Centrum för polisforskning

Inom detta tema studeras hur polisen samverkar för att bygga ett bättre lokalsamhälle, ofta med fokus på insatser som är gemensamma för ett bostadsområde. Fokus blir här på mängdbrott och otrygghet snarare än (gäng)våld. Det kan handla om insatser mot bostadsinbrott, skadegörelse eller drogförsäljning.  Det innefattar bland annat att stödja insatser som grannsamverkan eller nattvandring, men också problemorienterat polisarbete i samverkan med kommun och fastighetsförvaltare, samt platsbaserat polisarbete för att förebygga brott. Institutionen för kriminologi har i många år följt och forskat på sådana insatser.

Grannsamverkan har en påvisad brottsförebyggande effekt, men det är bara ett av flera exempel på hur organisering av boende kan minska brottslighet genom att stärka den kollektiva förmågan att hantera problem i ett bostadsområde. Ett område med högre kollektiv förmåga fungerar bättre och tenderar också att få lägre nivåer av otrygghet och oordning. Mellgren, Ivert och Gerell har alla forskat på denna typ av samband. Polisen arbetar ofta i samverkan med kommun och fastighetsförvaltare för att stärka den kollektiva förmågan samt minska otrygghet och brottslighet, inte minst i utsatta områden. Arbetet utgår då ofta från vad som brukar benämnas problemorienterat polisarbete, där ett problem identifieras, orsaker analyseras och insatser sätts in vilket sedan följs upp. Genom regelbundna möten upprättas gemensamma lägesbilder som är utgångspunkt för arbetet. Både Gerell och Ivert har varit involverade i den typen av polisiär samverkan, men här finns potential att vidareutveckla arbetsmetoder och ta fram tydlig kunskap om vilken typ av insatser som fungerar bäst, och under vilka omständigheter de gör det.

En annan typ av åtgärd som ofta sätts in mot mängdbrottslighet är hot spot policing, oftast genom att sätta in fotpatrullerande poliser på platser som har mycket brottslighet. Det är en väl etablerad metod för att minska brottslighet i den internationella forskningen, men i Sverige finns det inte mycket forskning på temat.

Inom detta tema studeras hur polisens utredningar kan bli mer effektiva och rättssäkra och hur ny teknik kan bidra till detta. Tidigare projekt har bland annat berört hur kamerabevakningen kan spela roll för brottsutredningar, men här behövs kunskap på flera andra områden.

Samhället har ett långtgående ansvar att förhindra och utreda brott. Ett misslyckande innebär påtagliga konsekvenser för anhöriga men också för tryggheten i samhället och därigenom befolkningens hälsa och välbefinnande. Dessutom försvåras arbetet med att upptäcka och förhindra ny brottslighet, särskilt bland unga personer, när en gärningsperson inte kan knytas till ett brott.

Vid enheten för polisiärt arbete pågår ett forskningsprojekt om polisens utredningar av grova våldsbrott med fokus på vad i en utredning som gör att ett ärende förblir ouppklarat. Trots att detta är ett angeläget område saknas i stor utsträckning forskning för att förbättra polisens utredningsarbete och forskningen behöver utvecklas.

Gerell undervisar på en kurs som nya mordutredare går, och där brukar bland annat vikten av teknisk bevisning betonas. Regeringen har också aviserat att stora satsningar ska göras på ny teknik, det gäller till exempel automatisk nummerplåtigenkänning (ANPR), utökad ansiktsigenkänning i det brottsutredande arbetet och en kraftig utbyggnad av kamerabevakningen. Ny teknik har potentialen att kraftigt förändra och effektivisera det brottsutredande arbetet. Här kan forskningen spela en stor roll för att ta fram kunskap som säkerställer att tekniken kommer till användning på ett bra sätt. Till detta kommer också en utökad användning av ljudsensorer för att identifiera brott. Gerell har förutom omfattande forskning om kamerabevakning också forskat på ljudsensorer för att identifiera skjutningar i Wilmington, USA, men när denna teknik är på väg även till Sverige kommer ny kunskap behövas.