Delkursen behandlar olika aspekter av litteracitet och litteracitetsutveckling för unga och vuxna flerspråkiga elever. Litteracitet belyses ur ett teoretiskt perspektiv, relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. Delkursen lyfter även fram den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller ungdomars och vuxnas litteracitetsutveckling. Vidare belyses språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att stödja elevers litteracitetsutveckling i svenska som andraspråk.
Svenska som andraspråk och lärande: Litteracitetsutveckling och språkfokuserat lärande ur ett andraspråksperspektiv
Kurs inom program
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Bild, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Engelska, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Engelska Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Historia Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Idrott Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Matematik Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Religion Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Samhällskunskap Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Svenska Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Historia, 240 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Idrott, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Matematik, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Religion, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Samhällskunskap, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Svenska, 240 - 270 hp
Kursinnehåll
.
Kursen behandlar språkdidaktiska perspektiv och metoder för undervisning i grammatik, ordförråd och uttal. Kursen belyser bland annat betydelsen av metaspråklig kunskap, relationen mellan perception och produktion samt metoder och strategier för en kontextualiserad grammatik- och ordförrådsundervisning. Studenten ges därmed möjlighet att utveckla vetenskapligt grundad kunskap om undervisningsmetoder för att främja andraspråksinlärning.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS232C Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur och andraspråksinlärning (genomgången)
Kurslitteratur
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur. (25 s.)
Cummins, Jim (2015). Language differences that influence reading development. I P. Afflerbach (Red.), Handbook of individual differences in reading. Reader, text, and context. Routledge. (s. 223–244) (22 s.)
Domeij, Richard & Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 519–543) (24 s.)
Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 169–195) (27 s.)
Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 771–816) (45 s.)
Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Studentlitteratur. (246 s.)
Godhe, Anna-Lena & Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (10 s.) Tillgänglig via internet.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2018). Språkinriktad undervisning. En handbok. Studentlitteratur. (245 s.)
Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research, Educaton Inquiry, 4(2) S. 225–242. (18 s) https://doi.org/10.3402/edui.v4i2.22071
Nygård Larsson, Pia (2019). Semantiska vågor i klassrumsinteraktion – språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning. Läslyftet. Lärportalen, Skolverket (11 s). Tillgänglig via Internet.
Rasmusson, Maria (2015). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Mittuniversitetet (s 50–73) (23 s.)
Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s.)
Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I Kindenberg, Björn (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs. Liber. (s. 222–234) (12 s.)
Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Liber (19 s.)
Skolverket (2016). Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Kunskapsöversikt. Tillgänglig via Internet.
Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal. Studentlitteratur. (urval ca 100 s. i samråd med kurslärare)
Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s.)
Westlund, Barbro (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Liber (s 88–100) (13 s.)
Klingelhofer, Rachel & Schleppegrell, Mary (2016). Functional grammar analysis in support of dialogic instruction with text: scaffolding purposeful, cumulative dialogue with English learners. Research papers in education, 31(1), 70–88. (13 s.) https://doi.org/10.1080/02671522.2016.1106701
Lim Falk, Maria & Riad, Tomas (2023). Explicit ordundervisning. Natur & Kultur. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)
Linjer Fridefors, Liv (2018). Uttalsundervisning i praktiken. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (13 s.)
Lövestam, Sara (2016). Grammatikundervisning för sfi och sva. Natur & Kultur. (urval i samråd med kurslärare, ca 50 s.)
Riad, Tomas (2018). Uttalsundervisning för unga. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (11 s.)
Strandberg, Agnes & Lundström, Stefan (2023). Design för kontextualiserad grammatikundervisning. Forskning om undervisning och lärande 11(2), 53–77. (25 s.) Tillgänglig via internet.?
Thornberg, Ulrika (2020). Språkdidaktik. Gleerups. (urval i samråd med kurslärare, ca 100 s.)
Wallberg, Helena (2019). Lektionsdesign: en handbok. Gothia. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)
Waring, Hansun Zhang, Creider, Sarah Chepkirui, & Box, Catherine DiFelice (2013). Explaining vocabulary in the second language classroom: A conversation analytic account. Learning, Culture and Social Interaction, 2, 249–264. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.08.001
Zetterholm, Elisabeth &Tronnier, Mechtild (2017). Perspektiv på svenskt uttal: fonologi, brytning och didaktik. Studentlitteratur (176 s.)
Kurslitteratur inom delkurs
Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur. (25 s.)
Cummins, Jim (2015). Language differences that influence reading development. I P. Afflerbach (Red.), Handbook of individual differences in reading. Reader, text, and context. Routledge. (s. 223–244) (22 s.)
Domeij, Richard & Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 519–543) (24 s.)
Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 169–195) (27 s.)
Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 771–816) (45 s.)
Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Studentlitteratur. (246 s.)
Godhe, Anna-Lena & Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (10 s.) Tillgänglig via internet.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2018). Språkinriktad undervisning. En handbok. Studentlitteratur. (245 s.)
Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research, Educaton Inquiry, 4(2) S. 225–242. (18 s) https://doi.org/10.3402/edui.v4i2.22071
Nygård Larsson, Pia (2019). Semantiska vågor i klassrumsinteraktion – språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning. Läslyftet. Lärportalen, Skolverket (11 s). Tillgänglig via Internet.
Rasmusson, Maria (2015). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Mittuniversitetet (s 50–73) (23 s.)
Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s.)
Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I Kindenberg, Björn (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs. Liber. (s. 222–234) (12 s.)
Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Liber (19 s.)
Skolverket (2016). Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Kunskapsöversikt. Tillgänglig via Internet.
Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal. Studentlitteratur. (urval ca 100 s. i samråd med kurslärare)
Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s.)
Westlund, Barbro (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Liber (s 88–100) (13 s.)
Språkdidaktik för andraspråksundervisning
Klingelhofer, Rachel & Schleppegrell, Mary (2016). Functional grammar analysis in support of dialogic instruction with text: scaffolding purposeful, cumulative dialogue with English learners. Research papers in education, 31(1), 70–88. (13 s.) https://doi.org/10.1080/02671522.2016.1106701
Lim Falk, Maria & Riad, Tomas (2023). Explicit ordundervisning. Natur & Kultur. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)
Linjer Fridefors, Liv (2018). Uttalsundervisning i praktiken. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (13 s.)
Lövestam, Sara (2016). Grammatikundervisning för sfi och sva. Natur & Kultur. (urval i samråd med kurslärare, ca 50 s.)
Riad, Tomas (2018). Uttalsundervisning för unga. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (11 s.)
Strandberg, Agnes & Lundström, Stefan (2023). Design för kontextualiserad grammatikundervisning. Forskning om undervisning och lärande 11(2), 53–77. (25 s.) Tillgänglig via internet.?
Thornberg, Ulrika (2020). Språkdidaktik. Gleerups. (urval i samråd med kurslärare, ca 100 s.)
Wallberg, Helena (2019). Lektionsdesign: en handbok. Gothia. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)
Waring, Hansun Zhang, Creider, Sarah Chepkirui, & Box, Catherine DiFelice (2013). Explaining vocabulary in the second language classroom: A conversation analytic account. Learning, Culture and Social Interaction, 2, 249–264. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.08.001
Zetterholm, Elisabeth &Tronnier, Mechtild (2017). Perspektiv på svenskt uttal: fonologi, brytning och didaktik. Studentlitteratur (176 s.)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
