/Palmkrons Förlag. (161 s.)
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Sociologisk metod, kunskapssociologi och vetenskapsteori, 15 hp
Abend, Gabriel. (2008). The Meaning of ‘Theory.’ Sociological Theory, 26(2), 173–199. Tillgänglig via internet
Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas. (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. (877 s.)
Connell, Raewyn (2007). Southern theory: the global dynamics of knowledge in social science. Cambridge: Polity. (ca 100 s. i urval)
Edling, Christofer. & Rydgren, Jens. (2015). Sociologi genom litteratur: skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar. Lund: Arkiv förlag. (333 s.)
Hedenus, Anna, Björk, Sofia. & Shmulyar Gréen, Oksana. (red.) (2015). Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-4. (74 s.
Swidler, Ann and Arditi, Jorge (1994) The New Sociology of Knowledge i Annual Review of Sociology vol 20 pp 305-329. (29 s.)
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Ungdomskultur, 7,5 hp
Ahmed, Sara. (2014). Willful subjects. Durham: Duke University Press. (292 s.)
Björkman, Lotta & Bromseth, Janne. (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. (358 s.)
Bäckström, Åsa. (2005). Spår: om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. Stockholm. (331 s.)
De los Reyes, Paula. & Mulinari, Diana. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. (1. uppl.) Malmö: Liber. (141 s.)
Goffman, Ervin. (2020 [1959]). Självframställning i vardagslivet. Lund: Studentlitteratur. (341 s.)
Sernhede, Ove, León Rosales, René & Söderman, Johan. (2019). "När betongen rätar sin rygg": Ortenrörelsen och folkbildningens renässans: från stigmatisering till kunskapssökande och social mobilisering. Göteborg: Daidalos. (262 s.)
Sorbring, Emma, Andersson, Åsa, & Molin, Martin. (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande: en inspirations-och metodbok. Liber. (329 s.)
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Att förstå samhället genom teorier, 7,5 hp
Bauman, Zygmunt & May, Tim. (2017). Att tänka sociologiskt. (2 rev. uppl.) Göteborg: Bokförlaget Korpen. (224 s.)
Connell, Raewyn. (2007). Southern theory: the global dynamics of knowledge in social science. Cambridge: Polity. (ca 100 s. i urval)
Jacobsson, Katarina. & Wästerfors, David. (2013). Från klarhet till klarhet: lysande texter för sociologisk forskning. 1. uppl. Malmö: Égalité (383 s.)
Mills, C. Wright. (1997 [1959]).?Den sociologiska visionen. (2., bearb. Uppl.) Lund: Arkiv. (200 s.)
Polanyi, Karl. (2002). Den stora omdaningen: marknadsekonomins uppgång och fall. Lund: Arkiv. (313 s.)
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Digitalisering, 7,5 hp
Bourdieu, Pierre. (1998). Om televisionen: följd av Journalistikens herravälde. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion (128 s.)
Eriksson, Kalle och Anders Hylmö (red.) Tidskriftsföreningen Fronesis (2020). Algoritmer. Malmö: Tidskriftsföreningen Fronesis nr 64–65, (280 s.).
Haider, Jutta & Sundin, Olof. (2016). Algoritmer i samhället. (Rapport skriven på uppdrag av regeringskansliet). Kansliet för strategi - och samtidsfrågor, Regeringskansliet. Tillgänglig på Internet. (32 s.)
Han, Byung-Chul. (2014). I svärmen: tankar om det digitala. Stockholm: Ersatz. (99 s.)
Kennedy, Jenny. (2019). Digital Media, Sharing, and Everyday Life. Routledge. (140 s.)
Khamis, Susie, Ang, Lawrence & Welling, Raymond. (2017). Self-branding,‘micro-celebrity’and the rise of Social Media Influencers. Celebrity studies, 8(2), 191-208.
Rosa, Hartmut. (2014). Acceleration, modernitet och identitet: tre essäer. Göteborg: Daidalos. (154 s.)
Turkle, Sherry. (2017). Tillbaka till samtalet: samtalets kraft i en digital tid. Göteborg: Daidalos. (500 s.)
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Global politik, 7,5 hp
Ahmed, Sara. (2014). The cultural politics of emotion. (Second edition.) Edinburgh: Edinburgh University Press. (256 s.)
Balibar, Étienne & Wallerstein, Immanuel, M. (2002). Ras, nation, klass: mångtydiga identiteter. Göteborg: Daidalos. (298 s.)
Han, Byung-Chul. (2017). Psychopolitics: neoliberalism and new technologies of power. London: Verso Books. (87 s.)
Hochschild, Arlie Russell. ([2016] 2018). Strangers in their own land: anger and mourning on the American right. First paperback edition New York: The New Press (395 s.)
Sassen, Saskia. (2015[1996]). Losing control: sovereignty in an age of globalization. New York: Columbia University Press. (158 s.)
Skeggs, Beverly & Loveday, Vik. (2012). Struggles for value: value practices, injustice, judgment, affect and the idea of class. The British Journal of Sociology, 63(3), 472–490.
Tilly, Charles. (2017). Collective violence, contentious politics, and social change: a Charles Tilly reader. New York: Routledge/Taylor & Francis Group. (407 s.)
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Utbildningssociologi, 10 hp
Ahmed, Sara. (2012). On being included: racism and diversity in institutional life. Durham, N.C.: Duke University Press. (243 s.)
Bourdieu, Pierre., & Passeron, Jean-Claude. (2008). Reproduktionen : bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund : Arkiv (292 s.)
Broady, Donald. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg (2., utg.). Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, Univ. (26 s.)
Lidegran, Ida. (2009). Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Diss. Uppsala : Univ., 2009. Uppsala. (371 s.)
Lundberg, Janna. (2020). Samhällskunskap för alienerad elit: observationsstudie av särskilda läroverket. Lund: Lunds universitet. Lund. (280 s.)
Mead, George Herbert. (2008), The philosophy of education, Boulder : Paradigm Publishers. (196 s.)
Persson, Anders. (2014). Skola och makt: om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. (3., rev. uppl.) Stockholm: Carlsson. (254 s.)
Persson, Magnus. (2016). Utbildningskontraktets villkor: utbildningsförlopp på en förändrad gymnasielärarutbildning. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2016. Lund. (233 s.)
Reay, Diane. (2017). Miseducation: inequality, education and the working classes. Bristol: Policy Press. (236 s.)
Widigson, Mats. (2013). Från miljonprogram till högskoleprogram. Plats, agentskap och villkorad valfrihet. Doktorsavhandling. (330 s.)
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Sociologisk källkritik och projektarbete, 5 hp
Asplund, Johan. (2002). Avhandlingens språkdräkt. Göteborg: Korpen.
Backman, Jarl. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Borgström, Benedikte. (red.) (2015). Skrivande om skrivande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Aktuella styrdokument för utbildningsväsendet, läromedel för gymnasiet samt ämnesdidaktiska artiklar tillkommer.
Projektarbete, 15 hp
Fördjupning inom valfritt sociologiskt område. Litteratur från kursen väljs i samråd med kursledare utifrån projektets behov.
Kursvärdering
Deltagaren som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagaren. (HF 1:14).
Studie- och karriärvägledning
Du som har funderingar kring någon av våra utbildningar är välkommen att höra av dig till studievägledningen på Fakulteten för lärande och samhälle.
lsvagledning@mau.se
