Institutionen för socialt arbete

Forskningen inom detta fokusområde handlar om barn, unga, familjer och föräldraskap i det postmoderna samhället som bär med sig en särskild komplexitet och sårbarheter. Bland annat fokuserar vi på:

• barns och familjers livsvillkor i såväl individuellt som strukturellt utmanande situationer
• ungdomars vardagsliv med ett särskilt fokus på identitetsfrågor och motstånd
• familjepolitik och förutsättningar för föräldraskap
• samarbete mellan aktörer som är involverade inom den sociala barnavården.

Kontaktperson: Lars Plantin

Vid institutionen för socialt arbete studeras funktionshinder i relation till ​social utsatthet, ​social rättvisa, ​livsvillkor och ​ normer.​ Forskningen innefattar en bred syn på fysiska, psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar, med fokus på social exkludering och hinder för delaktighet. Hinder för delaktighet studeras såväl utifrån bristande möjligheter till deltagande på lika villkor som utifrån samhälleliga förutsättningar för medborgarskap och jämlik hälsa.

En viktig uppgift i forskargruppens (FURE) forskning är att analysera interaktionen mellan individ och samhälle och att belysa frågor om funktionshinder och rehabilitering från flera olika perspektiv.

• Kontaktperson: Maria Norstedt
• Forskargrupp: Forskning inom funktionshinder-
  och rehabiliteringsområdet, FURE

Forskningen inom detta fokusområde handlar om de problem som kan uppstå till följd av drog(miss)bruk, såväl för individer (enskilda droganvändare och deras närstående) som för samhället. Samhällets kontroll-, stöd- och vårdsystem står också i centrum.

Den mesta forskningen fokuserar på illegal narkotika, men forskning om alkohol förekommer också. Några områden har belysts i ett flertal projekt. Det gäller framför allt 

• livsvillkor, livsstilar och risktagande bland personer med narkotikaproblem 
• sociala och medicinska problem samt dödlighet bland personer som injicerar narkotika
• missbruks- och beroendevård inom socialtjänst och sjukvård
• narkotikapolitik i Sverige och internationellt.

Bruk, missbruk och beroende av droger behöver analyseras ur ett socialt perspektiv och relateras till sociala, kulturella och politiska faktorer på olika nivåer. I vår forskning analyseras bland annat konsekvenserna av individualisering, medikalisering och ekonomisering, såväl för enskilda människor som för vårdsystemet och narkotikapolitiken.

Forskningen bygger ofta på ett aktörsperspektiv, där individernas motiv för drogbruket och drogernas olika funktioner och användningsområden står i centrum. Vi arbetar med både kvalitativa och kvantitativa metoder (intervjuer, enkäter, register, etnografi). I projekten samarbetar vi gärna med praktiker, brukarorganisationer och personer med egna drogerfarenheter. 

Kontaktperson: Torkel Richert

Denna sammanhållna forsknings- och utbildningsmiljö intresserar sig för frågor i gränssnitten mellan välfärds- och fattigdomsfrågor samt migrationsregimer. En viktig utgångspunkt är behovet av att utforska hur människors livsvillkor påverkas av ekonomiska och globala, lokala strukturella och ekosociala ojämlikheter. Centralt för miljön är att utforska hur ojämlikheter baserade på klass, kön/genus, ras/etnicitet, ålder, funktionalitet, sexualitet och medborgarskap formar människors liv och möjligheter. Frågor om social rättvisa, förebyggande och främjande socialt arbete, social mobilisering och förutsättningar för samverkan och kunskapsutveckling är därför av speciellt intresse inom denna miljö. 

Exempel på aktuella teman är: 

• Medskapande och deltagande metoder i undervisning och forskning
• Socialt arbete och social reproduktion
• Ett fattigdomsmedvetet socialt arbete
• Klimaträttvisa, social och ekologisk hållbarhet samt katastrofriskreducering
• Framtidsorienterat utforskande av alternativa vardagar

Kontaktperson: Carin Cuadra

Forskningen inom detta fokusområde handlar om livsvillkoren för äldre utifrån genus, etnicitet, migration och förkroppsligande inom omsorgen men även organisering av såväl traditionella som nya former av äldreomsorg i kölvattnet av demografiska förändringar och ökande skillnader i sociala villkor och livslängd. Forskningen rör även arbetsvillkor och omstrukturering av välfärdsstaten och ökande beroende av teknologisk infrastruktur som till exempel digitalisering.

Kontaktperson: Åsa Alftberg